• Anonym (orolig)

    Hur illa ska det vara för att man ska byta skola?

    Sonen går i 4an och känner sig utanför i klassen. Alltså han blir inte mobbad. Inte slagen. Inte retad. Utan "bara" utanför.

    Ingen hör av sig. Blir vald sist. Dom samarbetar för att slå ut honom ur leken först. Kanske ändrar reglerna i leken "mot" honom. Får inte gå med i de andras "värd" i telefonspel. Ingen väntar på honom när dom ska gå. "Råkar" knuffas. Om han säger att han gillar nåt så säger alla andra att dom absolut inte gillar det. Varje dag berättar han nån liten sak som hänt. 

    Detta är hur han upplever det. Jag är ju inte där så jag kan inte veta om det bara är som han känner. Eller är dom så här mot varandra med. 

    Jag har pratat med fröken. Hon har inte sett nåt. Har pratat med någon förälder till barn han tidigare var kompis med men dom vet inget. 

    Sonen är inte tyst eller blyg, har många intressen och duktig i skolan. Nog inte så bra på det sociala spelet, läsa signaler osv. Men inte heller jättedålig på det. Han kan vara lite gnällig och lite för styrande i leken men jobbar på det. Vet inte om det på nåt sätt kan vara hans eget fel. men han är verkligen supersnäll och vill väl.  

    Hur hade ni gjort? Det är ett stort steg att byta skola. Kommer det ens att bli bättre? Vill gärna höra era tips och erfarenheter. 

  • Svar på tråden Hur illa ska det vara för att man ska byta skola?
  • Anonym (Svårt...)

    Hur länge har det pågått? Har det pågått sen de började tycker jag att det är dags att byta. Men det är ju en avvägning.

    Vår dotter har upplevt samma sak under en period. Vi var jättenära på att byta. Samtidigt var vi kluvna eftersom hon också har en lite speciell personlighet (lite svårt med de sociala koderna, kan vara för "på" ibland och vill gärna bestämma. Men hon har ett enormt gott hjärta och empati. Nästan för mycket ibland). Vi kände att vi ville avvakta lite så att hon själv skulle hinna mogna lite mer. Jag hade en känsla av att risken fanns att samma sak skulle hända även om hon bytte då vi sett tendenser i andra sammanhang också. Det vi valde att satsa på för henne var fritidsaktiviteter där hon fick vara med andra barn och fick kompisar där. Efter ett år ungefär (det hade nog pågått lite smått i två år men blev lite mer under ett år) slutade en av de som "utsatte" henne mest och efter det har hon börjat trivas jättebra. Jag tror att det är en kombination av att hon själv börjat mogna och läser de sociala koderna bättre plus att den ena slutade. Så det är ju så svårt att säga. Inget barn ska ju behöva gå utsatt i flera års tid. Det knäcker ju dem plus att det kanske blir en ond cirkel som de inte tar sig ur i klassen.

    I första hand skulle jag, som du redan gjort, pratat med läraren och be dem vara extra uppmärksamma. Sedan skulle jag ha ett uppföljningssamtal om barnet fortsätter berätta och fråga varför läraren tror att barnet berättar sånt hemma om det nu inte skulle vara så. För mobbing sker ju ofta rätt dolt för de vuxna. Så kontakt skulle jag vilja ha löpande under en period för att hela tiden uppmärksamma skolan på vad som sägs hemma. Det hade vi under perioden och de höll lite extra koll. Hon blev heller aldrig slagen eller så.

    Idag är jag glad över att vi inte var för snabba att byta men hade det fortsatt hade jag inte tvekat. För mitt barn ska inte behöva gå hela grundskolan utanför. Plus att hon nog hade känt att hon berättat men vi gjorde ingenting. Dubbelt sviken. Hemska tanke.

  • Anonym (V)

    Men gud vad hemskt, det där räknas faktiskt som mobbning! Barn kan vara så jäkla elaka :/ din son förtjänar så mycket bättre. Min dotter var med om ungefär samma sak fast inte lika illa. Vi bytte skola och nu umgås hon med vänner nästan varje dag!

  • Anonym (limpan)

    Har ni pratat med skolan om detta?

    Jag anser att er son visst är mobbad, mobbing behöver inte bara vara fysisk eller att få höra glåpord.

    Hur allvarligt det ska vara för att byta skola avgör ju bara ni och er son egentligen, om han har fått en stämpel i sin skola och klass kan den vara svår att bli av med och ev vore det skönt för honom att börja på nytt. Svårt att svara på. Men något måste ni göra omgående, i samarbete med läraren och skolan.

  • Anonym (limpan)

    Läste för snabbt. Bra att ni pratat med läraren men konstigt att den inte märkt något alls, visst sker mycket i det dolda men någon koll och känsla bör man ha som lärare anser jag. Finns det en kurator på skolan? Något anti-mobbing team (det hette så när jag gick i skolan)?

  • Anonym (orolig)
    Anonym (Svårt...) skrev 2016-03-19 00:07:44 följande:

    Hur länge har det pågått? Har det pågått sen de började tycker jag att det är dags att byta. Men det är ju en avvägning.


    Ungefär 1 år
    Anonym (Svårt...) skrev 2016-03-19 00:07:44 följande:

    Det vi valde att satsa på för henne var fritidsaktiviteter där hon fick vara med andra barn och fick kompisar där.


    Hur fick hon kompisar där? Sonen går på 3 olika aktiviteter där han trivs bra, men svårt att få kompisar att träffa på fritiden. Vi bor i en ganska stor stad, så dom barnen han träffar där bor sällan på cykelavstånd och går på andra skolor. Det känns som om det är stort steg från att snacka och ha kul under aktiviteten till att fråga om dom vill komma hem till oss i helgen.
  • Anonym (orolig)
    Anonym (V) skrev 2016-03-19 00:10:42 följande:

    Men gud vad hemskt, det där räknas faktiskt som mobbning! Barn kan vara så jäkla elaka :/ din son förtjänar så mycket bättre. Min dotter var med om ungefär samma sak fast inte lika illa. Vi bytte skola och nu umgås hon med vänner nästan varje dag!


    Vad skönt att det gick bra. 
    Hur gick det till? Hur fick ni plats på den andra skolan? Vi har ställt honom i kö på en annan skola,  men det verkar vara svårt att få plats där.

    Blev det mycket längre till nya skolan? Och till nya kompisar? Vi bor precis bredvid skolan nu så det känns lite trist om han ska behöva cykla förbi skolan och sen ett par km till. Men visst många barn har längre till skolan. 
  • Fru Ve

    Han är absolut mobbad på den beskrivning du ger! Kontakta lärare och kurator. Kräv att det blir ett slut på utfrysningen! Om detta inte hjälper så byt skola. Men skolan är faktiskt skyldig att hjälpa till i ett sånt här fall så att mobbningen upphör. Min son mobbades förra året i skolan och jag ställde till ett himla liv. Ringde till rektorn och krävde ett slut på mobbningen, sa annars att jag skulle anmäla till skolverket. Detta hade mycket bra effekt. Barnen som var elaka mot min son fick sitta i samtal varje vecka och mobbningen upphörde.

  • M1rella
    Anonym (orolig) skrev 2016-03-18 23:30:41 följande:

    Ingen hör av sig. Blir vald sist. Dom samarbetar för att slå ut honom ur leken först. Kanske ändrar reglerna i leken "mot" honom. Får inte gå med i de andras "värd" i telefonspel. Ingen väntar på honom när dom ska gå. "Råkar" knuffas. Om han säger att han gillar nåt så säger alla andra att dom absolut inte gillar det. Varje dag berättar han nån liten sak som hänt. 


    Det som du beskriver ovanför ÄR mobbning! Antingen så byter ni skola eller så får ni ordna ett föräldrarmöte och prata med alla föräldrar om hur det är.
  • ventilera mera

    Jag säger som de andra här, det du beskriver är inte "lite utanför". Det är mobbing, och medveten sådan. Det här ska skolan ta tag i, prata med läraren igen och köp inte ett "inte sett nåt"-svar. Får du ett sånt, går du till rektorn, händer inget då så går man vidare uppåt. Till slut är det en anmälan till Skolverket och DÄR vill ingen skola hamna.

Svar på tråden Hur illa ska det vara för att man ska byta skola?