Ni som fick MA/missfall vid allra första graviditeten, hur har det gått sen?

Min första graviditet slutade med ett missfall i vecka 7. Fick som mensvärk men den satt mer i ryggen än vanligt och sen när jag gick på toaletten så började det blöda och de kom klumpar. Hade ont i några dagar blödde ca en vecka men var jätte ledsen ett tag efter då vi verkligen ville ha barn.

Andra graviditeten gick bra födde en frisk liten dotter som nu är 5 år och den tredje graviditeten gick oxå bra födde en frisk pojke som nu är 1 år

Fick MA i v12 när jag var 19. Blev gravid igen efter 2 mån ca. Jag är nu 41 och väntar nr 6 i jan. 

Jag har alltså 5 barn och är gravid

Första grav slutade tidigt i missfall, vecka 5. Hade en vanlig mens, sedan blev jag gravid med sonen som närmar sig tvåårsdagen. :) Jag var inte särskilt orolig andra graviditeten, jag tyckte att jag hade en "känsla" att det skulle gå bra och valde att tro på den.

Tredje graviditeten var jag lite orolig över minskade symptom och fick konstaterat MA i vecka 11. Tvillingar, en hade slutat växa tidigt och en ca två veckor innan det upptäcktes. Skrapades och hade ÄL drygt två veckor senare, fick ett befruktat ägg som inte lyckades fästa. Blev gravid nästa ÄL efter det och där är jag nu, precis gått in i vecka 9. Är sjukligt orolig sedan någon vecka tillbaka, nu vet jag ju med egen erfarenhet att bebis mycket väl kan vara död redan och att "ingen blödning" inte behöver betyda att allt är ok. På tisdag får jag veta hur allt ser ut så här långt, jag hoppas ändå få höra att det bara varit min oro efter sommarens MA som spökat och inte någon slags intuition. Hoppas på vår majbebis!

När var detta? september 2015, i v 14

Hur mådde ni efteråt? Väldigt ledsen, plus sängliggande pga titthålsoperation

Hur gick ni vidare? Läste om sk "solskenshistorier", började på en intensivkurs för att bli makeupartist en månad senare för att skingra tankarna

Hur var oron för nytt missfall? Fick reda på att jag var gravid nu i juli, har vart nästan säker sedan jag plussade att jag ska få ett missfall, fick göra ett tidigt ultraljud pga min oro, då såg allt bra ut. Men är fortfarande orolig, spec eftersom jag ibland får ont i magen på samma sätt som när jag hade missfallet, fast minus blodet då. Men magen börjar komma nu iaf och jag känner alla symptom, till skillnad från förra gången

När blev ni gravida igen efter MA/missfall? Hur slutade den graviditeten? Nu i juli, hoppas fortfarande, är i v 15 nu!

Min första graviditet var faktiskt när jag var väldigt ung, 15år.. Då gjorde jag faktiskt en abort.

Min andra graviditet var ni i somras, dock slutade det i MA i vecka 7 men det hade dött redan i vecka 5. 
Det var ingen jätte planerad graviditet utan vi var oskyddade pga cellförändringar och en operation, efter fortsatt vi utan skydd och så sa vi väl "blir det så blir det".
Men lyckan var enorm när vi plussade! Och när det sen visade sig vara MA så var det väldigt tungt och förkrossande, nu ville vi ju inget annat än att ha barn.
Det tyngsta släppte i samband med att jag slutade blöda ca 1v senare och det vart "lättare & lättare".. Gjorde även ett grav.test samtidigt som jag slutade blöda som visade "Inte gravid" så jag var säker på att allt var ute..

7-8v efter MA så hade jag fortfarande inte fått mensen, tyckte det var konstigt och hade i ca 1v haft ett väldigt konstant illamående så jag bestämde mig för att göra ett grav.test och visst var jag gravid, testet visade "Gravid +3". Jag kunde inte tro att det var sant, och inte min sambo heller.. Gjorde ett till test dagen efter som visade likadant.

Nu är jag gravid i vecka 10 och sjävklart har oron för MF/MA vart ENORM men jag gjorde ett VUL i samband med cellprov i förrgår och fick se den lilla skrutten där inne, fick se hjärtat slå och både armar o ben.. Efter det bestämde jag mig för att nu ska njuta av det fantastiska som händer! Blir det så att vi förlorar även det här så får vi ta det då, nu ska jag glädjas så länge jag kan och lita på att i maj har vi vår lilla i våra armar (:

Första graviditeten slutade i missfall i v 11 förra året.
Jag var väldigt trött efter missfallet då mitt hb sjönk rejält, men jag är ingen som ligger o lipar över sånt jag inte ens kan kontrollera. Det var bara att försöka igen. Tog 4 försök så var jag gravid igen och är nu i v 24.

Min förstea graviditet slutade med ett MA i v13 ( fostret dog v9), fick tabletter, men kroppen klarade inte av att få ut allt, utan fick skrapas tillslut. Jag och min sambo var jätte ledsna efteråt. Efter det fick jag 3 missfall till i v 8, 6 och 7. Men är nu gravid i v16, väntar en liten tjej. Har fått gå på flera ultrljud etc, allt ser bra ut :)

Ni som fick MA/missfall vid allra första graviditeten, hur har det gått sen? Jättesvårt att bli gravid,krävdes till slut embryodonation
När var detta?Första MA  augusti-08 efter IVF.
Hur mådde ni efteråt? Oerhört dåligt psykiskt. Blev bara värre och värre eftersom jag inte ens kunde bli gravid heller. Och åren bara gick.
Hur gick ni vidare? Nya IVF.er och tusen hemmaförsök... Och sen 7 ED. 
Hur var oron för nytt missfall? Ständigt där de gånger jag lyckades bli gravid.
När blev ni gravida igen efter MA/missfall? April -10, mars -15 och nov. -15.Hur slutade den graviditeten? Alla blev missfall/MA- 4 barn.
Har ni barn nu? Hur många? Ett på väg-äntligen efter 10 år!

MA i v 13, fostret dog i v 9. Tog 11 månader att bli gravid igen. Födde första barnet och nu är jag gravid igen i v 12, såg fostret leva i v 10 via ul. Denna gång blev jag gravid direkt efter vi slutat skydda oss. Har inte kunnat glädjas riktigt innan man är i v 13 och ser att fostret lever.. Litar inte riktigt på mina symtom även om jag är positiv. Skulle det bli missfall igen så är det inte lika förödande nu när jag har första barnet..

Som jag skrev tidigare så var min första graviditet ett MA i v13, detta var juni 2015, jag är nu i v16 och allt ser bra ut. Men därimellan hade jag 3 missfall, detta är alltså min 5:e graviditet på ca 18 månader.... Är 35 år, hade tidigare ätstörningar ( ingen mens under flera år) i ca 20 år och var rädd att det och min ålder skulle göra min fertilitet sämre, mem tydligen inte. ... Är ständigt rädd/orolig, tror inte att det går att komma ifrån när man varit med om ma/mf. Som tur är får jag ju gå på många kontrller nu