Om er bonusson svarar surt o högt "tror du jag bryr mig!!!"

Kan tillägga, han är nio år. Vi pratade om det när han efter en timme kom ner o ville ha mat. Han blev ännu mer sur men vi lät han äta efter vi förklarat att nu vet han till nästa gång att man inte svarar då, o blir det en nästa gång får han vara utan frukost.

Jag hade inte svarat något just då utan gått och ätit frukost.
Sen hade jag vid ett senare tillfälle när det är lugnt förklarat att det inte kändes okej när han sa så och frågat hur han tänkte när han svarade mig så.
Att börja tjafsa om det och ta ifrån honom frukosten är bara onödigt efter som det kommer bara att göra honom argare och han lär sig inget av det, bättre att raset senare som sagt.

För mig skulle det kännas jätte fel att straffa ett barn genom att inte låta den få mat, mat är en rättighet och inget man sa behöva förtjäna för att få.

Visst mat har man rätt till men om man inte kommer när den är framdukad, ska man själv få välja vilken tid det passar en? Ska alla barnen få äta på olika tider alla måltider om de känner för det, ?

Jag har inga barn själv men jag hade tolkat hans "tror du jag bryr mig?" som att han inte ville ha frukost. Tänker att det är viktigt att han visar hyfs och att han förstår vikten av bra bemötande. Är man inte hungrig kan man säga "jag är inte hungrig och vill därför inte ha frukost idag". Man behöver inte säga ohyfsade saker.

Sen tänker jag att man äter frukost när den serveras. Är man inte hungrig kan man berätta det på ett snällt sätt och få sin frukost uppskjuten någon timme tills hungern har infunnit sig.

jag har tonåringar som är exakt så. Jag ställer in maten i kylen, sen får de i så fall ta fram själva sen om de inte kom när jag sa att det var färdigt.  Däremot accepterar jag inte att de svarar tjurigt!

Ibland har man tider att passa och då måste de ju äta, ibland funkar det ändå. Om jag skulle bli irriterad på allt som händer när man har tonåringar skulle jag få hjärtattack varje dag

Exakt så sa jag till honom också. Han sa ju även surt att han inte ville ha nåt efter att han sagt tror du jag bryr mig.

Efter en timme kom han o sa " nu vill jag ha!!!"

Då förklarade jag att han kunde sagt att han inte var hungrig första gången och på ett snällt sätt. Då började han skrika "jag får ingen mat, ni vill jag ska svälta ihjäl"

Jag förklara vi bara vill prata med han för vi bryr oss om han o att han lär sig att vara trevlig för annars blir det svårt i skola arbetsliv o med kompisar.

Nu när det var dags för middag bad min man mig att kalla på honom för hag ändå skulle upp på ovanvåningen o då svarade jag "jag känner knappt för det.." o nu fick jag lite dåligt samvete att jag sa så... min man fick gå o säga till honom.

Jag började känna mig lite barnslig nu.. Därför var jag tvungen att höra mig för lite :)

Stå på dig. Jag tänker att det måste vara jättesvårt, speciellt med bonusbarnet.

När jag blir mamma i framtiden så har jag ambitionen att vara rättvis men ställa krav på gott uppförande. :) Jag har en tendens att störa mig på när folk beter sig illa.

Jag hade sagt "skärp dig, så säger man inte. och nu kommer du och äter". Alla kan ha en dålig dag, och ungar är ungar osv. Visst tålamod får man ha i vissa situationer. Men om min (lika gamla) bonusson hade sagt så i en liknande situation hade jag blivit extremt irriterad och alltså sagt ifrån (i stunden). Vi använder inte den sortens ton här hemma, och SÄRSKILT inte i en sådan situation.

Du behöver inte fixa mat åt honom.Låt pappan fixa detta.Gör istället roliga saker för dig själv och skit i bonusson.