Mår pyton

Imorgon går jag in i vecka 10 (9+0) för en vecka sen va jag på VUL och fick se hjärtslag. I år har vi redan haft två missfall var av ett med tvillingar i olika veckor, med svårare komplikationer och infektioner ...
Så jag är självklart orolig och nervös. Men trodde de skulle bli bättre efter jag sett hjärtslagen men istället blev allt värre...

Jag mår inte bra alls, har ont och känner mej sjuk, febrig och allmänt förstörd...
Ögon och näsa rinner (kanske pga av allergi) och jag har otroligt ont i huvudet...
Fick gå hem från jobbet idag då jag höll på att svimma och blev helt darrig i kroppen...

Mitt i allt(i början) så försvann min fasta tjänst på mitt dåvarande jobb (då hade jag redan haft ägglossning) men fick längre vikariat på dagis med än gång. Har högre lön , bättre tider och jobbet ligger på gångavstånd nu. Så egentligen är de ju super... Men de är ju inget fast jobb... Och de oroar mej. Och så känns de sisådär att gå igenom detta utan at ha kollegor som jag känner och som jag litar på... Att berätta för chefen känns också svårt...

Om två veckor ska jag på nytt VUL och nästa vecka ska jag på inskrivning på mödravården. Ska på VUL v12(11+0) kan man slappna av lite om de ser bra ut?, kan man berätta för allmänheten då?) Fram tills igår egentligen har allt känts bra! Har haft en bra magkänsla och vart ganska lugn och trygg. De har känts allmänt rätt liksom, trots att smärtan vart med mej hela tiden.
Jag vet inte vad jag vill få ut med tråden, men i väntan på mitt plus följde jag en tråd här inne på FL som gav mej så himla mkt stöd. Och nu när dagen känns obeskrivligt lång igen så tänkte jag att de kanske finns någon här som vill bolla lite? Jag hoppas ju på att jag är sjuk nu för är de graviditeten som spökar såhär med mej vet jag inte hur jag ska klara de närmsta veckorna.... ?!