Anonym (Va? Hur? Va?) skrev 2016-03-18 10:12:04 följande:
Jag planerar massa med henne men som sällan funkar för henne

och då säger hon att det var gulligt tänkt iallafall så på den saken tror jag jag är med men jag slutade vara spontan när hon sa till mig om att planera mera och då var det fel haha. Tycker hon måste se att jag verkligen försöker men jag kan ju inte läsa tankar. Men jag får väl bara köra på mer med allt antar jag

Har det blivit så i er relation att det är du som förväntas hitta på saker för er att göra, alltså att det är du som ska ta initiativ och uppvakta henne på ett lagom romantiskt sätt? Då fattar jag att det kan uppstå problem, för när det inte passar henne måste hon ha en ursäkt som liksom lägger skulden på dig. Om spontana infall inte passar henne har du inte planerat tillräckligt bra, och om du tar för få initiativ är du inte tillräckligt spontan. Kan det stämma?
Jag tänker också som Anonym (Enkelt?), man vill ju inte ha ett spontant besök av någon som man är i uppstarten av ett romantiskt förhållande med i exakt vilken situation som helst, t ex när man sitter i en ostädad lägenhet, ofixad i urtvättad t-shirt och mjuksbrallor och vräker i sig chips och kollar på TV. Då vill man vara ensam. Man kanske inte ens vill att någon ringer och föreslår att man hittar på nåt tillsammans i den stunden, och det kan vara då som du borde ha planerat bättre.
Sen tror jag att det ligger i saken också att "spontanitet" är nåt slags ideal för alla olika typer av relationer, även om man inte gillar det särskilt mycket. Jag själv skulle t ex i teorin jättegärna vilja ha spontana besök av vänner oftare och kunna spontant bjuda på fika eller middag, men i verkligheten skulle jag ogilla det jättemycket eftersom jag sällan har tillräckligt städat, eller sällan har fikabröd som väntar i frysen m.m..