Han lämnar mig!!!

Vad jobbigt :( jag vart oxå ensamstående när dottern var i samma ålder! Men du grejer det! Varför vill han separera?

För att vi tjafsar för mycket om allt möjligt. Han känner sig olycklig i förhållandet säger han. Visst tjafsar vi men inte för att göra slut tycker jag. Hur klarade du dig igenom separationen? Jag har så svårt att förstå hur han kan så enkelt lämna det vi hade, speciellt när bebisen bara är 5 månader liksom ???????? Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom detta, det gör sååå ont ????????

Om ni tjafsar är det klart att han vill lämna förhållandet, det hade jag också gjort. De tär en myt att gräl och tjafs hör till i en relation.

Vad är din roll i tjafsandet, har du funderat på att byta attityd?

Jobbig sits du hamnat i men han lämnar ju dig inte ert barn så ålder på barnet har ju ingen betydelse. Har han inte signalerat tidigare att han är olycklig och tycker det är jobbigt?

Jag tjafsar om att jag känner att han inte engagerar sig i barnet och att jag skulle vilja att han är mer delaktig i vårt liv. Han var bortrest i en vecka och har inte en enda gång frågat hur barnet mår.

Vi tjafsade oxå mycket, det blir väl lätt så när man precis fått barn! Det kommer kännas bättre till slut ska du se! Jag hade mycket panikångest i början när det tog slut. Men jag tog tag i det och fick hjälp med det. Förutom det så funkade det jättebra. Nu har vi varannan vecka och det funkar bra för alla! Visst är det tungt, men tänker han vara delaktig i sitt barns liv? Isf får du ju avlastning ibland!

u

Tror tjafs och viljan att separera hos pappan/sambon nät första barnet är litet är väldigt vanligt. Jag ich min ex-sambo hade samma bekymmer när vår son var liten. Vi valde stt kämpa o han kom över det för stunden. Vi höll ihop i några år till sen. Började på familjerådgivning men ändå bestämde han sig för att han ville skiljas när sonen var ca 7 år. Bästa besöut vi tagit. Är

Så

Goda vänner kdag istället. Vi har båda nya respektive och jag har en liten tjej nu också :) så även om det känns för jävligt nu kan det bara bli bättre. Man orkar o klarar mer än man tror.

De är ganska vanligt med barn vars föräldrar är skilda. Jag tror att mycket ligger i att den ena inte engagerar sig speciellt mycket och sen ser man alla brister hos sin partner istället för att fylla i varandra vad den personen inte gjort eller missat och istället gnäller man.

Folk orkar inte kämpa...

ni har ju ett väldigt litet barn, många hamnar i kris just då 
Det kanske går att rädda om ni tar tag i det, går i terapi 

varför skaffar man barn om man inte är i ett stabilt förhållande?

Jag har väldigt svårt att acceptera att han vill lämna så snabbt. Enligt honom så finns kärleken kvar men inte orken. Jag vill verkligen inte att det ska ta slut. Trotts våran tjafs så älskar jag honon. Det gör sååå ont att vi nu har vårt barn vi kämpade för att få till att det är slut nu när bebisen är bara 5 månader.