Finns "sömnångest"?

Det är iallafall vad jag kallar mitt problem. Efter många, många nätter med massor av uppvak (av nu snart 1-åringen) så kan jag inte somna på kvällen (det jag kallar sömnångest). Ligger bara och väntar på att det ska börja skrikas..
Idag vart det bara 1 uppvak innan kl 23.30 och då började jag äntligen kunna slappna av och höll på att precis somna, men då börjar cirkusen med skrik och snurr och gråt. Så nu är jag vaken igen och kommer inte till ro igen.. Är dödstrött och mår skit under dagarna (finns äldre barn så att sova på dagen är helt uteslutet). Minstingen ligger i spjälsäng i samma rum som mig och jag brukar till slut alltid lägga över i min säng framåt småtimmarna med hopp om lite sömn. Ångrar mig dock alltid i efterhand eftersom det är ett evigt snurrande, sparkade, gnyende tills det är dags att gå upp.
Min fråga är väl vad tusan man kan göra? Kan man ta nån sömntablett/lugnande så man hinner komma till ro och sova lite? Eller är det dumt med tanke på att man väcks flera gånger? Hur funkar det med sömnmedel i kroppen?
Att pappan tar är meningslöst eftersom jag ändå vaknar av barnet och har lika svårt att somna om oavsett om jag själv tröstar/nattar om eller ligger och lyssnar på honom göra det.. Och vi bor tyvärr inte i nån stor villa så att lägga sig i ett rum långt borta för att slippa väckas är omöjligt.