• Anonym (Trött)

    vänstra eller lämna?

    Hej! Är påväg till nervsammanbrott. Har under en lång tid varit trött på mitt förhållande med min sambo. Vi har två fina barn (1,5&3år) tillsammans och vill inte att dem ska ta skada av något av detta, men gör det som i slutändan är bäst för dem.
    Kan inte ha sex med min sambo längre, han är inte försiktig och jag får alltid för ont och allt hemma är kaos, han tar inte hand om mycket och låter gärna barnen gå och lägga sig utan att borsta tänderna eller få pyjamas på sig. Orkar inte leva med denna personen längre, men att flytta isär känns väldigt jobbigt om jag inte är säker på att jag kanske ändrar mig?
    Hur som helst så har jag fått upp ögonen för en kille(äldre) som är otroligt attraktiv och som för några veckor sedan även medgav att han är intresserad av mig. För tillfället hade han flickvän men dem har nu gjort slut.
    Ja, är det värt att "testa" på att vänstra först innan jag lämnar? Jag kanske behöver leva lite innan jag bara ger upp allt..

  • Svar på tråden vänstra eller lämna?
  • boobies

    Kan tillägga att sambon vet att jag vill lämna och vi har en provseparation nu men han vill ju inte, han älskar mig och allt.. Vill inte krossa hans hjärta efter alla år.

  • Anonym (Lämna)

    Fruktansvärt svår situation och jag känner vissa likheter med det du beskriver. Personligen tycker jag dock att otrohet aldrig går att försvara eller rättfärdiga, man lämnar en relation för att man inte älskar/vill leva med en viss person, inte för att man har träffat någon annan (även om det kan vara en bidragande orsak). Jag har själv gjort misstaget att kyssa en annan kille när jag var i en relation utan att knappt ens veta varför - det är inte värt det. Avsluta innan du inleder något nytt är mitt absoluta råd.

  • Anonym (BrittaBerit)

    Kan aldrig tycka att otrohet är rätt så vill du vara med annan är det absolut bäst att avsluta den nuvarande relationen först. Du vill inte såra den första säger du, men hur ska du kunna vara otrogen utan att såra menar du? Och utan att utnyttja och såra den nya?

  • Anonym (Terapi)

    På vilket/vilka sätt visar din nuvarande partner att han vill leva med dig? På vilket/vilka sätt har du försökt att få rätsida på er situation? Parterapi? En relation är ett kompromissande sätt att att leva i många avseenden och inte minst när man skaffat barn tillsammans. Skulle gissa att båda skulle behöva ändra lite på sig för att helheten skall bli bra, tror inte du? Vi hör ju bara din sida av det hela så att säga. Tvåsamhet i den perioden ni är i med små barn är ibland jobbig. Lever ni tillsammans som en familj eller på var sitt håll? Gör ni saker tillsammans eller är det endast egna intressen som styr såsom dator, facebook, TV osv!? Kommunicerar ni med varandra utan att skälla och bli griniga? Ser den nya killen som den lätta vägen när jag läser trådstarten. En enkel exit helt enkelt.

    Har du absolut inga känslor kvar å andra sidan så är det kanske kört ändå!?

  • Fool
    boobies skrev 2015-12-10 00:13:51 följande:

    Kan tillägga att sambon vet att jag vill lämna och vi har en provseparation nu men han vill ju inte, han älskar mig och allt.. Vill inte krossa hans hjärta efter alla år.


    Och en otrohet kommer inte alls krossa hans hjärta menar du?

    Jag tror sällan det är en bra idé att "ta hänsyn" till någon genom att vara otrogen, det är väldigt smärtsamt och förnedrande.
  • MissHelene

    Lämna vare sig du hittat ngn ny lr inte. Det hörs tydligt att du förlorat dina känslor (som behövs i ett förhållande) barnen och även din nuvarande blir förmodligen mer lidande av att du stannar i det förhållandet. Jag rekommenderar aldrig att vänstra så d röstar jag ner även den här gången :) har din nuvarande bättrat sig nu under er provseparation lr e han som innan? Försöker han ens ändra sig för er skull? Det är aldrig roligt/trevligt att separera. Tänk efter vad du behöver göra för att du ska må bra tycker jag.

  • Anonym (dont go there)
    Åååååh, så jag känner igen mig. För att göra min historia kort, jag levde i en katastrofrelation. Vi försökte få ordning på den, gick i terapi. Blev inte bättre. Terapit igen. Ingen skillndad. Jag var otrogen. (Fine, shoot me.) Jag tordes inte lämna, var så rädd för allt och trodde i min enfald att jag skulle klara av att vara mer förstående för min partner. Det var jag faktiskt, problemet var att jag mådde ännu sämre. I ljuset av den andra framstod min partner ändå helt okej i många avseenden. Jag hade en affär som pågick några månader, innan den avslutades. Kämpade vidare i ytterligare några år. Tillslut tog jag mig kraft och kom ur. Bästa jag någonsin gjort.
    Hursomhelst, sedan dess har jag lärt mig mycket (även intresserat mig för ämnet och läst forskning, lite böcker, gått på kurser osv).
    1. Det är ingen tillfällighet att den här andra personen dyker upp i ditt liv. Din kropp och själ skriker efter att någon ska se dig och beröra dig och "Poff! There he is!". Det är en kemi och biologi - tyvärr - mer än något som gudarna mixtrat ihop för just er två. 
    2. Så till vida den andra mannen inte är den första mannens exakta klon så kan du omöjligen testa gräset på andra sidan. Det går inte. Det är som att jämföra ett liv på Nordpolen med ett liv i öknen. Båda kommer ha sina för- och nackdelar och du kommer bara bli förvirrad.
    3. Så det du behöver göra är bestämma dig för hur du ska gå vidare. Har ni kämpat länge så är det faktiskt ok att ge upp (något som jag insåg alldeles för sent). Man behöver inte må dåligt hur länge som helst. Eller bestäm dig för att kämpa för din relation, gör vad du kan för att den ska bli bättre. SÖK HJÄLP om det känns som att det kört fast hemma. Och det bästa med det är att då kan du lämna med gott samvete, veta att du gjort vad du kunde.
    Förlorar du en står det tusen åter, och det stämmer faktiskt, både för den förste och den andre mannen. Men tro mig, att ha en affär hjälper ingen, allra minst dig.
  • Cl4udio

    så TS? du fått goda råd, vad ska du göra?

Svar på tråden vänstra eller lämna?