Han tjänar mycket mer än mig!

När jag och min man flyttade ihop och blev sambos så körde vi med gemensam ekonomi med en gång. Anser att om man bor ihop så är man en familj som försörjer varandra tillsammans. Nu är vi gifta och har två barn och vi har fortsatt ha gemensam ekonomi. Under den tiden har våra inkomster varit olika. I början jobbade jag heltid och maken studerade. Sen har vi varit föräldralediga i omgångar och den andra jobbat heltid.

Jag har alltid tjänat mer än min man och i dagsläget tjänar jag 9000 mer än honom innan skatt men jag har alltid tänkt att är man ett par, bor ihop, är gifta, har barn osv. så delar man lika på allt så vi har ett gemensamt konto där våra löner går in och där vi betalar räkningar ifrån. Vi för över pengar till ett gemensamt sparkonto som går till resor eller om något behöver göras med huset eller liknande. Det som blir över tar vi av då vi behöver. Ibland handlar han mer än mig och ibland tvärtom.

Jag är totalt emot 100% gemensam ekonomi. Vi delar 50/50 på alla gemensamma utgifter, men resten är våra egna pengar på egna konton. 
Har man väldigt olika löner så kanske det är mer rättvist att betala procentuellt på de gemensamma utgifterna istället, typ 40/60 eller något.

Vi betalade procentuellt innan barnen. Nu sätter vi in allt utom 2000kr på gemensamma kontot

Vi betalar procentuellt. Nu tjänar jag ungefär 20% mer än sambon, vilket innebär att jag bidrar ungefär 20% mer till våra gemensamma kostnader. Därefter så får vi disponera våra privata utgifter från det som blir över.
Vi har inte gemensam ekonomi, men gemensamt ansvar över gemensamma kostnader.
MItt tips är att ni gör något liknande.

Det jag tycker du ska fundera på är hur din ekonomi skulle se ut om du blir ensam. Jag vet, det är inget du tänker på nu, men ca hälften av alla kvinnor runt 40 är det antigen genom skilsmässa eller av andra orsaker. Om du skulle bli själv hur kommer din ekonomi att se ut då? Du kanske också har några barn i bagaget som ska försörjas. Har du råd med lägenhet, bil, semester, kläder och fritidsaktiviteter till eventuella barn....?

Fundera på om du inte ska utbilda det till något där du får en lön du klarar dej själv på. 14 000 kr är inte mycket men visst kan man klara sej på det ensam också om man vill. Det jag vill säga är bara att det är inte dumt att fundera lite på om och men och hur det kan bli. Jag har i mitt yrke träffat på alltför många kvinnor som plötsligt stått där ensamma, med en usel lön och knappt kan försörja sej. Som bittert ångrat att dom inte tänkte på den biten.

Skulle aldrig kunna bo ihop med någon så vill ha delad ekonomi. Vi lever ihop i samma hushåll och stöttar varandra. Skulle då lika gärna bo med en kompis och dela upp annars.

Vill han ha en förändring? Även om han skulle betala 60 % och du 40 % av era gemensamma kostnader så blir det en väldigt stor skillnad mellan era överskott till eget bruk. Vi låtsas att ni har 14 000 i gemensamma kostnader. Hans ev. 60 % skulle bli 8 400 på honom och dina 40 % skulle bli 5 600 på dig. Han skulle ha 12 600 till sina egna kostnader och sparanden och du 8 400 till dig. Det handlar då mer om lyxkonsumtion än att ha en vettig levnadsnivå.

Vadå känns inte rätt? Byt jobb väl!