Jobba med ensamkommande flyktingbarn, hur är det?

Några som gjorde det intervjuades i radions studio ett häromdan. Bra program!

sverigesradio.se/sida/avsnitt/647616&playepisode=647616

Beror lite på var du jobbar. Det finns många nyöppnade boenden där man inte fått till rutiner där det är lite kämpigare. Sedan så får man vara beredd på att det är killar från en helt annan kultur. Det krockar rätt så rejält ibland. Kan bli lite av en chock för en del.

Om man är rätt person för jobbet är det väldigt givande. Det gäller att hålla distansen för en del av den har varit med om riktigt vidriga saker kan jag lova. Men det ger som sagt var mycket tillbaka om man gillar det.

Jag jobbar på ett asylboende nu med cirka 50 ungdomar, varav 48 är pojkar. Det är utan att tveka det bästa jobbet jag har haft. Jag har ALDRIG ångest inför att gå till jobbet som jag haft med andra jobb. Visst förekommer det många kulturkrockar men herregud vad givande jobb det är. :) Jag har blivit mycket mer empatisk och ödmjuk sedan jag började jobba med det här, en helt annan förståelse för människor. Nä du, är du intresserad så KÖR!

Bra program, håller med.

Fascinerande att det är ett så känsligt ämne att de måste ha röstskådespelare för att framföra budskapen (t.ex. att många verkar ha förväntat sig tacksamhet över att ha fått komma till ett tryggt hem, när ungdomarna i själva verket ville ha laptop, senaste IPhone-modellen, surfplatta, maximalt med fickpengar, gymkort, busskort mm. Dvs det som många ungdomar normalt sett vill ha.).

Det är konstigt att självklarheter måste maskeras, när det är bättre att de får diskuteras och därmed oskadliggöra såväl SD-anhängarnas nidbilder som drömmarnas fantasibilder.

Vi jobbar efter ett schema där man både jobbar dag och natt. Kör man natt är det 09:00-09:00 dvs du är på plats i ett dygn. Fast vi sover på natten, men det blir ju först när alla vallats in så att säga. Å andra sidan är man ibland ledig flera dagar i sträck typ tor-mån. Ett häftigt jobb, om än med lite oregelbundna tider.

Man få vara beredd på det mesta som rör en tonåring. Skillnaden är att en del har varit med om saker vi knappt kan greppa. De flesta hos oss kommer från Afganistan och Eritrea.

Jag jobbar på ett boende med 15 killar. De kommer från Syrien, Afghanistan och Eritrea. Jag måste säga att det känns inte som ett jobb. När jag åker till jobbet känns det som att åka hem till min andra familj. Killarna är skötsamma, tacksamma och positivt inställda. Såklart kan det hända att det spelas för hög musik, trotsas med sovtider eller övernattningar. Men de är tonåringar.
Helt klart bästa jobbet jag haft! Funderar du på att söka dig in i branschen så sök! Man får så otroligt mycket tillbaka :)

Jag har två Afghaner som är placerat hos mig.  Det är jobbig i början man här främlingen i huset. Men jobbigast är språket och hur man kan kommunicerar med de. De kan  blir krävande barn och otacksamma vad man och gör.
Och det tjänst att de är äldre än vad de säger.
Självklart är inte alle så. Men det är min erfarenhet.

Lycka till

Timmy

Nytt radioprogram:

sverigesradio.se/sida/avsnitt/743232

Sveket mot barnen: Del 1 - De ensam­kommande vuxna

jag har arbeta en kortare period inom HVB med ensamkommande och tycker att det var en helt ok erfarenhet, mitt problem var inte med ungdomarna utan det faktum att det tycks som att vem som helst kan slänga ihop ett HVB, Rent arbetsmiljömässigt var det en katastrof vilket givetvis påverkade killarna.

Det enda problemet jag upplevde med killarna var att de flesta av dem var i ett förskräckligt mentalt skick och att personalgruppen överlag saknade kompetens att hantera deras ångest.

Ett annat externt problem var de sk goda männen som verkligen inte tog sitt ansvar, detta i kombination med att överförmyndarnämnden var snudd på omöjliga att nå gjorde att iaf jag fick några gråa hår.

 

Till er som har jobbar(t) inom HVB, hur fick ni jobbet egentligen? Vad krävs? Har ni haft en speciell utbildning?

Själv har jag pluggat en hel del (EU-Law, Migrationspolicier, Internationella Relationer, Human Rights, Social Policies..you name it) men jag har inga erfarenheter med att jobba inom socialtjänsten. Däremot så har jag jobbat med det mesta inom service/kundtjänst...(älskar det och det krävs mycket empati). Men jag skulle gärna vilja jobba med det jag utbildade mig till... :/

Är utbildad socionom. Det är dock en bristvara på examinerade socionomer, de flesta har väl läst fyra terminer typ. Verkar som att arbetsgivare gillar socionomer, kriminologer och beteendevetare. 

 

Dock tycks det räcka med att du är ostraffad för att få in en fot, vilket i sig är en katastrof.

Hej

Jag heter Farhana och jag jätte intresserad av jobba med ensam kommande barn. Jag har ca 4år erforenhet jobba med barn och ungdommar ignom Stockholm stad och jag trivs. Jag är lyhörd och lungt och rökfria. Jag har också erforenhet jobba som grupledare & administrativ jobb i en lokalvård föritag. Jag har fyllt kand utbildning från sociologi.

Har något rekommendera eller något förslag för mig ?

Mvh

Det är självständigt jobb och det är roligt att med vara med barn som har annan kultur

Känner en som har jobbat på ett sånt boende, och hon avskydde det. De var underbemannade, och det var kaos. Hon säger aldrig igen.

Hur är det med ensamkommande tjejer då ingen som har träffat pratat med dem?

jobba-hemifran.com/signup-form/