får man skilja sig bara för att man blivit kär i någon annan?

1. du behöver prata med din man, hur ser han på ert äktenskap? Ni kanske har lika "tråkigt" båda två? Kanske dags gå i terapi, det är nyttigt för många. Kanske hittar ni tillbaka till varann. 

2. Att du känner saker för kollegan kan vara ett symtom på att du saknar nåt i ditt liv, men du ska inte agera på detta förrän du vet vd du vill med din man!

3. Nej man måste inte stanna i ett kärlekslöst äktenskap även om allt annat är ok. Däremot tycket jag ni måste kommunicera hemma om saken, hur har det blivit som det är, kan ni göra nåt? Man ger inte upp bara för att man fick lite känslor för nån annan. Att du och kollegan inte pratat om detta betyder att du inte vet något alls om hur det skulle gå om du gick vidare där. Troligen inget bra eftersom båda har familjer. Det kan bli en lång process innan du kan landa i nåt nytt. Med andra ord: ta inte detta med kollegan som en anledning för skilsmässa men ta det som en anledning att rannsaka ert äktenskap tillsammans med din make. Sen vad det mynnar ut i får du se då.

Nej man får inte skilja sig bara för att man blivit förälskad i någon annan, i synnerhet inte när man har barn! Då krävs det att det är något allvarligt fel på äktenskapet eller att känslorna för partnern tagit slut. Och så verkar det inte vara för dig...

Nej man får inte skilja sig bara för att man blivit förälskad i någon annan, i synnerhet inte när man har barn! Då krävs det att det är något allvarligt fel på äktenskapet eller att känslorna för partnern tagit slut. Och så verkar det inte vara för dig...

Man får skilja sig eller separera av vilken orsak som helst. Man kan gå ut genom dörren och aldrig komma tillbaka igen.

Sedan ska man leva med beslutet efteråt.

Men för mig personligen så krävs det så väldigt mycket mer eftersom jag vill åldras med min sambo

Jag tror det kommer gå över, ta det lugnt bara. Man kan bli lite förälskad ibland men man behöver inte göra en stor grej av det. Skulle ni skilja er, med allt vad det innebär, skulle det troligen ändå inte bli ni till slut.

Fy vad jobbigt! Jag känner igen mig i detta. Vi hade en kris i vårt äktenskap under en period. Jag blev också förälskad i en annan och kunde inte släppa honom. Tyvärr agerade jag på det och var otrogen. När jag sedan insåg att jag kunde förlora min man och såra mina barn fick jag panik och avslutade det hela. Allt vände på en femöring och jag förstod vad som var viktigt i livet. De där känslorna försvann. Vi tog oss igenom det och nu vet jag vad jag vill. Detta blev en lärdom och ett uppvaknande. På nåt sätt så var det en bra erfarenhet.