Orolig vecka 9 :(
Hej! Behöver lite lugnande pep-talk.. Fick i förrgår bruna flytningar, inte jättemycket, men ändå så att jag blev lite orolig. Min sambo lugnade mig med att det är jättevanligt och det vet jag ju att det kan vara, men samtidigt har jag läst så mycket skräckhistorier här om missfall som börjat med bruna flytningar. Igår kom det igen, denna gången rosa blandat med brunt, fortfarande sparsamt och inget "rött" blod men det har ändå kommit lite från och till under dagen. Kunde inte hålla mig utan ringde kvinnokliniken som faktiskt tog mig på allvar och tyckte jag skulle komma in, fick tid på onsdag. Känns som olidligt lång tid även om jag är tacksam att jag fick tid så fort. Jag har fortfarande alla gravsymptom kvar vilket väl borde vara positivt? Någon som har lite lugnande historier som varit i liknande sits ? :D