Jag har varit inlagd på psyket, fråga vad du vill!
Som rubriken lyder, jag har varit inlagd på psykiatrisk vårdavdelning. Fråga om du undrar något!
-
-
Svar på tråden Jag har varit inlagd på psyket, fråga vad du vill!
-
Är du nöjd med vården? Hur mådde du därinne?
-
Varför var du inlagd? Hur länge var du där?
-
Jag hade det bra där, men jag fick bara medicinsk vård så att säga, ingen terapi eller psykologsamtal.Anonym (Mee too) skrev 2016-08-13 20:27:39 följande:
Är du nöjd med vården? Hur mådde du därinne?
-
[quote=76880511][quote-nick]Scalaren skrev 2016-08-13 20:35:32 följande:[/quote-nick]
Varför var du inlagd? Hur länge var du där?
[/quote
Jag är bipolär och min läkare tyckte inte att han fick ordning på medicinerna, så han tyckte att jag skulle vara inlagd för observation ett tag. Jag blev dock kvar i två månader. -
Två månader?? Var det så svårt eller blev du sämre?Anonym (Inlagd) skrev 2016-08-13 20:54:18 följande:
[quote=76880511][quote-nick]Scalaren skrev 2016-08-13 20:35:32 följande:[/quote-nick]
Varför var du inlagd? Hur länge var du där?
[/quote
Jag är bipolär och min läkare tyckte inte att han fick ordning på medicinerna, så han tyckte att jag skulle vara inlagd för observation ett tag. Jag blev dock kvar i två månader.
-
Det var svårt att hitta rätt medicin så att jag kunde vara stabil, varken för mycket uppåt eller nedåt. Jag hade en del tankar på döden och dödslängtan, vilket bidrog till att jag fick stanna kvar längre än först tänkt.Anonym (??) skrev 2016-08-13 21:25:32 följande:
Två månader?? Var det så svårt eller blev du sämre?
-
Vad jobbigt det måste ha varit. Hur hade du det där? Känns det som henna, hos en släkting eller är det ständig lasarettskänsla? Hur fick du dagarna att gå? Satt du där frivilligt?Anonym (Inlagd) skrev 2016-08-13 21:55:19 följande:
Det var svårt att hitta rätt medicin så att jag kunde vara stabil, varken för mycket uppåt eller nedåt. Jag hade en del tankar på döden och dödslängtan, vilket bidrog till att jag fick stanna kvar längre än först tänkt.
-
Hur kontrollerat är det med rörelsefrihet och liknande? Jag har varit nära på att få åka in. Livrädd för att man ska känna sig trängd eller instängd.
-
Jag låg inne på två avdelningar en vecka var. Det jag märkte och som gjorde mig förvånad var att personalen inte gick rundor och kollade till oss och pratade med oss.
Jag tänkte många gånger att om jag velat hade jag kunnat hänga mig och ingen skulle märkt det på 1-4 timmar.
Hur uppfattade du det med kontakten med personalen?
Jag mådde sämre av att bo på avdelningarna och säger aldrig mer.
Hur känner du det? Fanns det något att göra mer än att titta på tv, spela spel och glo i väggen?
Sen kom jag till ett behandlingshem och där var jag i nästan två år. Där mådde jag bra. Vi fick leva ett riktigt liv. Tvätta, städa, laga mat sen shematlagda grejer. Typ. Lektion om psyket och hur man kan må bättre. Samtal 1-2 i veckan. Idrott, närvaroträning och bildterapi. Om vården på sjukhuset varit sån hade det varit toppen.
-
Så ledsamt. Jag önskar att vården förändras så att alla känner sig omhändertagna och välkomna.Anonym (Flyktig själ) skrev 2016-08-13 23:54:27 följande:
Jag låg inne på två avdelningar en vecka var. Det jag märkte och som gjorde mig förvånad var att personalen inte gick rundor och kollade till oss och pratade med oss.
Jag tänkte många gånger att om jag velat hade jag kunnat hänga mig och ingen skulle märkt det på 1-4 timmar.
Hur uppfattade du det med kontakten med personalen?
Jag mådde sämre av att bo på avdelningarna och säger aldrig mer.
Hur känner du det? Fanns det något att göra mer än att titta på tv, spela spel och glo i väggen?
Sen kom jag till ett behandlingshem och där var jag i nästan två år. Där mådde jag bra. Vi fick leva ett riktigt liv. Tvätta, städa, laga mat sen shematlagda grejer. Typ. Lektion om psyket och hur man kan må bättre. Samtal 1-2 i veckan. Idrott, närvaroträning och bildterapi. Om vården på sjukhuset varit sån hade det varit toppen.
-
Jag var där frivilligt. I och med att det inte fanns någon medicinsk utrustning på avdelningen så kändes det inte direkt som ett sjukhus, även om det var sådana sängar och larmknappar. Det var nästan lite pensionatkänsla ibland, eller som att vara på internat. Det var inte alls särskilt jobbigt, jag fick lite besök ibland, fick åka hem på permission, kunde gå ut och gå eller handla lite, pratade mycket med några andra som var inlagda.Anonym (??) skrev 2016-08-13 22:48:16 följande:
Vad jobbigt det måste ha varit. Hur hade du det där? Känns det som henna, hos en släkting eller är det ständig lasarettskänsla? Hur fick du dagarna att gå? Satt du där frivilligt?
-
Det är olika. När man kommer ny så får man bara gå ut med personal eller anhörig, en del får bara gå ut med personal. Sen gör läkaren en bedömning och man kan få olika regler att förhålla sig till, till exempel gå ut 2 gånger 30 minuter, full frigång inom sjukhusområdet eller fria permissioner. Misskötte man sig kunde man få full frigång indragen ett tag och liknande. Sen är ju dörren till avdelningen låst (om det är en sluten avdelning) och man måste be om lov och antecknas om man vill gå ut, men jag kände mig aldrig instängd eller inlåst.ungovis skrev 2016-08-13 23:34:06 följande:
Hur kontrollerat är det med rörelsefrihet och liknande? Jag har varit nära på att få åka in. Livrädd för att man ska känna sig trängd eller instängd.
-
Tycker du personligen att psykvården i detta land fungerar ? Tycker personligen psykvården är ett skämt nämligen och att de leker med människors liv . Min vän tog precis livet av sig här för 6 v sedan pga psykvården. Han drabbades av psykos och vaneföreställningar , men psykvården släppte ut honom och sa att han inte var LPT och var fri att gå. Vilket han även gjorde och kör ihjäl sig .
-
Vad tråkigt att du känner att du blev sämre på avdelningen! Min upplevelse är att personalen hade koll, de gick runt och checkade av att allt var okej ganska ofta, utan att man kände sig kontrollerad. Sen var det ju självklart så att jag klickade bättre med vissa ur personalen än andra, det var lättare att öppna sig och prata med några.Anonym (Flyktig själ) skrev 2016-08-13 23:54:27 följande:
Jag låg inne på två avdelningar en vecka var. Det jag märkte och som gjorde mig förvånad var att personalen inte gick rundor och kollade till oss och pratade med oss.
Jag tänkte många gånger att om jag velat hade jag kunnat hänga mig och ingen skulle märkt det på 1-4 timmar.
Hur uppfattade du det med kontakten med personalen?
Jag mådde sämre av att bo på avdelningarna och säger aldrig mer.
Hur känner du det? Fanns det något att göra mer än att titta på tv, spela spel och glo i väggen?
Sen kom jag till ett behandlingshem och där var jag i nästan två år. Där mådde jag bra. Vi fick leva ett riktigt liv. Tvätta, städa, laga mat sen shematlagda grejer. Typ. Lektion om psyket och hur man kan må bättre. Samtal 1-2 i veckan. Idrott, närvaroträning och bildterapi. Om vården på sjukhuset varit sån hade det varit toppen.
Vi hade ett motionsrum och nästan varje dag tog personalen med oss ut på promenad, annars läste jag mycket, handarbetade, pratade med andra patienter eller var ute i skogen och gick.
Det var nog mest förvaring och medicinering på "min" avdelning, men för mig dög det bra, det var vad jag behövde just då. -
Har du blivit erbjuden elchocker som hjälp? Eller känner du till någon (tex på avdelningen) som blev det?
-
Jag har ingen åsikt om huruvida psykvården fungerar eller ej. På tidningarnas rubriker så kan jag ju förstå att vården brister, men det är också en balansgång om personen ska vårdas enligt lpt eller om det ska vara frivilligt. För mig har vården fungerat, jag har fått den vård jag behövt, psykvården kan inte lastas för att det är svårt att hitta rätt mediciner för mig.Anonym (Ledsen) skrev 2016-08-14 20:07:59 följande:
Tycker du personligen att psykvården i detta land fungerar ? Tycker personligen psykvården är ett skämt nämligen och att de leker med människors liv . Min vän tog precis livet av sig här för 6 v sedan pga psykvården. Han drabbades av psykos och vaneföreställningar , men psykvården släppte ut honom och sa att han inte var LPT och var fri att gå. Vilket han även gjorde och kör ihjäl sig .
-
Jag personligen har inte fått ect, men det var flera på avdelningen som fick det. Undrar du något särskilt kring just det? :)Anonym (Ty) skrev 2016-08-14 20:53:11 följande:
Har du blivit erbjuden elchocker som hjälp? Eller känner du till någon (tex på avdelningen) som blev det?
-
Tyckte de att det fungerade med gott resultat? Blev de/ni informerade om risker och att det inte är skadefritt?Anonym (Inlagd) skrev 2016-08-14 21:15:03 följande:Jag personligen har inte fått ect, men det var flera på avdelningen som fick det. Undrar du något särskilt kring just det? :)
-
Jag såg patienter gå från ständigt sängliggande utan att prata med någon gå till att sitta i matsalen och frivilligt söka kontakt med andra patienter efter behandling med ect. Om och hur de blev informerade vet jag faktiskt inte. En av dem vet jag fick problem med minnet, men det var övergående, och hon hade redan innan ganska dåligt minne.Anonym (Ty) skrev 2016-08-14 21:17:36 följande:Tyckte de att det fungerade med gott resultat? Blev de/ni informerade om risker och att det inte är skadefritt?