Svartsjuk dotter?

Jag går igenom samma sak. Har varit ensam med dottern sedan graviditeten, har bara varit vi två. Nu är hon 9 år och jag har träffat en underbar man...och visst blir tösen svartsjuk! Vore nästan konstigt annars.

Tja, är bara att rida ut stormen tror jag. Barn reagerar ofta på förändringar, kan vara en ny partner eller ett nytt syskon. Till en början så gav jag dottern extra mycket uppmärksamhet och försökte verkligen ta hänsyn till henne, men hon var fortfarande svartsjuk. Nu är jag mer avslappnad kring det hela, säger till henne att precis som hon har kompisar i skolan och på gården, så har jag också vänner som jag vill umgås med och att detta inte betyder att jag älskar henne mindre. Sedan så försöker jag givetvis uppmuntra min pojkvän till att prata med henne och ge henne uppmärksamhet samt att vi gör saker tillsammans. Blir också att man nog träffas lite mindre än ett par där ingen har barn, men det får man ta. Min dotter säger också saker som "du älskar honom mer än mig" och jag får helt enkelt ge henne bekräftelse på att det inte alls stämmer. Hon är och kommer alltid vara nummer ett för mig.

Jag tror att barn ofta reagerar på förälderns stress, så jag försöker verkligen ha en avslappnad attityd kring det hela...även när hon får sina utbrott. Jag säger till henne att det är helt normalt för föräldrar att ha en nära vän och också att det är helt normalt för barn att känna svartsjuka, men att jag älskar henne MEST av alla och kommer alltid att göra.