Sämre och mer sällan sex..

Inget onormalt. Det är troligen så här det kommer att se ut så länge ert förhållande varar. Det bästa är att du slutar "ligga på" om sex - effekten blir troligen att din partner tröttnar på dig och tappar intresset. Försök läsa av när hon är sugen och förför henne då. Men räkna med att det ser ut så här i dom flesta förhållanden. Finns hur mycket som helst att läsa om det här på FL.
Det viktigaste är att invänta tills hon verkligen vill ha sex - då blir sexet förhoppningsvis bättre. Har hon sex bara för din skull kanske hon kommer att tröttna på det och tappa det sexintresse som iaf  finns. Det måste självklart vara den som är minst intresserad som styr hur ofta ni har sex.
En gång i veckan är nog en ganska vanlig samlagsfrekvens för etablerade par.

Bjud in en annan till sängkammaren

Usch, det värsta som finns när en man vill ha sex och man inte vill... Som att fortsätta äta när man är proppmätt.

Jag har försökt med det och det verkar hjälpa. Nu har vi varit iväg på en resa och fått miljöombyte och kunnat slappna av mer och det gjorde stor skillnad. Ca en gång per dag under resan, men framförallt mycket bättre sex.

Tack för svaret. Jag är medveten om att frekvensen "någon enstaka gång" per vecka är normal, men det var framförallt att sexet inte varit bra, att hon inte varit så delaktig, som jag hade problem med. Känns bättre nu så jag får försöka jobba med att inte vara allt för på och att känna av bättre när hon är redo/sugen.

Förälskelsen och det nykära brukar väl hålla i sig ung max 2 år, tänker jag...sen finns det givetvis undantag. Frågan är annars vad som hände för 2 månader sedan!? Det behöver givetvis inte betyda att man inte tycker om varandra/älskar varandra för det. Var femte dag är ändå en hygglig frekvens, även om det är lite för den med mer lust/hög lust, om du frågar mig. Blir lätt svårt att prata om och kring det om man inte lirkar loss det hela. Speciellt om det är blyghet inblandad. Tala om vad du önskar och vill och fortsätt att uppmuntra och uppskatta, så kanske det lossnar igen :)

Att hon blir ledsen när ni pratar om sex är INTE bra, och det låter inte heller bra att du upplever att hon har sex för din skull.

Att det blivit bättre den senare tiden kan tyvärr bara vara ett resultat av hon vill leva upp till dina önskemål.

Naturligtvis kan det ju ha blivit bättre på riktigt, men när du nu ändå skriver den här tråden vill jag skriva ner den risk jag ser.

Försök att satsa på hennes njutning, lite mer i hennes takt. Om hon verkligen lär sig njuta mycket av sex kommer det troligen även ge dig bättre, och oftare sex. Jag tror att det är bättre på att du satsar på kvalitet och att försöket få henne att slappna av. Att låta henne känna att hon inte måste reagera på något speciellt sätt.

Visa att du bryr dig om henne

Skulle säga att efter ca 2 år ser du den sanna versionen av kvinnan du lever med (sexuellt). Den första tiden i ett förhållande är typ alltid vilseledande.

Vill man generalisera hårt så kan man påstå att flertalet kvinnor fungerar sexuellt "dåligt" i långa monogama relationer.

Fast då måste du göra en rättvis jämförelse. Jag har läst statistik att långa relationer oftare håller när man möts senare i livet. Möts man väldigt tidigt är det nog oftare svårare att veta riktigt vad man vill ha och vem man passar med. Med tiden lär man sig mer vad som är viktigt. Dessutom lär man sig saker från relationer och erfarenheter man haft.

Tror du verkligen att männen är lika i relationerna du tänker på efter 2 år, eller är det bara kvinnan som ändras? Det kan ju vara att mannen visar sin sanna sida och att det påverkar precis lika mycket. Jag tror mannen också ändras i relationerna du refererar till.

Jag, personligen, har en 20 årig relation bakom mig och vi hade som bäst sexliv efter ca 10 år. Det var när alla barn var små och vi gladde oss åt snabbisar. Frekvensen har varit ganska lika över alla år.

Jag har vänner som lever i relationer som varat 10-15år och de utvecklas fortfarande sexuellt. Jag tror att det finns många olika anledningar till att relationer inte fungerar på olika sätt och det avspeglar sig så klart även sexuellt. Ibland upptäcker man kanske inte saker förrän efter ett par år, men att skylla det på kvinnas sexualitet känns inte så vidsynt direkt.

Förutsatt att tidigare erfarenhet finns, så håller jag med till viss del. En stor skillnad mellan man och kvinna som jag ser det är att männen är och har förmågan att vara "produktiva" i stort sett livet ut, vilket kvinnan inte har på samma sätt. Kan verka tjatigt att ta upp det/nämna det, men jag tror ändå att våra nedärvda biologiska funktioner fortfarande lever kvar i oss, vilket inte är så konstigt i sig. Därför håller jag även med MrFlex, trots att han generaliserar kraftigt. Lägg därtill menscykel, graviditet, amning och förändrad kropp (vissa män följer ju med där och gräver alltför djupt i grillchipspåsen alldeles för länge), som adderar en hög med otrivsamma känslor och orosmoment osv. Kvinnans lust tror jag kan delas in i perioder på ett helt annat sätt än männens, generellt sett...bortsett från undantagen givetvis...för dem finns alltid där :) Längre relationer blir ALLTID vad man väljer att göra dem till och i dem är man oftast minst två oavsett man/kvinna eller hur de nu ser ut.

Jag pratar uteslutande om sexlust, inget annat. Rimligtvis ändras alla människor under hela livet. Min notering från mina egna förhållanden och från manliga vänner är att minskad SEXLUST verkar inträffa i nästan alla längre förhållanden (2+ år).

Samlagsfrekvensen kan vara densamma, kvalitén på sexet kan var densamma eller bli bättre, det kan finnas sexuell utveckling mm men lusten minskar.

Detta visar sig oftast i mindre prat om sex, få eller inga sexuella anspelningar, få eller inga initiativ till sex, svårare att förföra och tända kvinnan, sex får lägre prioritet, sex blir inte längre särskilt viktigt. Det blir en skiftning från "att vilja" till "att ställa upp".

Du är ju en flitig skribent här på FL och borde rimligtvis läst lika många trådar som jag gjort i detta ämne - Män som klagar på sin partners sexlust men även kvinnor som beklagar att de inte har någon lust, trots att de har känslor för sina män.

Självklart är det individuellt och självklart finns det exempel där förhållandet är omvänt men generellt är detta verkligheten.

Jag skyller inte på någon eller något. Jag säger inte att det är fel och jag anklagar inte. Jag säger bara "att det är så" och att män som TS måste lära sig och acceptera att minskad lust oftast är en konsekvens i ett längre monogamt förhållande. På samma sätt som att en förälskelse alltid går över.

Vad jag menar är att när folk refererar till långa relationer, jämfört med korta blir det extremt orättvist.

Hur många riktigt långa relationer har vi under livet. Ja, om man tänker sig 20 åriga relationer kan man med bästa vilja få det till tre, men då är man i 80 års åldern när den tredje tar slut. Nej, många som refererar till långa relationer har oftast bara en person att jämföra med, någon man oftast träffat riktigt ung. Ja, man kan ha haft två, men det är fortfarande väldigt lite. När det gäller korta relationer har man oftare fler att jämföra med? Man tänker inte lika mycket på att vissa av de korta relationerna och mötena är sämre.

Jag tror fortfarande att det finns olika anledningar när sex inte funkar i längre relationer och jag håller med om att kvinnans sexualitet kanske oftare än mäns störs av olika saker, men det betyder inte att kvinnans sexualitet är sämre eller lägre. Problemet uppstår när mannen bara utgår i från sig själv och sitt egna sätt att fungera sexuellt.

Jag tycker inte att allt är mannens fel. Jag tycker att det är bådas fel. Nästan alltid tror jag att det är bådas fel.

En man som inte "får" sex kan ju lätt tro att allt skulle bli bra om bara kvinnan ville också, men det är bara vad han tror.

Jag har själv varit en kvinna som tagit initiativ till sex, men när det liksom är självklart för mannen är det inte säkert att det blir inte så speciellt längre. Då kanske sömn, eller annat känns viktigare. Känner han sig inte i form, inte kan få stånd just då, vill han vänta till någon gång när han känner att driften trycket på mer. Så kan det också bli. Men det fattar ju inte den man som inte har upplevt det läget.

Men ja, graviditet, amning och menscykeln är saker som påverkar kvinnans lust, som skiljer sig från mannens. Dock finns det ju delar i menscykeln som ökar lusten. Det tror jag är bra att mannen känner till. Min partner(Anton) vet att jag är mindre sugen i vissa perioder och månaden och mer i andra, men när vi båda vet det har vi också mer förståelse för att det kanske är lite trögare. Då vet han att det inte är han som gör fel.