Långt blev det så läs slutet så blir det lagom långt hehe.
Det är 15 år sedan jag gjorde uppkörningen för B körkortet.
Det var i december några dagar innan jul.
Jag var ute i god tid och stog ute och väntade så ser jag körskolans bil komma inrullande då kom nervositeten.
Hon önska mig lycka till och gick iväg på lunch.
Det dröjer ca 20 minuter under tiden så rullar det in andra bilar från olika körskolor.
Tittar på alla som ska köra upp för b körkortet, dom är riktigt nervösa, jag känner mig lugn för så nervös är inte jag som dom ser ut att vara.
Så får jag syn på en som får börja med säkerhetskontrollen.
Shit tänkte jag den är ju evigheter jag gjorde och inte gjort många gånger, varför gjorde jag inte den fler gånger faan det här kommer inte gå bra tänker jag.
Så kommer jag ihåg att anledningen att jag bara gjort den två ggr var ju för att jag kan den för annars hade jag behövt göra den flera ggr.
Hinner tänka vad är det för saker vi har övat på som jag haft problem med ?
Ett lugn infinner sig att det här kommer gå bra jag hade lila uppkörningen en vecka innan och då klagade han på att jag körde för fort.
Så står man där ensam kvar på uppkörningsplatsen den sista av dom andra åkte precis iväg.
Då ser jag två herrar komma gående med block och penna.
Vi tar i hand och båda hälsar och uppkörningsledaren säger att vi är två idag för han ska bli uppkörningsledare.
Kliver in i bilen och ger min legitimation börjar ställa in stolen innan han säger att vi ska börja, han känner nog att jag är sugen på att sätta igång.
Vi börjar med en säkerhetskontroll.
Jag startar bilen.
Jag kollar vindrutetorkare.
Sätter på blinkers höger.
Går ut kollar baklysen, blinkers höger, går fram kollar halvljus och parkerings ljuset samt blinkers höger.
Halvljus vänster fram ur funktion.
Säger vi kan inte köra för halvljus är trasigt.
Kommer på att körskoleläraren sitter och har lunch så jag frågar om jag ska springa bort till henne och se om hon kan ordna en annan bil.
Ja annars får vi boka om tiden.
Springer bort och förklarar för henne och hon ringer en kollega som kommer 10 minuter senare med en annan bil.
Jag får under tiden göra klart säkerhetskontrollen medans vi väntar på en annan bil.
Så kommer kollegan med en annan bil och vi sätter oss i den, jag ställer in stolen.
På något konstigt sätt kändes det som jag höll i allt, jag ordnade så jag fick köra istället för ombokning och vänta till efter jul.
Dom är två vilket jag inte tänker på utan uppkörningsledaren säger hur vi ska åka känns som han guidar mig för att vi ska komma dit vi kan släppa av hans kollega.
Vi kör in mot en korsning och båda antecknar i sina block, tänker gjorde jag något fel?, nej dom antecknar vad man går igenom för moment.
Så åker vi vidare och gör lite olika moment, uppkörningsledaren känner av mig att jag är lugn och harmonisk i körningen, dom pratar sinsemellan och han säger åt mig följ skyltar mot centrum.
Vi kör mot centrum, då ändrar han sig när vi kommit halvt till centrum säger han följ skyltar till sjukhuset.
Så åker vi mot sjukhuset han antecknar olika saker vi gör.
När vi närmar oss sjukhuset säger han följ den här vägen och ta till vänster vid nästa korsning.
Det är en lång väg och dröjer ett ett bra tag innan vi når nästa korsning, 90 väg som övergår till 70 och sedan 50 så kommer korsningen och avfart mot vänster.
Åker in där och kör runt i ett litet samhälle så säger han åt mig att vända, förstår då att det är där jag kan vända säkert jag ska vända, och så vänder jag och han säger du kan parkera där borta någonstans det var en hållplats så där trodde han jag skulle göra bort mig men jag stannade en bit bort efter hållplatsen så att bussen fick plats och det var ju landet så det var gott om plats från vägen och busshållplatsen, lite som en avfart från en väg.
Det är bra du kan köra tillbaka samma väg.
Så åker vi tillbaka och så säger han efter halva vägen du hittar till uppkörningsplatsen ?
Så jag kör tillbaka och parkerar och jag backar in i rutan.
Så frågar han hur han tyckte det gick.
Jag svarade att det gick bra och att jag gick lite för långt fram i sista korsningen, där ska man mötas och svänga vänster den andra höger men annars var jag nöjd.
Det var inga problem tyckte han för jag hade inte hindrat den andra i sin högersväng.
Så godkände han mig och jag gick hem med en riktig glädje inombords.
Nu kuggade jag inte på min uppkörning men ett gott råd.
Tänk inte på allt då blir man bara nervös. Är man nervös kanske man får göra mer saker än om man varit lugn.
Det är du som kör så låt uppkörningsledaren få en trevlig åk tur.
Mina vänner som varit riktigt nervösa dom fick fickparkera, start och stopp i backe, dom kuggade och fick göra fler saker och alla moment dom gjorde fel på.
Det var 15 år sedan jag tog b körkortet så jag kan tänka mig att det kanske har ändrats.
Kan man köra så får man körkortet kan man inte får man hem och öva mera. Man måste göra fel för att lära sig och utan fel vet man inte vad man ska öva på för att bli bättre.
Det är jätte svårt att hitta motivationen efter man har kuggat men körkort är ju ett måste idag och tanken på att få åka buss vart man än ska och stå och frysa på en busshållplats i flera minus år ut och år in bara för att det inte gick vägen eller turen var som bortblåst så man ger upp och väljer den lätta vägen och ger upp.
Jag kuggade på teorin en gång och då behöva sätta sig igen och läsa allt man hade fel på och tragla usch vad det var tråkigt sen väntetiden för att få skriva upp igen den var lång. Tog en månad innan man fick en ny tid att skriva upp.
Samma sak på både körkortet för Lastbil och för lastbil med släp kuggade på teorin men det var mycket att hålla reda på med vikter och kör och vilo tider.
Gav inte upp då heller men det kändes bra surt när man ser att det står underkänd när man tyckte att det gått bra.
Så läser man och läser så provar man igen och det står godkänd fast det kändes som att det inte blivit godkänt. Då funderar man om datorn driver med än.
Så ska man skriva upp för lastbil med släp samma sak där underkänd, läser och läser igen, gör provet igen, underkänd, nu infinner sig en jävla press får jag inte godkänt så får jag inget släp körkort för lastbil.
Går upp och gör provet och tänker detta går ju aldrig.
Klickar på rättar och tittar ut genom fönstret för att veta vart jag ska kast datorn om det står underkänd. Datorn rättar och det står godkänd.
Jag klarade det och nu har jag kvittot i fickan som jag blir glad över varje gång jag ska hämta ut ett paket eller legitimera mig bara för att jag vet vilka problem jag hade för att få det.
Sen att jag får köra lastbil med och utan släp och yrkesmässigt gör mig stolt och det är min framtid.
Jag är praktiskt lagd och har svårt för teoretiska saker men det viste jag redan innan men inte gick det bättre för att man läste mera, det ville inte fastna det var problemet men tillslut så fastnade det.
Körning bil, lastbil, lastbil med släp allt klarades på första försöket.
Teorin för
Bil andra försöket.
Lastbil andra försöket.
Lastbil med släp tredje försöket.
Det är som när man var liten och ramlade, det är bara på det igen .
