Villrådig

Mitt tips är att, mer eller mindre, "ljuga" för henne. Låtsas vara mer entusiastisk än du är. Säg att du GÄRNA vill ha fler barn. Att du skulle tycka det va underbart att ha barn med just HENNE, en avkomma som är en blandning mellan dig och den du älskar mest på hela jorden.

Hon är inte dum, hon fattar såklart att barn inte alltid är en dans på rosa moln, men hon behöver höra från dig och känna sig speciell, älskad och allt det där. Och när du pratar om problem så uppfattar hon det som att du redan är klar med en viktig del av hennes liv och hon känner sig betydelselös för dig. Som att hon inte kan ge dig något som dina två tidigare kvinnor gett dig. En familj.

Jag är förövrigt man.

Har så jäkla svårt för att ljuga även om det säkert hade underlättat i det här fallet.

Diskussionerna som varit har väl snarare lett till att jag helt plötsligt väljer att beskriva hur fantastiskt det skulle vara med ytterligare barn skulle mottas, låt oss säga ljumt.

Se det inte som att du ljuger, se det mer som att du berättar en utvald del av sanningen. För visst stämmer det att du älskar henne, vill se henne lycklig och om hon vill ha barn så är väl du hellre den som ser till att hon får barn än att du låter någon annan man ta henne så du blir ensam igen?

Tänk dessutom på att du har privilegiet att få sätta ytterligare barn till världen med en tredje kvinna. Många män får aldrig ens chansen att göra en kvinna gravid.

Jag håller med ovanstående faktiskt och jag är kvinna. Kan känna igen mig i din tjejs reaktion till viss del då jag har två barn med en man som har barn sedan tidigare. När vi skulle ha vårt första barn va det väldigt viktigt för mig att känna att han va lika mycket "med på tåget" som jag. Jag fattade att han inte kunde uppleva allt som jag som upplevde allt för första gången, eftersom det var tredje och fjärde gången för honom. Men nånstans sårade det lite eftersom vi inte delade de där känslorna av att uppleva något för första gången. Svårt, men som föregående säger försök att ge henne det hon behöver, alltså att du övertygar henne hur gärna du vill att ni ska ha ett barn ihop o att det är så speciellt just nu med tanke på att du aldrig känt som du gör för henne med någon av dina ex.

Tror det är något med kvinnor när det gäller att skaffa barn o det där, man vill väl försäkra sig om att mannen ifråga verkligen vill o kommer stanna o finnas där o allt det där...

Tackar för era synpunkter.

Känns ändå märkligt att behöva ljuga för att ens partner ska bli nöjd, i synnerhet när det är så vansinnigt viktigt med ärlighet i andra saken. Barn är ju knappast något man skaffar lättvindigt, i synnerhet inte när det finns så mycket att ta hänsyn till.

Trodde i mitt oförstånd att det skulle finnas viss förståelse för det men inte helt oväntat har jag haft fel förut 

Du har ju lyckats två kvinnor gravida förut, gånger två dessutom, så du borde ha fått kläm på hur det här med kvinnor fungerar, men tydligen inte...

Det är ditt 5:e barn, så självklart är det inte samma känsla att vänta sitt första eller sitt 5:e ) däremot det blir ERT FÖRSTA, en unik blandning av er två. Om du älskar henne, då kommer du att älska barnet också enormt! Säg det till henne, men såra inte henne i onödan (ibland är det ok att ha vissa saker osagda), speciellt om det är känsligt ämne. Hon känner viss svartsjuka och avundsjuka, det är normalt, men hon kan ej kräva att du ska ha samma känslor som första gångs pappa, fattar hon inte det, då blir det bara problem sen, där hennes barn ska konkurrera med dina. Viktigt att du förklarar att du kommer att älska och ta hand och ha ansvar för alla dina barn lika mycket. Hon måste acceptera det. Barn ska inte få lida av vuxnas svartsjuka.

Jag gillar att du inte är egoistisk och tänker på hennes önskan att bli mamma - hon kommer att älska dig ännu mer för det. Dela hennes glädje, det är ju inte svårt, speciellt om du vill ha barn med henne!