• manoira

    Tillväxthämmad bebis tidigt i grav - hur gick det?

    Hej! 


    Jag är så galet orolig och behöver skriva av mig. Har läst massor med trådar men kan ändå inte stilla min oro. 


    Hela den här graviditeten har varit ett enda långt orosmoln. Det började med att jag blödde de första två veckorna och trodde att jag fått missfall. Men så var inte fallet. När jag sedan skulle på ultraljud inför KUB blev jag tillbakaflyttad en vecka för att bebisen var liten och de inte trodde att jag gått så långt som beräknat. På KUB såg allt bra ut med låg risk, över 1300. 


    På RUL fick jag sedan veta åter igen att bebisen verkar vara liten och på grund av lite oval huvudform (dock inom normalspannet) kunde de inte fastställa ålder. Fick tid för nytt ultraljud efter två veckor igen. Nu fastställde de ålder och fick i princip samma datum som på KUB. Skiljde två dagar tror jag. Allt kändes bättre. Men eftersom jag grät mig igenom hela ultraljudet på grund av oro fick jag ett TUL ordinerat. Efter det kände jag mig lugnare. Bebisen är en vilding så jag behöver inte oroa mig för att jag inte känner något. 


    Sen igår var det dags för TUL. Är i vecka 29 och går in i vecka 30 imorgon. Fick då veta att bebis ligger på -28 i tillväxt. Bebis verkar vara proportionerlig och huvudet var mindre ovalt den här gången. De kollade också alla flöden och tog CTG och allt såg bra ut där. Har aldrig gjort TUL tidigare så vet inte vad mina andra barn låg på, men de var 3.3 respektive 3.6 kilo när de kom ut - så normalstora. 


    Nu har jag läst om massor med barn som varit tillväxthämmade och det har gått hur bra som helst. Men jag blir så sjukt orolig, speciellt eftersom det står på nätet att tidig tillväxthämning kan bero på kromosomavvikelser eller andra skador på barnet. Fattar inte hur jag ska klara av att bära den här oron tills barnet kommer ut. Och samtidigt har de bett mig att inte oroa mig och försöka ta det lugnt. 


    Finns det fler som haft tillväxthämmade barn tidigt i graviditeten och där allt gått bra? Oavsett om ni fått plocka ut bebis i förtid eller om ni gått tiden ut. Hade barnen några fel/problem och hur har utvecklingen gått efter födseln? 

  • Svar på tråden Tillväxthämmad bebis tidigt i grav - hur gick det?
  • modesty74

    Vi är exakt på dagen lika långt gångna. Också v: 30 imorgon:0) Har inte själv haft barn med tillväxthämning, men jag vet flera som haft det...uppemot -40% och det har gått hur bra som helst. Huvudformen kan jag förstå att du undrar över, men även där kan jag lugna dig med att en del foster har en mer oval huvudform och föds helt normala (dock med en mer oval huvudform, men alla är olika, min son t ex föddes med ett jättehuvud och han är normal). Försök att inte oroa dig för mycket. Hade läkarna varit oroade hade de utrett dig tidigare. Är barnet mycket tillväxthämmad pga dåligt flöde i navelsträngen så hålls du under övervakning. Jag vet hur det känns att oroa sig....ligger själv just nu och inväntar havandeskapsförgiftning nr: 5 av 5. Brukar alltid vara nära på att dö på slutet av sviktande organ, men ingen idé att oroa sig. Oftast går det bra med allt ändå. Det gör det säkert för dig och bebis också. Lycka till!<3

  • modesty74

    Läste nu att du redan kollat flödet. Ännu mindre anledning till oro:0) Det kommer gå bra det här skall du se. -28 låter mycket, men i själva verket behöver det inte betyda mer än att din bebis bara är lite mindre än normalspannet. Ps. Jag var själv tillväxthämmad, men är ändå relativt normal;0)))

  • manoira
    modesty74 skrev 2016-04-21 19:34:22 följande:

    Vi är exakt på dagen lika långt gångna. Också v: 30 imorgon:0) Har inte själv haft barn med tillväxthämning, men jag vet flera som haft det...uppemot -40% och det har gått hur bra som helst. Huvudformen kan jag förstå att du undrar över, men även där kan jag lugna dig med att en del foster har en mer oval huvudform och föds helt normala (dock med en mer oval huvudform, men alla är olika, min son t ex föddes med ett jättehuvud och han är normal). Försök att inte oroa dig för mycket. Hade läkarna varit oroade hade de utrett dig tidigare. Är barnet mycket tillväxthämmad pga dåligt flöde i navelsträngen så hålls du under övervakning. Jag vet hur det känns att oroa sig....ligger själv just nu och inväntar havandeskapsförgiftning nr: 5 av 5. Brukar alltid vara nära på att dö på slutet av sviktande organ, men ingen idé att oroa sig. Oftast går det bra med allt ändå. Det gör det säkert för dig och bebis också. Lycka till!<3


    Tack för dina värmande ord! <3


    Läkarna har ju varit väldigt lugna än så länge, men efter ultraljudet igår kändes det som att de faktiskt var lite oroade. Sa typ "vi kan inte konstatera någon orsak förrän vid ser hur bebisen följer kurvan om två veckor": Men jag antar att de hade rekommenderat fostervattensprov om de hade misstänkt kromosomförändringar? Samtidigt finns det ju inget att göra nu när jag är i vecka 30 snart. 


    Känner bara att jag mentalt inte klarar av mer oro snart. 32 veckor av oro har förflutit och tanken på att barnet ska vara skadat eller må dåligt eller måste plockas ut för tidigt förtär mig :( 


    Samtidig är jag ju väldigt glad att de håller koll och vill köra täta kontroller nu. CTG nästa vecka igen och sen TUL om två veckor.

  • modesty74

    Alltså, jag förstår verkligen din oro. Men ibland finns inte någon förklaring eller uppenbar orsak till varför vissa problem uppstår under en graviditet. Ja, jag tror att speciellt vid KUB hade du inte fått så bra resultat om barnet haft kromosomavvikelser. Hade huvudformen oroat så hade de låtit dig gå vidare med FVP. Vi får hoppas att våra 11 sista veckor går fort, så att vi får må bra och slippa oro. Jag har också varit rädd för att få plocka ut bebis alldeles för tidigt, men samtidigt, oro är till ingen nytta. Det som händer, händer ändå och statistiskt sett så oroar man sig i onödan 9 ggr av 10. Stor kram<3

  • manoira
    modesty74 skrev 2016-04-21 19:51:38 följande:

    Alltså, jag förstår verkligen din oro. Men ibland finns inte någon förklaring eller uppenbar orsak till varför vissa problem uppstår under en graviditet. Ja, jag tror att speciellt vid KUB hade du inte fått så bra resultat om barnet haft kromosomavvikelser. Hade huvudformen oroat så hade de låtit dig gå vidare med FVP. Vi får hoppas att våra 11 sista veckor går fort, så att vi får må bra och slippa oro. Jag har också varit rädd för att få plocka ut bebis alldeles för tidigt, men samtidigt, oro är till ingen nytta. Det som händer, händer ändå och statistiskt sett så oroar man sig i onödan 9 ggr av 10. Stor kram<3


    Tack <3 Och grattis förresten :) 
  • Anna74a

    Min son var 25% tillväxthämmad , vägde 2450g när han föddes i v 38.
    När han föddes så övervakade de hans blodsocker under en vecka på neo.
    Efter det har det inte varit några konstigheter.
    Han ligger på normalkurvan exakt.

  • Tussilago6

    Jag har fått två tillväxthämmade barn, de låg båda två på ca -40%. För mig var det i min första graviditet ett första tecken på att nåt var galet, jag drabbades av hellp syndrom och min flicka föddes i v.29 och vägde 844g. Med barn nummer två fick jag havandeskapsförgiftning och med det infarkter på moderkakan, den gången gick jag till v.39 och fick en flicka till som vägde 2100g. Jag vill inte på något sätt skrämma dig, men det är min historia och det är BRA att dom håller koll på dig. F ö så mår båda flickorna bra nu och är 13 och 15 år gamla!

  • 1234568

    Jag har tvillingar, och min ena låg vid dina veckor på -25%, inget som läkarna reagerade på märkvärdigt. Så länge flödena ser bra ut och resten är ok så är bebisen bara liten.
    Har haft mycket kontakt med andra tvilling föräldrar där det här med tillväxthämning är ganska vanligt. Och dom allra flesta har visat sig vara helt friska och krya..bara små :) 

    Och nu är mina 1,5 år och har tagit igen på kurvan, och helt normala barn som utvecklats som dom ska hela tiden.
    Tror inte du behöver oroa dig väldigt mycket, men kanske köpa lite kläder i storlek 44 :)

  • 1234568

    Kan även skriva att om dom måste plocka ut barnet tidigt av vilken orsak som helst...så har du redan bra veckor :) 

    Mina kom i v 34, vattnet gick. Och dom låg som sagt rätt bra på minus..Men jag fick hem dom när dom var 9 dagar och 36 veckor. Små var dom, men allt har gått bra :)

    Minns så bra när läkaren på neo sa: Det är inget fel på dom. Dom är bara mini bebisar, men friska :)

Svar på tråden Tillväxthämmad bebis tidigt i grav - hur gick det?