• Avilopa

    Pojkvän utomlands - hemlängtan

    Hej! Jag är 25 år och jag flyttade till Australien för drygt 4 månader sedan och planen har alltid varit att stanna ett år. Nu har jag träffat en helt fantastisk kille som jag varit tillsammans med i ungefär 1,5 månad.

    Nu är problemet att jag börjar få hemlängtan, samtidigt som jag inte vet om jag faktiskt längtar hem eller bara är lite känslig och saknar min familj. Jag har svårt att se mig stanna här en längre tid, samtidigt som jag inte kan tänka mig att säga hej då till honom. Kan inte beskriva hur bra han är, gör verkligen allt för att jag ska må bra och trivas. Är rädd att jag aldrig kommer hitta någon så bra igen, som är så lik mig och delar så många intressen.

    Han kan inte lämna Australien de kommande 2,5 åren pga jobb. Och jag vet inte om jag kan tänka mig att stanna så länge. Å andra sidan vet jag inte om min "hemlängtan" är på "riktig" heller. Jag kan mycket väl bestämma mig för att flytta hem och sen inser jag att jag inte vill stanna.

    Jag är sjukt kluven just nu och började gråta när vi pratade om det. Jag har väldigt svårt att känna efter vad jag verkligen vill och känner mig som en idiot gentemot honom då det här givetvis är en jobbig situation för honom också.

    Någon som befunnit sig i en liknande situation? Någon som har några råd att ge mig?


    pojkvän utomlands, hemlängtan
  • Svar på tråden Pojkvän utomlands - hemlängtan
  • Anonym (Vet inte)

    Hej avilopa. Jag har egentligen inga råd att ge men du verkar så ledsen så jag vill i alla fall skriva. Jag är just nu iväg på en längre resa tillsammans med min kille. Har varit borta ungefär lika länge som du. Och jag blir också ledsen ibland och vill bara hem, till de vanliga gatorna, lukterna, smakerna. Märker att jag speciellt blir känslig när jag känner mig lite sjuk.

    I alla fall, min kille är inte från Sverige och har aldrig riktigt kommit in i Sverige och kulturen där så nu planerar vi att flytta till hans hemland. Jag är lika gammal som du. Och jag är rädd för samma saker som du, för hemlängtan. Jag är rädd för att känna mig som en främling. Och för att jag vet att jag idealiserar Sverige när jag inte är där. Jag vet inte riktigt vilken strategi som är bäst, att kasta sig in i och anamma kulturen eller att försöka hålla kvar vid Sverige och att det är "hemma" medan det andra är "borta". Kanske man bör föröka göra bägge samtidigt? Ge dig in i det australiensiska, men försök hitta svenska vänner- som förstår var du kommer ifrån och vad det är du saknar.

    Sen tror jag också att efter ett par månader i ett nytt land så slår kulturkrocken mot en. I början är det mer som en smekmånad när allt är nytt och spännande. Men sen kommer vardagen och då börjar man tänka på allt man går miste om i den svenska vardagen. Men sem vänjer man nog sig mer vid vardagen i det nya landet också.

    Ge det lite mer tid och se hur det utvecklar sig. Kom ihåg att om din kille och du bestämmer er för att återvända till Sverige tillsammans så ansök om uppehållstillstånd i god tid, det är extrema väntetider nu.

  • Anonym (M)

    Du/Ni har ingen möjlighet att åka till Sverige på besök med jämna mellanrum då? 
    Jag kan förstå hemlängtan speciellt som du är ganska ung men med jämna besök både till Sverige och att din familj kanske kommer till Australien kan hjälpa lite.
    Därimellan, finns det ingen svensk kyrka eller konsulat som har öppet för svenskar,
    Jag tänker som i Paris där dom har en svensk förening och fik som man kan gå till för att få träffa andra i samma sitaution och inte minst käka svenska kanelbullar. 
    Det kanske kan vara en lindring, jag tror att det är värst i början, ju mer du kommer tillrätta i Australien, desto mer blir också det hemma för dig. 

  • Anonym (M)

    En sak till jag tror att det är viktigt att ha ett datum när det är dags att åka till Sverige eller att få träffa din familj.
    För då vet du hur länge det handlar om och att det kommer att ske, då har du något att se fram emot, även om det kanske är en bit framåt i tiden. 

Svar på tråden Pojkvän utomlands - hemlängtan