sorg över pappans beteende
Mitt barns pappa ville skiljas för ca 5 år sedan. Så, så blev det.
Sedan dess (lite innan med iofs) är han otroligt oengagerad i dottern. Träffar henne 1 gång varannan, var tredje månad.
Jag vet att han inte är en bra partner och tyvärr inte heller en bra pappa MEN såklart älskar dottern sin pappa över allt annat.
Jag känner en otrolig sorg för barnets skull och jag vet inte längre vad jag ska göra eller säga. Försökt "försvara" pappan eftersom jag absolut inte vill prata illa om honom till dottern men vad sjutton säger man när hon frågar? Hur ska jag kunna uppväga hennes pappa, det går ju inte!
Någon mer som har denna oerhörda sorg för sitt barns skull?