BVC sa att vi inte ska prata engelska hemma?

Jag förstår inte vad som skulle vara negativt med det. Språk är ju bra att lära sig. Ju tidigare desto bättre.

BVC vill inte att ni föräldrar ska kommunicera hemma. Det måste vara ett nytt lågvattenmärke från dem, ha ha.

Om ni föräldrar pratar engelska med varandra ska ni självklart fortsätta med det. I framtiden kan det vara bra om din fru pratar mycket thai med barnet och ber om att det svarar på thai (annars får barnet svårt att lära sig det, om språket bara kommer från din frus sida). Svenska kommer barnet lära sig av dig och samhället. Engelska blir en bonus.

Jag tror inte på att tvinga barnen svara på ett visst språk. Men jag tror att om pappa pratar svenska med barnet, mamman enbart Thai med barnet och de engelska mellan varandra så kommer barnet att snappa upp och svara på det språk där ordet "känns bekvämast" och det kommer även bli mix av språk i något år i början innan barnen har tillräckligt med ordförråd i varje språk. :)

Men då gäller det att man alltid kör så och är konsekventa.

Om jag vore ni skulle jag satsa på just engelskan i första hand.

Små barn kan inte sortera ut vilket språk som är vilket utan vet vilka ord det känner igen och kommer ha svårt att göra sig föstådd i förskola osv om h*n mixar hejvilt.

Barn har inte parallella ordförråd för de olika språken utan fyller sin ordbank med de ord detkänner igen, oavsett språk.

Att prata flera språk hemma hämmar utvecklingen av ett enda mer utvecklat språk.

Pratar ni engelska hemma ska givetvis ni prata det med barnet och engelskan kommer barnet kunna använda i förskolan för att kunna kommunicera med fröknarna.

Svenska i andra hand om ni bor i Sverige för att kunna kommunicera med kompisarna.

Thai kan man nog ta det lite lugnt med eftersom barnet har minst användning för det, även om man såklart förstår att föräldern som talar thai vill lära barnet sitt modersmål.

Jag bodde en vecka hos en familj i USA där mamman var svensk och pappan mexikan. De hade en 1-årig dotter. De pratade alltid engelska när de var tillsammans. Mamman pratade svenska med henne när pappan inte var i samma rum. Pappan pratade inte så mycket spanska med henne, men lärde henne ord då och då. De sa att de var för att inte förvirra henne som de inte introducerade spanska fullt ut så tidigt.

Min sambo är finsk och jag vill att han lär vårt blivande barn finska eftersom jag vill att barnet ska förstå vad släktingarna säger när vi hälsar på. Jag känner mig alltid utanför när vi är där och jag inte hänger med i samtalsämnena. Jag har som vuxen försökt lära mig finska men det är ett svårt språk. Ska försöka ta tag i det nu när jag ska vara mammaledig.

Här hemma talas svenska, teckenspråk och engelska. Allt blandas hos barnen. Och de har visst seperata ordförråd

Man rekommenderas tala sitt modersmål med sitt barn eftersom forskning visar att det är det bästa för barnets språkutveckling. Om era modersmål är svenska och Thai skulle jag rekommendera er att börja tala med barnet på dessa språk och introducera engelskan senare. Ni kan ju fortfarande tala engelska med varandra men tala på modersmål när ni talar med barnet.

Om du pratar svenska med barnet så kommer det även gagna din frus svenskainlärning. Sen kan ni pratat engelska med varandra.

Jag är uppvuxen i en tvåspråkig familj. När jag var bäbis/liten så pratade mamma bara finska med mig och pappa pratade bara svenska. Jag blandade aldrig språken när jag pratade som liten. Däremot så bytte jag språk om jag inte fick svar på en fråga t.ex. Jag hade ingen koll på vilka släktingar som pratade vilket språk, så jag provade först ett språk, fick jag inget svar så bytte jag och sa samma sak på det andra språket.

Jag pratar fortfarande flytande finska, även om jag är lite ringrostig, mamma pratar mest svenska nuförtiden så finskan är inte längre ett språk jag använder dagligen.

Pratar ni engelska med varandra så är det väl självklart att ni ska prata engelska med barnet också. Jag har trespråkiga kompisar, i den familjen är det ryska, spanska och svenska oj det fungerar också. Barnen blandar inte språk annat än när ordförrådet inte räcker till i något språk. Då kan det komma ett ord på svenska och sen fortsätter dom på språket som pratades från början av meningen.