Anonym (tandproblem...) skrev 2016-07-16 12:08:43 följande:
Jag har samma problem med min emalj men mina tandläkare har ställt sig frågande till varför min emalj blir tunnare och tunnare för varje år. De har sagt att jag kanske har bulimi och kräks mycket, de har frågat om jag ätet ett kilo apelsiner om dagen, de har frågat om jag äter surt godis varje dag. All skuld har lagts på mig och jag har skämts, trots att jag inte gör något av det där. Ingen har ens nämnt att det kunde bero på vatten med hög flourhalt. Jag blir förvånad när jag läser det. Att ingen av mina tandläkare ens kommit på tanken?
I alla fall. Min nuvarande privata tandläkare har inte skuldbelagt mig, utan bara accepterat mina skadade tänder och pratat lösningar. De tunnaste tänderna har vi slipat ner till små stumpar. På stumparna satte de först kanska fula provisoriska plasttänder, medan snygga porslinständer fixades till hos någon specialist. När jag kom tillbaka togs de provisoriska tänderna bor och porslinständerna limmades fast på stumparna. Nu är mina fyra tunnaste tänder tjocka igen och har en jämn färg. Det ser snyggt ut och de är hållbara. Detta är mina framtänder. Tuggtänderna har vi inte gjort något åt ännu, de bedömdes hålla ett tag till. Jag minns inte vad detta kostade, det var dyrt men försäkringskassan gick in och betalade stor del, eftersom mina tänder var så pass skadade och tunna. Tandläkaren ville göra detta, eftersom han var rädd att de fem tunnaste snart skulle brytas av helt och då kanske de inte skulle få någon fin stump kvar att fästa porslinstanden på.
Eftersom min emalj är så svag får jag även lätt hål. Därför säger min tandläkare att jag måste skölja med fluor varje dag. Av andra hälsorelaterade skäl vill jag inte det, men orkar inte säga det till tandläkaren. Jag säger varje gång att jag sköljer med fluor varje dag och varje gång säger han att det är därför jag inte fått några nya hål. Men det jag egentligen har gjort är att jag bytt ut min tandborste mot en elektrisk (en som lyser om jag trycker för hårt på emaljen) och en ultraljudstandborste (emmident - ingen aning om ifall det är bluff eller ej) och jag har bytt tandkräm till Sensodyne repaire and protect som innehåller NOVAMIN. NOVAMIN är det enda som faktiskt verkligen kan reparerar emalj. I perioder äter jag nästan inga kolhydrater och om jag alltid hade kunnat hålla mig till den kosten hade jag såklart garanterat inte fått hål, men det är svårt för mig. Jag har inte fått hål på flera år nu. När jag borstar med ultraljudstandborsten avslutar jag med att borsta med min vanliga elektriska en liten stund bara för att få NOVAMIN på tänderna, då ultraljudstandborsten har egen ultraljudstandkräm.
Mina barn borstar med NOVAMIN-tandkrämen och har ännu inte fått hål men den äldste är bara 8 år, så det kan ju vara därför också. Det är en vuxentandkräm så de har borstat med den sen tandläkaren gav klartecken om vuxentandkräm, så det är inte så länge.
Så skönt att allt börjar lösa sig för dig tillsist!
Även skönt att höra att det inte bara är jag som blir bemött av tandvården på det sättet, även om det är jäkligt trist att det ska vara så.... Antar att det är därför jag skämts över det, då det är inpräntat i mitt huvud att det är mitt eget fel, att jag skulle ha ätit bättre, borstat mer, använt tandtråd osv, fast jag vet att jag gjort vad jag kunnat och absolut inte levt på jucie, apelsiner och läsk så som de verkar tro... Fick även veta av specialisten att frätskador ser ut på ett helt annat sätt, så för honom så var det ingen tvekan om att det rörde sig om flouros.... Skrämmande hur lite koll tandläkarna faktiskt har... Har även googlat en del på flouros efter att jag fick diagnosen, och då står det att det är "mycket ovanligt i Sverige". Lite konstigt att just alla dessa undantagsfall hänger här på familjeliv. Eller så kanske det är så att bara en väldigt liten del av alla fall faktiskt uppmärksammas och tas på allvar...
Tack för tipset om tandkrämen! Ska absolut prova den! Jag sköljer dagligen, och de dagar när det är som värst sköljer jag bara då det tar för ont att borsta. För mig är framtänderna de som är minst påverkade, dessa "lider" mest av sina vita oprydande fläckar, men emaljen är ändå helt ok. Mina tuggtänder däremot har bara en tunnt tunnt skikt av emalj kvar på "toppen", man kan tydligt uppifrån se hur tjock emaljen är på sidan av tänderna då den är så tunn att den är genomskinlig.