• Blondina79

    6-åring med utbrott

    Önskar få lite input och tips.

    Har en dotter på 6 år som nu är inne i någon fas, utveckling och tillväxt. Hon får så gott som dagligen utbrott där hon skriker att jag är dum, att hon ska slå  mig, att hon inte vill umgås med mig, att hon inte vill ha mig som mamma etc. Senast igår skrek hon så pass att hennes 4 åriga lillebror började gråta. Hon smäller i dörrar och härjar rent allmänt.

    För mig är det mycket jobbigt att få höra allt detta, då jag själv haft en mycket ansträngt förhållande till min mamma (hon är död nu) kände mig aldrig älskad, och hon gjorde elaka saker för att spela ut mig mot min pappa.

    Jag har lätt att tända till direkt på detta uppförande, men vet att det inte hjälper, hon kan inte rå för dessa utbrott och jag mår jättedåligt efteråt. Så nu klarar jag att andas, lugna ner mig och vara helt lugn och trygg mot henne. Jag frågar henne hur det känns i kroppen, om hon vill ha en kram tills det känns bättre, etc. Jag är lugn, pratar med lugn röst, skäller inte på henne, eller straffar henne genom att ex skicka in henne på rummet. På detta sätt varar utbrotten oftast bara 30 min. Men det är ändå väldigt jobbigt. Vi avslutar alltid med att hon är glad och vi kramas. Sååååå skönt.

    Men nu till min fundering, finns det något mer jag kan göra? Jag ser aldrig när utbrotten är på väg, utan det kommer som en blixt, och efteråt är jag helt slut, eftersom det tar otroligt mycket kraft att få höra alla elakheter och ändå stå där lugnt och tryggt och bara finnas till hands. Vad mer kan jag göra för henne för att hon ska känna att  jag finns där.

    tack på förhand

  • Svar på tråden 6-åring med utbrott
  • Farfallos

    Hon får inte se att det påverkar dig, utan möjligen ska hennes dåliga beteende få tråkiga konsekvenser. Men viktigast av allt är ju att hon själv förstår bakgrunden och att det hon gör är oacceptabelt.

  • Blondina79

    Tack för ditt svar. Men kan jag verkligen kräva av en 6 åring att hon ska förstå VARFÖR det känns konstigt i kroppen, och att hon beter sig fel, när hon förmodligen inte själv vet vad som händer i henne?

  • Farfallos

    Nä, det kan man inte kräva, men man bör göra ett försök i den riktningen och inte genom av avstå från den diskussionen riskera att hon får för sig att det alltid är OK agera i linje känslor bara för att man har rätt till sina känslor. Hennes känslor ger tråkiga konsekvenser för andra (dig och hennes lillebror) så att utbrott får direkta konsekvenser för henne är inte fel. Och jag tänker inte på "straff" nu, utan mer på konsekvenser av den väl- och lättmotiverade typen att hon inte får vara med längre för att andra blir ledsna eller oroliga. 

  • Blondina79

    tack. Minns bara själv hur det kändes i min kropp, vi är väldigt lika. När mina föräldrar skickade mig till rummet, kände jag mig otroligt missförstådd och oälskad, och ville jag inget hellre än att de skulle hålla om mig, men det gjorde de aldrig. Min dotter får mycket mer fysisk närhet och kärlek än vad jag växte upp med, vill inte att hon ska ha samma upplevelse som jag hade.

    Jag får försöka sätta gränser men ändå göra tydligt att jag finns där, om hon vill ha närhet tills det känns bättre i kroppen.

Svar på tråden 6-åring med utbrott