Farmor svartsjuk på mormor/morfar?
Vi bor granne med farmor & farfar och vårt barn på 16 månader är deras första barnbarn. Vi träffas ofta, och de träffar sitt barnbarn ännu mer just då min man är föräldraledig och hans föräldrar sjukskrivna. Med andra ord får de gott om tid med sitt barnbarn.
Mina föräldrar däremot bor 300km ifrån och det är som det är med kvalitetid. Vi eller de hälsar på en helg i månaden. Så fort jag är långledig så åker vi ner till mina föräldrar.
Och nu till problemet som jag nyligen upptäckt...farmor är självisk och vill ha barnbarnet för sig själv. När mina föräldrar hälsade på oss senast lördag lunch - söndag lunch kom mina svärföräldrar över. Snällt och artigt, javisst, om man stannar 1-2 h. De stannade 14.00-22.00 på lördagen. Dagen efter kom de på en kaffe redan kl 10.00 och stannade till långt efter att mina föräldrar åkt. Jag var så ledsen då min mamma sa något i stil med: "Känns som jag inte ens fått se eller hålla i lillen denna gång". Jag sa aldrig något till min man.
Nu är jag hos mina föräldrar och ska stanna här 4 dagar (mannen bortrest). Gissa vad? Svärmor ringer och säger att de är i närheten och hälsar på vänner, och vill komma förbi på en kaffe. När jag talade om att mina föräldrar är hemma men jag är ute med kompisar, meddelar hon att hon väntar tills vi är hemma också. Hon står helt ärligt inte ut med att "hennes" barnbarn är med morföräldrarna. Hon måste ha full koll på hur han är med dem och se till att han inte kommer för nära mormor och morfar. Vid ett tillfälle talade hon om att hon minsann var lillens nr1, oavsett vem som är i närheten.
En kort kort period var han väldigt fäst vid farfar, och det klarade hon inte heller. Hennes egen man?!? Ska man inte bli alldeles varm i hjärtat av att se sitt barnbarn visa kärlek för sin partner?
Jag behöver fundera på hur jag ska prata med henne om detta. Vad säger ni? Ska jag Prata med min man istället, och hur tar jag i så fall upp det utan att förstöra vårt äktenskap?
