Har sån dålig relation med min mamma,bara bråk hela ringa o hon hackar på allt hos mig

Din mamma är inte frisk. Hon har misshandlat dig fysiskt och psykiskt genom uppväxten. Tyvärr får du nog ta dig tid att sörja den mamma du aldrig hade, och inte tro att ni skall kunna ha en bra relation nu. För att ni skulle få en vettig relation skulle hon vara tvungen att inte bara ändra sig totalt utan även inse vad hon har gjort, genuint ångra sig och be om ursäkt. Det tror inte jag kommer hända. Så, glöm att få till något bra med henne utan var glad för din fina pappa. Tyvärr väljer man inte sina föräldrar, och ibland blir det så att man drar en nitlott. Fokusera som sagt på relationen med din pappa, och låt din pappas egenskaper spegla sig i hur du vill vara som mamma till ditt kommande barn. Du kommer klara det galant, men utan att blanda in negativ energi från din mor.

Din mamma är en energitjuv och en dålig människa, säg upp kontakten. Jag bröt med min pappa för ett år sedan eftersom han kunde vara ett riktigt svin mot mig och mina syskon.

På sätt och vis verkar vi lika, flera gemensamma nämnare och dålig relation med mamma. Min är inte våldsam, däremot har jag varit nära att smälla till henne. Jag håller mig rätt så kort och lärde mig tidigt att man inte kan berätta allt för henne samt inte ha den relation hon önskar att vi hade. Hon förstår inte varför. Varför är på grund av att hon moraliserar väldigt mycket. Jag får långa föreläsningar jämt. Kan inte minnas ett vanligt samtal. Att tala till istället för att tala med. Tror att min också hade varit orolig om jag blev gravid, tror typ att man är 5 år eller något. Du kanske kan hålla henne kort... Hon kan vara barnvakt men att ni inte umgås så mycket? Tycker själv att det är svårt. Om jag är typ tyst tre sekunder och tittar rakt ut blir hon "har du tagit din medicin?" Eller om jag är sur... Det kan aldrig ha med henne att göra att man är arg trots att man även förklarar det... Omöjligt fan.

Tack för era svar....Jadu va ska man säga...de känns som man inte kan göra något åt detta utan vara försöka stryka ett sträck över detta o gå vidare lixom men de ligger där o gnager i mig...varför blev de såhär...kunde ja gjort anorlunda osv. Min mamma kan säga saker idag o gapa o skrika på än hacka o gnälla....jag blir ledsen elr förbannad o sen nästa dag kan hon låtsas om som ingenting har hänt...helt empatisk på nå vis. Tkr synd om min pappa som bor under samma tak me henne...då ja vet hur hon kan vara mot han o han e för mesig o kan inte säga ifrån. Brukar ofta träffa pappa i drar ut o käkar o sånt där....han är delaktig i mina intressen o ställer upp jämt. Min mamma-noll hon har aldrig varit intresserad i te äns när ja va liten...va jämt pappa som skjutsa o hämta mig o kom o kolla på mina uppvisningar osv. Han säger än idag TT ja ska försöka glömma allt som hänt o försöka acceptera mamma..han verkar ibland helt hjärn tvättad av henne som att allt e normalt o de ska vara så suck...

Dom gångerna ja fyllt år elr vid jul o sånt där får ja bara ångest....min mamma ringer jämt o vill att vi ska träffas alla osv o de slutar jämt i bråk...för hon ställer till me nåt..tex börjar gapa o skrika på mig.... fyller snart år o skulle bara vilja åka bort då ja vet hur kommer bli. Min sambos föräldrar har bara träffat min mamma en gång i typ tre min o de gick väl ok...e livrädd att alla ska träffas o mamma flippar ur o ställer till me en scen:/ har vart så förut.....va ska ja säga o va ska ska göra när mina svärföäldrar frågar om inge min mamma ska komma på mitt kalas o vid julfiranden o sånt...dom e så snälla o rara o vill inte ljuga varje gång men tar emot o säga som de är..ja skäms:(

Min sambo e stöttande o ett typ om hälften av allt detta att ja o mamma har dålig relation o sånt..har inte velat berätta mer de tar emot på nå vis:( varje gång mamma har träffat min sambo är hon så över trevlig o behandlar han som fint o vänligt..fattar inte....:(

Sorry för stavfelen i inlägget..skrev för snabbt på mobilen:/

Har också blivit misshandlat psykiskt av min biologiska mor. Hon kastade ut mig när jag precis hade fyllt 18 och har inte hjälpt mig något. Det finns inte ens några ord som kan beskriva hur illa hon behandlat mig eller hur sjuk hon är.
Enligt mig ska du inte alls lägga energi på att försöka få er relation att bli bra för hon är en HEMSK människa som redan från början varit en usel mor. Omvandla din negativa energi, ångest och att du mår dåligt till att bli allt som din mor inte va. Omvandla de till och bli världens bästa mamma för ditt barn. 
De är skit svårt men så är det tyvärr för en del. Tråkigt att höra att de drabbat dig också, jag vet verkligen hur de känns. 
Men som sagt så tycker jag att du ska skita i din mor och fokusera på att bli världens bästa mamma istället. 

Det är SÅ lätt hänt att det skär sig mellan mammor och döttrar.
Spelar ingen roll om någon är sjuk, frisk, trög, jobbig - det är en mor-dottergrej det där.

vuxnabarn.nu/narcissism/den-narcissistiska-mammans-karaktarsdrag/

Ja det är väl som ni säger..bara försöka stryka ett sträck o gå vidare på nå vis o inte lägga energi på de. Men de e svårt...speciellt vid julfirande o födelsedagar. Jag vill inte ha med min mamma på sånt för ja vet exakt hur de slutar....va ska man säga te äns svärföäldrar lixom dom brukar fråga om inte min mamma ska komma o sånt..har jämt sagt att hon jobbar elr nå men får dåligt samvete o ljuga jämt. När än av mina syskon gifte sig förra året så ville hon ha stort fint bröllop o bjuda allt o alla...men de tog emot o bjuda mamma sa hon...rädd att hon skulle sabba massa genom o börja tjafsa elr bråka osv..sluta me att hon o hennes karl drog utomlands o gifte sig..varken jag elr mina andra syskon o pappa blev såklart besvikna att de blev sådär:/ men ja förstår henne... mamma ha sabbat o ställt till me många scener som man inte vill va me om igen:( detta e jobbigt.