Hej,
det låter jättejobbigt det du går igenom! Jag tycker du skall gå till din skolsyster eller till ungdomsmottagningen och berätta om dina problem. Be att de kollar upp att din puls är normal och om möjligt få göra ett EKG.
Om ditt hjärta fungerar som det ska, så kan det vara ditt psyke som ger dig dessa tankar och känslor. Man kan av olika skäl få en stark ångest som kallas panikångest. Då kan man uppleva det som att hjärtat håller på att stanna, trots att det fungerar normalt. Däremot kan pulsen gå upp på grund av att man känner sig så orolig och rädd, vilket kan göra att man känner sig mer rädd. Man kan till och med ibland börja andas så snabbt då att man känner sig svimfärdig, det kallas hyperventilation. Det är inte farligt, om man svimmar börjar man andas normalt igen och så vaknar man. Men det är ju väldigt, väldigt obehagligt.
Ångest är en typ av rädsla som man inte alltid kan veta var den kommer ifrån. Det kan vara något underliggande problem som du brottas med i ditt liv, en inre konflikt eller oro utifrån, som ångesten är ett tecken på.
Det kan också vara så att ångesten är ett tecken på en fysisk depression som inte behöver ha någon annan orsak än att "hjärnan fått en förkylning".
Jag skulle ta dessa problem du upplever på allvar och ta reda på ifall de har någon fysisk orsak (hos skolsyster eller läkare). Om så inte är fallet skulle jag be att få prata med någon psykolog om hjälp med känslor och tankar på kvällen.
Du kan också alltid, alltid vända dig till Jesus. Han finns alltid där för att lyssna till oss. Så här har han sagt:
"Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet." Ur Johannesevangeliet 14:27
Hoppas att du får sova gott inatt!
