Orkar inte leva med min GAD

Ååh vet hur du känner!! Men ge inte upp! Aldrig någonsin. Jag också i en jävla svaka som aldrig verka ta slut. Så jääävligt jobbigt. Jag har nog också GAD.. 99 procent säker men har aldrig sökt att få den fastställd av en läkare. Jag va i din sits nyss och är de fortfarande. Tvingar mig ut. Tvingar mig diska , och tvingar mig orka. Även fast jag just då bara ville lägga mig i fosterställning. Har fått medicin nu och tvingar mig ut på promenader . De börjar bli liiite bättre för mig och de kommer lätta för dig också! Vet att det är så jobbigt men vi får kämpa på båda två!.. ville bara påminna om att du inte får ge upp och att de kommer lätta! ? kämpa på!

Jag vet inte hur jag gör för att vara helt ärlig. Är ute på praktik just nu efter fem års utbildning och jag vaknar varje morgon och det känns som att jag ska kräkas av all oro. Praktiken går superbra, jag får jättemycket beröm och alla är snälla. Ändå så gråter jag på kvällarna och har ångest hela dagarna. 

Jag har höjt min medicindos men det verkar fungera klent. Psykologerna säger alltid "bit bara ihop och genomhärda det så lär sig kroppen att det inte är farligt". Så i åtta lååååånga veckor har jag bitit ihop, klivit upp och åkt till praktiken. Jag har konstant ångest i nio timmar tills jag får åka hem och är helt utmattad. Och. Det. Släpper. Inte.

Så jag vet helt ärligt inte hur jag gör för att klara av det. Jag lever för de där ljusglimtarna när andningen är normal och tankarna inte skenar. När jag får känna mig lugn och trygg. 

Samma problem här och har haft det de senaste 5-6 åren. Det blir bättre och sämre i perioder, men överlag blir det hela bättre tycker jag. Jag är starkare och bättre på att hantera både panikattacker och ångesten, även om den vinner ibland...

 

 

Cymbalta har hjälpt mig med min GAD, har du testat den? :)

Har också GAD o panikångest, var i landet bor du?

Tack alla som svarat trots att ni har det lika kämpigt som jag.
Har försökt svara men mår just nu så kasst att jag bara sitter och påbörjar ett svar..raderar för det bara blir konstigt osammanhängande och hackigt...försöker igen..
Ger upp för idag.
Tänker svara er alla i morgon och bestämt mig för att gå till vc akut och se om jag kan få något utskrivet som iaf tar udden av det värsta å en remiss till psyk. 
SKA försöka hitta vägar ut en sista gång..

Kämpa ni också och hoppas ni får en bra natt...

Jag har lidit av ångest länge (haft ångest sedan jag var liten) och många olika typer, panikångest, derealisation, dödsångest, hypokondri... När min panikångest var som värst kunde jag inte sitta på spårvagnen utan att få en attack, var tvungen att hoppa av direkt. Att röra sig i stan var en omöjlighet. 

Oavsett vad det är för typ av ångest så handlar det ju om irrationella rädslor och ett destruktivt tänkande, jag är på väg att tillfriskna och mår bättre nu än jag gjort någonsin. Jag har inte tagit någon medicin eller träffat någon läkare. (medicin kan dock vara bra i vissa lägen, om man har riktigt hemska tankar typ självmordstankar)

Jag började mitt tillfrisknande genom att öppna upp för min familj och mina vänner, jag började lyssna till deras råd. Jag började göra andningsövningar så fort jag kände ångesten i mitt bröst (4-7-8). Jag gjorde saker som jag blev glad av, skrattade mycket. Det var svårt i början men det blev lättare med tiden. Framförallt accepterade jag att det var en process att bli av med ångest. Vaknade jag och mådde ovanligt dåligt en dag så blev jag inte frustrerad över det, det är meningslöst att få ångest över ångesten. Jag bara ryckte på axlarna och försökte intala mig själv att jag inte brydde mig om jag hade svackor då och då, till slut började min hjärna tro på det och ångesten fick lämna plats åt positiva tankar. 

Har ni provat KBT? Känner flera som har blivit hjälpta utav det.

Lider med dig TS (bokstavligt talat, har också GAD.)

Det låter som att du har väldigt bra grund med terapi, mindfulness och du tar medicin. Men den var för klen sa du? Vilken går du på och vilken styrka?

Bra mediciner för GAD som är dokumenterat är:

Venlafaxin (SNRI)
Duloxetin (SNRI)
Fluoxetin (SSRI)
Escitalopram (SSRI)
Pregabalin (Lyrica) - Antiepileptika)
Mirtazapin (NaSSa)
Klomipramin (Tricykliska)

Jag får tillägga att reaktionen på medicin är individuellt, så slipper någon påpeka det sen. 

Har också GAD som blivit värre med åren. Började med Escilatopram i februari. Mådde lite bättre efter några veckor. Efter 3 månader kände jag mig nästan helt "normal". Mår så bra som man kan må idag. Självklart dåligt ibland men på ett "normalt" sätt som hör till livet.
Provade att trappa ner från 20mg till 10mg i somras. Kommer ALDRIG att göra det igen. När jag ska beskriva känslan av att pröva trappa ner så brukar jag säga att i filmen Sagan om ringen när Frodo tar på sig ringen och hamnar i en hemsk, förvirrande ond värld.. Så kändes det... Fattar inte hur jag orkat leva utan medicin i så många år. Var så fast bestämd att "fixa det själv" med kbt, träning osv. Men efter 10 år fick jag bara inse att min hjärna är "skadad" och behöver den här medicinen. Troligtvis för alltid. Så jag är en som blivit bra igen med 50% eget arbete och 50% medicinering. Vill aldrig tillbaks dit jag var igen.

Så ge inte upp. Du måste hitta rätt väg. Mycket självinsikt och vilja att ändras krävs också. Men det verkar du ha. ????
Hur ser din vardag ut? Har du stöd från partner/familj?

Oj frågetecknena skulle inte vara i förra inlägget.

Jag slutade med Venlafaxin för ca 2 månader sedan. Nu har ja konstant ångest! Jag sover dåligt och ångesten är outhärdlig!

Jag har katastroftankar om jobbet som spelas upp i mitt huvud om och om igen .

Vad kan man göra?!

Låter som att du kanske skulle börja med medicinen igen eller mådde du dåligt med den också?

Jag började ta venlafaxin i fredags och jag tror att den gör att ångesten är värre. Jag stååår inte ut. Jag kan sova kanske 3 timmar, sen vaknar jag med världens ångest. Jag håller på att bli galen :(

Kommer ihåg att venaflaxin var jobbig att börja ta för mig med, tar en tid innan man blir sitt "gamla dåliga" igen, sedan ytterligare lite tid innan man blir bättre. Haft den medicinen i ca 2 år, sedan började den tappa effekt på mig så slutade för 4 veckor sedan ungefär.. Men när den väl funkade var det helt klart den bästa anti depp och ångest dämpande av de jag testat.