• Sessie82

    Är min 14 månaders "normal". Gör jag fel?

    Hej.

    Behöver lite bekräftelse eller tips på hur jag kan agera istället.

    Min 14 månaders son är i stort sett omöjlig att vara ute och gå med eller ha ute om han inte sitta i vagnen.

    Han går alltid åt motsatta hållet än vi visar/säger. Total vägrar hålla hand om vi tex ska över en väg eller ska leda bort från nåns trädgård eller liknande.

    Vi måste alltid gå till inhägnad tex förskole lekplats eller skol gård. Han bara går och går och går i sin egna värld och kollar inte efter oss eller lyssnar när vi ropar/ber han komma/titta. Allt är så mycket roligare än mamma och pappa.

    Får han inte gå dit han vill eller måste hålla hand eller liknande så kan han bli rå förbannad. Spänner sig som en stel båge eller kastar sig på backen och SKA dit han vill.

    Jag ser varje dag mammor och pappor med lugna 1-2 åringar som går så fint brevid/håller hand.

    Hur vi agerar när han blir sån är att jag sätter mig framför han och förklarar att du måste hålla handen när vi går över vägen eller nej hjärtat du går inte gå in på dem trädgården osv.

    Gör vi rätt som bara söker oss till inhägnat så han kan gå runt och utforska utan att behöva avbryta pga vägar osv. Eller borde vi hålla oss på torget eller gator osv och träna mer på hålla hand och följa med mamma och pappa ?

  • Svar på tråden Är min 14 månaders "normal". Gör jag fel?
  • M i s s

    För mig låter det normalt, vi hade det likadant. Vi undvek trafikerade vägar och annat farligt, för han sprang verkligen iväg och vägrade hålla handen. Det gick över.

  • Sessie82
    M i s s skrev 2016-03-14 14:06:51 följande:

    För mig låter det normalt, vi hade det likadant. Vi undvek trafikerade vägar och annat farligt, för han sprang verkligen iväg och vägrade hålla handen. Det gick över.


    Ok skönt o höra. Inte så lätt med första barnet hehe. Vill ju göra så rätt man kan. Vill ju inte hindra han från att utforska stora världen liksom men blir lite ledsen när han inte tittar efter oss och inte vill vara nära.
  • isolande

    Låter som en helt normal ettåring. Man får gå till inhägnade lekplatser och knäppa fast i vagnen mellan hem och dit där det är inhägnat. Det ger sig

  • Milleman

    Det låter väldigt normalt. Men klart det kan skapa förvirring och falsk trygghet om han får gå hur han vill på inhängnat område men inte annars. Mycket man ska lära sig och det kan vara svårt att förstå till en början :) det ger sig. Prata prata prata även om han inte just nu förstår. "Här kan du få gå fritt för här är inga bilar!" Jag lärde tidigt min son att vi kom inte över vägen förrän han höll mig i handen.

    Jag jobbar på en uteförskola. Vi är mycket i skogen (inget staket såklart) så även vår gård är oinhägnad. För barnen ska lära sig osynliga gränser för att ha med det när vi sätter osynliga gränser i skogen.

  • Pajama

    Jag har en av varje - en som din och en som håller handen! 
    Det är jättebra att du förklarar och pratar om varför, men eftersom det är för tidigt att förstå det än kan han ta det som att det finns förhandlingsmöjligheter. Det är ingen idé att diskutera med en ettåring eller dra ut på förklaringen för mycket, för då blir gränsen inte tydlig. 
    Gör som du gör nu, men när du väl har bestämt att nu går vi, så får du bära med dig honom vänligt och bestämt. Slå dövörat till, för det låter mycket!
    Efter ett tag kan han förstå att om han inte vill bli buren eller sitta fast i vagnen, så får han gå med och hålla handen frivilligt. I vissa situationer ska han inte ha nåt annat att välja på.
    Men han är så liten än och det går över!

  • Mime

    Jag köpte en sele till min son, då vi ibland behövde vara på ställen där han inte kunde gå själv pga trafik och annat. Han kunde ju ha fått åka vagn hela tiden i stan men jag resonerade att det var bra för honom att gå också. Oftast gick vi på ställen utan trafik.

  • Annelie 76

    Jag har två såna som din. Man väljer lekplatser noga och har alltid vagnen med sig kan jag ju säga :)
    Min stora är 4 år nu och det börjar bli bättre. Han gör fortfarande som han vill, springer iväg från mig och gömmer sig i affärer men det går ju att prata med honom (och hota, muta osv). Det var många gånger jag fick lyfta upp honom på axeln och bära in en skrikande unge när han var mindre.
    Min lilla är 1 år och börjar likna storebror. Blir intressant... Men jag är ju van.
    Gör det lätt för dig, ha alltid vagn eller bärsele med dig. Ha kundvagn på affären. Just nu förstår ditt barn ju inte vad du säger men snart så. Då hjälper det lite att tala om innan vad du förväntar dig och vad som ska hända.

  • jmc

    Hej!

    Låter helt normalt i mina öron, mina barn kunde knappt gå i den åldern!

    Men att ropa o förklara hur de ska gå i den åldern är ingen ide, de är på upptäcksfärd! ????

    Gör som de andra tipsar om ha honom i vagen där det är osäkert/ trafikerat område o låt han springa fritt vid lekparker istället!

    Osäkra barn kan/ vill kanske bara vara med sin mamma/pappa o det är dem du ser gå o håller i handen!

    Mitt tredje barn sitter nästan fast i mitt ben.. Hon lär inte springa ifrån mig! ????

Svar på tråden Är min 14 månaders "normal". Gör jag fel?