Hur mycket måste en 1 åring klara själv på dagis?

Han behöver kunna äta riktig mat i bitar och han behöver kunna äta själv. Med händerna duger bra. Ettåringarna får hjälp att lassa upp och skära maten, men brukar inte bli matade. På vår förskola dricker de ur pipmugg tills de själva väljer glas.

På gården är det nog marken som gäller tills barnet lärt sig gå. De brukar lära sig snabbt i sällskap av äldre barn, men fixa ordentliga täckbyxor. Brukar finnas bobbycars, trehjulingar och liknande att ta stöd på.

De får hjälp med påklädning, blöjbyte etc. men ju tidigare de själva kan hjälpa till desto bättre.

Det där är olika från förskola till förskola. Men ingen kan ju trolla! Han kan det han kan! Det bästa är väl om du redan nu låter honom äta själv. Med händerna. Finns det något särskilt skäl till att han bara äter pureer? Har han inga tänder?

Klart de kan skala frukten eller ge sonen banan!

Går din son med lära-gå-vagn?

När det gäller frukt så är det säkert olika, men på vår förskola skalar de frukten åt småbarnen och delar ut klyftor eller bananslantar.

Har provat mer finhackad mat, men han bara skrek och blev ledsen så jag la ner det för en period men hade kvar ex smörgås, banan, pasta och ägg som gått bra. Har velat ta det lugnt med allt, ammar till och med fortfarande lite grann. Men själva huvudmålet har varit puré med bitar i. Men ska ta upp det igen. Ska göra redan ikväll. Tänder har han gott om. Men om jag ställer en tallrik framför honom kastar han iväg den eller släpper ner den på golvet. Är det bästa att han får små bitar på matstolsbordet? Ikväll blir det tacos hos oss, ger lite ris, gör färsen mildare och så får han avocadobitar och små grönsaksbitar och riven ost. Vad tror ni om det?

Min son är 13 månader och började dagis för 3 veckor sen. Har har 2 tänder, äter inte själv så bra. Han äter inte för hård mat och hemma är det ofta burkmat.

Han kan inte gå men han kryper. Går om man håller honom i handen.

Det går Jätte bra för honom på förskolan. De hjälper vid mat och han får försöka äta mycket själv.

Han kryper och går med stöd.

Så oroa dig inte, det ordnar sig. : )

Han behöver inte kunna någonting alls, han kommer lära sig och du kan inte skynda på hans utveckling direkt. Det är en fördel om han kan göra sin vilja förstådd, om så bara ja eller nej, äter han inte själv så kommer han bli matad. Men det är bra att träna hemma på att äta riktig mat, precis som du tänker göra! :)

Runt året så kommer han lära sig gå, så det är inte särskilt lång tid han befinner sig på marken. Är han inte ett dugg intresserad av att vara där så kommer han förmodligen erbjudas att sitta i vagn ute. Men se till att han har ordentliga kläder så han klarar markvistelse!

Och till dig som skrev att förskolan delar ut bananslantar, be dem omedelbart sluta upp med det! Det är oerhört lätt att sätta i halsen för små barn! Dela dem i två i stället.

Jag var orolig då andra dottern började då hon inte alls var lika snabb som första. Men det gick jättebra och det var inte tal om att hon var tvungen att kunna det ena eller det andra. Man kan inte tvinga en ettåring att lära sig. Tala om exakt vad barnet kan och inte kan under inskolningen och vad du vill att dom ska tänka på. Det underlättar ju för pedagogerna att veta och dom är ju vana vid hur otroligt olika snabbt barn lär sig saker. Men visst är det jättebra att försöka lära barnet att börja äta själv men ta det i den takt som är bäst för din son.

Vi matar om barnen behöver matas. Dom får prova äta själva (med händer eller bestick) men vi stödmatar om och när det behövs.
Vi delar maten i så små bitar som behövs. Det går att få maten i puréad form om barnet behöver det.
Vi skalar frukten åt våra små barn.
Barn som kryper får krypa även ute i slaskväder. Men vi är oftast inte ute jättelänge med våra yngsta barn när det är dåligt väder.

Han fick vår mat ikväll, det gick bra förutom att han åt MYCKET mindre än om jag matar honom. Han fick ris, köttfärs, avokado och lite guacamole. Fick lite av det mjuka i tomater. Han hade sked, som mest gnagandes på och åt med händerna. Det mesta hamnade i stolen och på golvet. Fick en rejäl portion gröt innan läggdags. Låter bra att han inte behöver kunna nåt mer än det som kommer naturligt. Är ju inte lätt att skynda på utvecklingen.

Jag tror också att det kommer lösa sig egentligen men man hänger inte med att han blivit så stor att börja dagis, i mina ögon är han ju fortfarande en liten bebis...

Har precis skolat in min son som är i exakt varje läge. Inser dock hur otroligt bra vår förskola är.

Han blir matad, får dricka ur pipmugg, får frukt ordentligt uppskuren och mat i väldigt små bitar. När de är utomhus så sitter de med honom i sandlådan eller så får han sitta i vagnen och vara med på det sättet.

Vi har inga krav att barnen måste kunna gå eller äta själv. Man anpassar sig efter barnets behov. Klart att det är lättare för oss och barnet om barnet är självständigt men nåt krav är det ju inte. Det brukar gå rätt snabbt innan de lärt sig dessa saker på förskolan. De härmar alla andra barn väldigt snabbt.

Min son är 11 månader nu och jag börjar jobba ca halvtid när han fyller ett år för att få dagarna att räcka längre. Han äter blandad mat. Gröten matar vi honom med på morgonen, dels för att det går fortare och dels för att slippa duscha honom när det är bråttom. Han får en del burkmat som han matas med. Sedan äter han päron i tunna skivor, bananpengarna har vi delat i 4 delar, han äter pastaspiraler, broccolibuketter, våffla, potatisskivor mm med händerna. Han har nyligen velat ha en egen sked för att överhuvudtaget öppna munnen, så det går sakta men säkert framåt. Det vi borde vänja honom vid är väl att äta kött och kyckling i små bitar plus äta flytande saker själv. Pipmuggen behärskar han själv även om den är superkul att vattna med också.

Han kör sin egen krypstil med ett ben hasandes, men när jag släppte honom på backen häromdagen kravlade han iväg riktigt långt, problemet blir väl all skit han kan stoppa i munnen. Han reser sig och går längs möbler utan problem. Gåvagnen tyckte han var skitkul när vi plockade fram den igår. I mina ögon är han sen då båda hans syskon kunde gå 10 steg nu, men jag hyser inga bekymmer. Barnens utveckling tar ett stort steg framåt när de ser hur andra barn gör. Plötsligt kunde min tös äta med sked efter bara några veckor på förskolan. Jag har sett andra barn börja gå lika fort.