Det var lite annorlunda för mig eftersom jag slutade amma 2,5-åringen när jag var gravid. Det gjorde för ont och var allmänt obekvämt. Vi samsov således ca 5 månader utan amning innan bebisen kom.
Vi hade också köpt en egen säng strax innan, men den stod ett tag i vårt sovrum. Hon ville dock inte sova där hela nätter utan låg där en stund vid läggning, men somnade i vår säng i alla fall. Vi hade, precis som ni tänkt, en öppen spjälsäng bredvid sängen och tänkte att "vi får se hur det blir att tränga ihop oss allihop".
När bebisen kom hem var det "av den skrikigare sorten" så storasyster ville inte alls dela säng med den. Jag och bebisen sov på soffan i vardagsrummet en månad (bebisen i vagnens liggdel nedanför soffan). Det var ändå så många uppvak, byta blöja, bära omkring på bebis mm att det hade stört för mycket att vara i samma rum.
Efter en månad sov bebisen bättre och vi flyttade in i dubbelsängen. På något vis sov vi där alla fyra i ca 3 månader. Jag har helt förträngt hur det gick till, men tror att jag låg rätt mycket i spjälsängen :) Bekvämt var det inte i alla fall.
Sedan gjorde vi i ordning 3-åringens rum med ny färg på väggarna mm och ställde in hennes säng där. Hon flyttade dit frivilligt direkt och har sovit där sedan dess (hon är 4 nu). Vi samsover fortfarande med 1,5-åringen.
Jag tänker att det säkert löser sig, och att man får hitta på nya lösningar allteftersom. Du vet ju inte än hur bebisen sover, och om stora barnet kan sova när ni är fler. Har ni möjlighet att ställa in en "riktig" 90-säng bredvid er säng skulle jag tro att det är bättre än öppen spjälsäng. Vad jag förstått brukar det fungera bra att amma både bebis och äldre syskon, och det finns ju en del att läsa om syskonamning via google. Kanske någon här kan säga mer om det.
