Anonym (Eb) skrev 2016-10-11 22:53:18 följande:
Jag har haft ett extremt självskadebetende där jag använde mig av sex. Så fort jag kände av minsta ångest eller stress använde jag mig av sex. Det blev min grej. Jag kunde i princip gå från ena killen till den andra. Även som du säger, jag åkte också iväg till okända ställen, ingen visste var jag var.
Men jag kände absolut inte någonting för någon. Jag var totalt iskall. Sårade rätt många då jag var väldigt kärleksfull och omhändertagande men när jag fått det jag ville räckte det för mig. Kunde ha flera KK samtidigt, flera partners samtidigt. Det blev liksom som en hobby för mig. Det var en lek. Det fick mig att tänka på annat.
Det är inte förrän nu. Cirka 3 år senare som jag inser att det var som en flykt för mig. Jag mådde fruktansvärt dåligt och det var väl, antar jag, ett sätt för mig att få närhet och bekräftelse. Efter ett tag blev det även som en lek. Det var på mina villkor.
Jag ångrar ingenting egentligen. Jag är glad över mina erfarenheter. Och jag lägger ingen värdering i hur många en människa legat med. Men det ska inte grunda sig i viljan att fly från sig själv. Det hjälper ju trots låt bara för stunden.
Känner igen mig så mycket i det du skriver. Åh andra sidan håller jag på såhär även när jag mår bra. Har sårat sjukt många utan att ha menat det vilket jag skäms över. Är alltid tydlig med folk att jag bara är ute efter sex men det är lätt att det blir känslor ändå antar jag.
