Han känns som min själsfrände, finns det egentligen men han är inte redo
Hej. Har väl alltid trott på något mer men nu är jag nästan övertygad. Träffade en kille som var ny på mitt jobb för 2,5 år sedan och ja la märke till honom direkt. Då vi inte jobbar i samma arbetsgrupp så ses vi på bara på stormöte. För 1,5 år sedan pratstund jag med honom för första gången och genast så fylldes jag av en hänförd känsla men då jag var i en relation sedan 10 år tillbaka så tryckte jag undan det. Sedan dess så har det blivit så varje gång vi ses och till slut i höstas på en personalfest insåg jag att jag inte leva så här längre. Även om jag aldrig skulle kunna få vara med honom så måste jag ge mig chansen att finna denna starka känsla.
Så jag separera. Tog ändå kontakt med denna kille strax efter separationen och vi har till och från nästan daglig kontakt fast på vänskaplig nivå. Han vet att jag vill ner och vi har kysst varandra ( vilket var verkligen blixtrar och dunder ömsesidigt ). Men jag är äldre än honom och har barn och han känns inte redo att möta mig men jag kan inte släppa tanken att det är så här det känns att möta sin själsfrände. Han uppfyller mina tankar hela tiden, jag känner ett sånt lugn i hans närvaro och vill bara säga till honom hur fantastiskt han är hela tiden.
Ni som mött eran själsfrände hur gick det till, var ni båda redo eller blev det ni till slut?