Som rubriken lyder:
Ni som är introverta och/eller har social fobi, vad jobbar ni med? Eller pluggar.
OBS vet att introversion inte innebär att man har social fobi eller ens måste tycka det sociala är särskilt jobbigt.
Hur mycket social kontakt har ni i era jobb och hur gör ni för att orka med (om ni nu tycker det är ansträngande)?
Alldeles för mycket social kontakt. Funderar allvarligt på att byta bana bara för jag inte är någon "nätverkare" som man behöver vara för att göra mitt jobb bra.
Får man fråga vad du jobbar i för bransch?
Som en slags mellanchef på kontor, man kan säga chef mellan mellancheferna och högsta chefen typ...
Inom socialförvaltningen på HVB-hem. Vet att det inte är rätt för mig. Ska byta när tillfället ges.
Jobbar inom socialtjänsten som utredare. Helt fel för mig som är extremt blyg/lätt generad. Tvingas utmana mig själv varje dag.
Om jag haft möjlighet att utbilda om mig skulle jag satsat på typ geolog, kemist, nått inom IT eller teknik, där social kompetens inte är det som främst värdesätts. Nått ensamarbete som lokförare eller nattpersonal inom vården nog skulle också funka.
Är lärare rskurs 7-9 men såpass introvert att jag aldrig mer vill vara sambo. Att vara introvert handlar mest om hur man återhämtar sig. Jag behöver vara själv för att återhämta mig. Är dock inte så blyg.
Alldeles för mycket social kontakt. Funderar allvarligt på att byta bana bara för jag inte är någon "nätverkare" som man behöver vara för att göra mitt jobb bra.
För mig betyder introvert att jag behöver egentid för att återhämta mig, älskar att komma hem efter jobbet till ett tomt och tyst hem 
Jag jobbar med medicinsk forskning och uppfattas nog som social då jag inte har några problem med möten eller att fika och umgås etc, och inga problem med att prata inför folk. Men jag har svårt för kallprat och tycker om att reflektera i min ensamhet och behöver absolut ensam tid för återhämtning.
Inom naturvetenskaplig forskning är vi alla nördar och det är helt accepterat att vara introvert.
Jag är introvert och jobbar natt (22-07). Inom vilken bransch är egentligen irrelevant, jag har ett jobb där man antingen kan vara ute och träffa mycket främmande folk eller enbart sitta inne på kontoret med kollegorna (om man jobbar dagtid, då). Jag har dock i princip alltid jobbat kvällspass och för ett par år sedan började jag jobba 100 % natt. Det är helt perfekt, jag jobbar hela natten med en kollega och träffar några andra i någon timme på kvällen och morgonen. Så 2,5 timme är vi fler än två.
Älskar min arbetstid och att jag har 5 dagars ledighet mellan passen då jag kan ta det riktigt lugnt. Jag är en social person, men blir utmattad av att umgås intensivt med folk och känner mig lätt som ett ufo om jag jobbar dag med en massa kollegor som surrar. Jag har alltid gillat att äta lunch ensam, t ex.
Har själv väldigt svårt att hitta en arbetsplats där jag inte blir fullkomligt dränerad på energi. Skulle inte ha nåt emot att sitta själv i ett rum med nåt som andra skulle tycka var trist pappersarbete eller liknande, jobbar mer effektivt ensam. Men idag känns det inte som att det finns så många ensamjobb kvar. Inget större behov av kollegor egentligen. Testat flera olika jobb, men alla är ju sociala. Samtidigt måste man ju ha en inkomst, gärna en fast sådan.
Har funderat på flera olika utbildningar, bl.a. socionom som jag antar att flera av er är. Men tvekar just på grund av att det är så socialt. Jag orkar till viss del maskera mina problem, men det är oerhört ansträngande.