Varför är anti-feminister ofta singlar?
Har det med saken att göra eller är det bara en slump?
Har det med saken att göra eller är det bara en slump?
Lite av en hönan-eller-ägget-fråga tror jag.
Män som är osäkra på sig själva/tycker att livet har varit taskigt mot dem verkar ofta ha problem med kompetenta och självständiga kvinnor.
Vissa verkar ta det som en personlig förolämpning om en ensam kvinna kör en cabbe bara.
Männen här på gården verkade klart besvärade av att jag var med och slog armeringsjärn genom stockar med slägga och bar marksten när vi byggde rabatter. Det var som om det förminskade deras arbete (deras egna kvinnor som till på köpet är yngre än jag stod bredvid och var hjälplösa och beundrande i gammal god ordning).
Min egen man är stolt över mig och tycker muskler är sexigt på en kvinna, vi är ett team och vi jobbar bra båda.
Som personen ovan skrev - jag tror att det ofta handlar om osäkerhet. Kanske även någon form av behov av att hävda sig.
Ofta, enligt min erfarenhet, är det samma killar/män som beskriver sig själva som "snälla killar" och tycker att de har "rätt" till ett förhållande, och inte förstår varför inte kvinnor ställer upp på det.
Som personen ovan skrev - jag tror att det ofta handlar om osäkerhet. Kanske även någon form av behov av att hävda sig.
Ofta, enligt min erfarenhet, är det samma killar/män som beskriver sig själva som "snälla killar" och tycker att de har "rätt" till ett förhållande, och inte förstår varför inte kvinnor ställer upp på det.
Visst är det så. Men är du snäll och trevlig behöver du inte poängtera det, då märks det ändå. Det ger dig heller inte någon automatisk rätt till ett förhållande :) Ofta är det en viss typ av killar som beskriver sig som "snälla killar" - ofta de som av någon anledningen känner att de behöver bevisa något.
De kanske bara vill betona att när tjejer säger att de vill ha snälla killar så är det en sanning med modifikation?
Jag är i förhållande sedan flera år, jag är kvinna i övre 30-årsåldern och jag är inte feminist. Jag är för jämställdhet dock och för det behöver man inte vara en feminist (längre). Den feministiska debatten i dagens Sverige ägs av imbeciller som Zara Larsson och hennes likar, av hysterikor som tror att jämställdhet är att bada topless för att männen inte bär bad-BH, av idioter som tycker att Herr Gårman är fel och inför Fru Gårman. Feminismen idag är pinsam och har inte längre med jämställdhet att göra. Den har blivit extremistisk och fokuserar på de mest obetydliga detaljerna i vardagen.
Jag har aldrig stått bakom feminismen så som den uttrycks i dagens Sverige. Inte ens när jag läste om genus på universitetet. Tvärtom var det genom genuskurserna som jag insåg hur extremistisk och cementerande av den negativa synen på män och maskulinitet dagens svenska feminism egentligen är. Hur genuskurserna hjärntvättade kvinnor till att börja se sig som offer om de inte gjorde det innan och hur kvinnorna blev hysteriska mot män, manlighet och maskulinitet.
Jag är för jämställdhet (vilket inte handlar om att bada topless eller ändra i trafikskyltar), något som feminismen inte längre är.
hur då? Jag ville ha en snäll kille, fick en godhjärtad man som är snäll, trevlig, tar hand om barn och djur osv. På vilket sätt är det en modifikation?
Jag är i förhållande sedan flera år, jag är kvinna i övre 30-årsåldern och jag är inte feminist. Jag är för jämställdhet dock och för det behöver man inte vara en feminist (längre). Den feministiska debatten i dagens Sverige ägs av imbeciller som Zara Larsson och hennes likar, av hysterikor som tror att jämställdhet är att bada topless för att männen inte bär bad-BH, av idioter som tycker att Herr Gårman är fel och inför Fru Gårman. Feminismen idag är pinsam och har inte längre med jämställdhet att göra. Den har blivit extremistisk och fokuserar på de mest obetydliga detaljerna i vardagen.
Jag har aldrig stått bakom feminismen så som den uttrycks i dagens Sverige. Inte ens när jag läste om genus på universitetet. Tvärtom var det genom genuskurserna som jag insåg hur extremistisk och cementerande av den negativa synen på män och maskulinitet dagens svenska feminism egentligen är. Hur genuskurserna hjärntvättade kvinnor till att börja se sig som offer om de inte gjorde det innan och hur kvinnorna blev hysteriska mot män, manlighet och maskulinitet.
Jag är för jämställdhet (vilket inte handlar om att bada topless eller ändra i trafikskyltar), något som feminismen inte längre är.
Jag är i förhållande sedan flera år, jag är kvinna i övre 30-årsåldern och jag är inte feminist. Jag är för jämställdhet dock och för det behöver man inte vara en feminist (längre). Den feministiska debatten i dagens Sverige ägs av imbeciller som Zara Larsson och hennes likar, av hysterikor som tror att jämställdhet är att bada topless för att männen inte bär bad-BH, av idioter som tycker att Herr Gårman är fel och inför Fru Gårman. Feminismen idag är pinsam och har inte längre med jämställdhet att göra. Den har blivit extremistisk och fokuserar på de mest obetydliga detaljerna i vardagen.
Jag har aldrig stått bakom feminismen så som den uttrycks i dagens Sverige. Inte ens när jag läste om genus på universitetet. Tvärtom var det genom genuskurserna som jag insåg hur extremistisk och cementerande av den negativa synen på män och maskulinitet dagens svenska feminism egentligen är. Hur genuskurserna hjärntvättade kvinnor till att börja se sig som offer om de inte gjorde det innan och hur kvinnorna blev hysteriska mot män, manlighet och maskulinitet.
Jag är för jämställdhet (vilket inte handlar om att bada topless eller ändra i trafikskyltar), något som feminismen inte längre är.