Livrädd för kejsarsnitt
Har två barn sen tidigare som är födda vaginalt och har varit bra förlossningar. Men efter vändningsförsök ligger nr 3 helt fel och jag fick meddelandet om att vi ska försöka en gång till och annars boka in ett kejsarsnitt. Detta sades till mig som en klackspark. Jag har ju fött två barn innan, så jag kan väl inte ha någon förlossningsrädsla! Problemet är att kejsarsnitt skrämmer livet ur mig. Att få epidural är skrämmande, tanken på att bli uppskuren i magen får mig att svettas och skaka. Jag vet mycket väl att det handlar om vad som är bäst, men är rädslor rationella? Jag har nu inte sovit på två nätter och min man sa idag att mitt beteende skrämmer honom. Jag bara gråter och gråter. Igår sa jag att jag hatade detta barn och varje spark kändes som barnet gav mig ett elakt flin med orden "haha jag ligger inte där jag ska!" och det gjorde mig arg. Jag är arg, rädd och ledsen. Mest av allt är jag rädd. Jag har aldrig opererats eller ens brutit ett ben. Jag vet inte vart jag ska ta vägen just nu. Pratade med bm och hon sa att jag skulle lugna mig för vi skulle ju försöka vända en gång till. Lugna mig. Jag har på gränsen till panik. Hur ska jag kunna lugna mig? Jag måste ju börja bearbeta detta, acceptera och SEN finna lugn. Jag måste förstå att det är stor risk för kejsarsnitt. Hur kommer jag över min rädsla?