Utomhavandeskap?

När man är i v3-4 så är det en vecka sen man blev gravid, dvs graviditeten börjar från v 2. Så din läkare har rätt ang vecka åtminstone beräknat från mensdagen. Nu vet jag inte så mycket om utomkveds men där du befinner dig i cykeln borde man kunna urskilja åtminste en hinnsäck alltså början till graviditet på vul, många ser även se ett hjärta flickra vid 6+5 men det kan ju såklart diffa några dagar om du ägglossade sent eller så. Men tycker nog att man borde sett någonting iaf. Undrar om man inte borde kunna urskilja embryot i äggledaren i v6+5 vid ett utomkveds.. Kanske har graviditeten bara "gått tillbaks" i tidigt skede, ta gravtest och försök se om hcg ser ut att stiga eller sjunka. Är det utomkveds har jag förstått att hcg har för vana att stiga.. Hoppas det går vägen och lycka till.

Utomkved är allvarligt och det finns säkert lite olika skeenden.

För min del började smärtan i ljumsken och strålade ner i benet. Nervsmärta. När jag väl kom in drogs det på med morfin.

Förloppet var snabbt. Opererades akut och förlorade äggledaren.

Jag tycker du ska kollas upp noga, med specialist på ultraljud. De tänkte väl inte släppa dig sådär bara!?

Åkte du in när det gjorde jätte jätte ont? Eller hur länge väntade du? Det kommer och går som sagt, hugger till lite ibland på vänster sida men jag ligger ju inte i starka smärtor

Jag åkte in när jag inte kunde stödja på grund av slitande smärta.
Ringde sjukvårdsupplysningen och det första puckot till sköterska sa att det förmodligen är pms!!! Ursäkta, vrålade jag, men jag är 39 och vet nog hur fan pms känns!

Då tyckte hon det kanske var bäst att RÅDFRÅGA en barnmorska. Öh, smart drag. Barnmorskan sa att jag OMEDELBART skulle in till närmaste akutkvinnoklinik och att hon skulle ringa och förvarna att jag var på väg!

Grannen körde mig in. En sköterska stod i dörren och tog emot mig! Har aldrig fått bättre omvårdnad, varken förr eller senare. Fick inom 15 min en injektion morfin rakt in i benet! Sen satte de nål i handen såklart.

De första ultraljuden visade inget, och oturligt nog var det helg! Hormonhalten kollades hela helgen. Hoppades nog på att graviditeten skulle stötas bort av sig självt, vilket tydligen är vanligt.

Jag hade ont hela tiden. Specialistultraljud på måndagsmorgonen och TVÅ foster som vuxit fast i äggstocken. (Ska man drabbas av utomkvedshavandeskap så kan man lika gärna göra det rejält!) Ett par timmar senare opererades jag.

Hade ont hela tiden, det känns ungefär som om benet SLITS AV! :(

Nu är det inte alls säkert att man behöver ha så ont för att det ska vara utomkved. Du ska vara lite vaksam på det hela. Smärta långt ner, mot ljumsken. Strålar det ut i benet i typ slitande smärta, då är det inte bra.

Lycka till nu! Sköt om dig!
(Ursäkta att det blev lite långt!)

Jag hade inte ont överhuvudtaget och visste inte ens att jag va gravid. Jag hade mens när jag skulle men bara i nån dag. Reagerade inte på det nämnvärt eftersom jag inte hade så värst riklig mens innan. Men när jag nämnde för min kompis att 'det blir ju bättre och bättre det här, bara mens i högst 2 dgr'. Då sa hon att 'gör ett gravtest, utifall att:' (har tackat henne för det) Jag tyckte det va onödigt men sen när jag kom hem efter det så klädde jag av mig framför spegeln och såg att brösten va runda och varma som klot och att jag fått en liten bulle på magen. Så jag gjorde ett gravtest och det visade sig att jag va gravid. Jag ville inte ha fler barn (dessutom va killen inget förhållande jag ville gå vidare med) och beställde tid till abortmottagningen, men ultraljudet visade inget foster. Det blev en del prover och fick åka hem och vänta, för att sedan åka in igen och göra nya prover. Antar det va det där provet som visade på hur mycket graviditetshormon jag har och det visade sig stiga på varje test. Så visst fanns det något där men dom visste inte vart. Jag fick åka hem för att sedan få veta att det va ett utomkvedshavandeskap och fick en operation för det. Om jag skulle få minsta ont behöver jag komma upp omgående, men det fick jag aldrig. Efter operationen som va en titthålhålsoperation fick jag veta att fostret va väldigt stort och att man fick ta bort allt på ena sidan, äggledare och ....ja livmodern, om jag inte minns fel. Usch, detta har jag verkligen förträngt märker jag. Jag hade en väldans tur iaf att det inte sprack vilket inte va så långt ifrån fick jag veta. Anledningen till att jag inte lagt märke till min kropp va att jag hade annat jobbigt omkring mig just då och idag är jag glad att jag åkte till abortmottagningen och inte väntade in en tid hos MVC för att jag ville behålla. Då kan man ju fundera på hur det skulle gå då? Hemsk tanke! Om jag mot all förmodan får för mig att skaffa fler barn kommer jag inte våga gå vidare med graviditeten om jag inte får veta att den ligger rätt. För min andra halva ska vara helt okej att fortplanta sig på :)

Nenne666: usch det lät inte kul. Vill bara informera dig om att det är väldigt väsentligt för dig om du har fått bortopererat livmodern eller ej om du vill bli gravid i framtiden, eftersom du inte kan bli gravid om du inte har någon livmoder kvar. Men om de sa att "andra halvan" är ok så har du nog den kvar, dvs om du har äggledaren på ena sidan och livmodern så kan man bli gravid om allt är ok. Om du glömt eller förträngt kan du ringa och fråga vad som står i journalen.

Tack för infon :). Då är nog livmodern kvar eftersom de sa att jag kunde bli gravid framöver. Det är väl jag som inte är så high på anatomin. *pinsamt*

Tack för era svar, vilka saker ni varit med om! ska ringa till sjukhuset det första jag gör imorgon så får dom kolla upp det! :)