Hur gör ni med kompisar när ni inte är hemma

Jag har varken så stora barn eller några bonusbarn. Men jag måste ändå säga att jag hade tyckt att det skulle vara väldigt märkligt om maken sa ja till övernattande kompisar och sen inte var hemma själv, och jag är verkligen ingen gnällkärring. Om ungarna frågar, oavsett om det är hans, dina eller gemensamma får han väl svara att de får kolla med dig som är hemma.

Är inte sambon hemma blir det varken kompisar eller övernattning. Är inte anställd som passupp/fritidspedagog hemma.

Ungarna har ofta kompisar som sover över hos oss. Precis som mina kompisar fick göra när jag var i tonåren. Spelar ingen roll om det är bonusbarnens kompisar eller biologiska. Vem som är hemma eller inte. Barnens kompisar har alltid varit välkomna hos oss. Både min man och jag trivs med liv och rörelse omkring oss.

Vi har levt tillsammans i många år, och har aldrig haft upplägget mina och dina barn, och därför har det heller aldrig varit tal om att vi är "barnvakter" åt varandras barn. Vi har alltid levt som en enda familj. Det innebär att jag kan lova bonusbarnen att få ha kompisar över natt, precis som min man kan lova mina. Så vill vi ha det, och det fungerar fint för oss.

Inträffade aldrig. Men å andra sidan så var min sambo än mer restriktiv mot övernattande vänner än vad jag var och han skulle aldrig lämna mig ensam med sina barn utan att prata med mig innan och än mindre ge mig extrajobb med kompisar.

Härligt vi har alltid haft exakt samma upplägg. Dessutom ser vi båda hellre att barnen har kompisarna hos oss än sover borta. På så sätt har vi lite koll och vi har lärt känna barnens vänner mkt väl.

Vem som är hemma och vilket barn som har kompisar har NOLL betydelse! Vi har aldrig varit barnvakt eller fritidspedagog åt varandras barn!

När ungarna var i 13-14 årsåldern så hade de ju ofta kompisar som sov över. Men var det inte jag som var hemma utan deras pappa, så kollade jag, eller ungarna själva, ju förstås av med honom först att det var ok. Det handlar väl inte om huruvida man är bonusförälder att göra eller inte? Tycker inte jag i allafall. Jag lägger inte ett ansvar på någon annan utan att först stämma av att det är ok.

Ja alltså....jättebra när det inte är skillnad på barnen och vi förälder hålla den linjen men tror det är lättare när man träffas när barnen är mindre.. Vi har varit ett par i 4 år och sambo i 2 år så det är inte så länge... Och jag har ofta med mig min sambons barn När jag åker nånstans, jag frågar alltid om dom vill Hänga med så vi gör ganska mkt tillsammans och har inte en dålig relation.

Men när jag bodde med mina barns pappa så lovade inte jag översovning om jag tex jobbade utan att kolla med pappan först... Så det är liksom inte bara det att det är bonusbarn utan att det läggs ett "ansvar" på den som.är hemma utan att man blivit tillfrågad. Jag är föräldraledig och kan inte riktig topplag av när det är en massa kompisar här och jag går liksom på aga lite och kan inte lägga mig och sova när liten sover ifall det behövs ...

Vi har inte riktigt det problemet än då bonus är 12 p inte vill sova borta än, så då kommer heller ingen och sover hos oss. Men de få tillfällen då pappan är borta över natt så sover bonus hos farmor och farfar för jag vill inte ha ansvar för honom plus vår gemensamma över natt

Jag håller som sagt med dig att det inte spelar någon roll om det är egna eller bonusbarn det handlar om. 
Kan du snacka med ungarna om att du behöver lite lugn och ro så att de sköter sig helt själva? Att sover bebis så sover antagligen även du så då får de vara supertysta. Och klarar de inte av att visa dig den hänsynen så är det helt enkelt slut med övernattningar när det bara är du hemma?

12 år och sover aldrig borta?? Eller menar 12 månader ?