Med min äldsta försökte jag strukturera tiderna lite och dra ut på tiden som gick mellan amningarna, inkörda i fyratimmarsschma som vi var från Neo... :-/ Alltså, dvs, jag trodde att jag ammade fritt, för jag tittade inte på klockan, men jag försökte ofta skjuta på amningen för att det skulle gå längre tid emellan. Trots allt jag hade läst innan barnet kom så fick jag på något sätt för mig att barn inte skulle/behövde amma så ofta. På Neo fick hon bara ammas var fjärde timme och där sa läkaren att det var så det skulle vara hemma också. Normalt sett hade jag väl varit starkare och stått på mig och ammat som jag ville, men efter allt vi varit igenom vid det laget så gjorde vi till sist som vi blev tillsagda. I alla fall, jag ångrar det nu i efterhand och även om jag började amma friare och friare så blev det ändå onödigt mycket gråt och frustration.
Med yngsta barnet har jag ammat så fritt och mycket det går. Hon får amma i princip när hon vill, hur mycket hon vill. Det är helt naturligt att barn ammar väldigt ofta, tom många gånger i timmen! For oss har det fungerat jattebra sa!