• Trixess

    10-åring avskyr ansvar

    Hej!

    Jag är "bonusmamma" till en tjej på 10 år, har bott med pappan i 3,5 år nu. Tjejen är hos oss ungefär varannan vecka. Då jag själv inte har några egna barn och kom in rätt sent i hennes liv har det här med uppfostran känts lite komplicerat för mig, dels för att vi inte "knytit an" på det där sättet man gör med sin riktiga mamma (som hon ju är hos varannan vecka) och dels för att jag känner mig osäker på vad jag egentligen kan kräva av henne.

    Problemet som jag upplever det är att hon skjuter ifrån sig precis all form av ansvar, litet som stort. Hon har inte gjort läxan en enda gång i hennes skolår utan massor av tjat från både mig och pappan, och ofta ljuger hon om att hon inte har några läxor. Hon fick även en katt för 2 år sedan där hon lovade att hon skulle hjälpa till att ge den mat och rensa lådan, men inte heller detta har hon gjort en enda gång utan att man måste säga till henne, ofta flera gånger. Säger man vid matbordet "glöm inte katten nu" så har hon ändå "glömt" det 5 min senare och så går hon upp på sitt rum och spelar dator istället. Likadant är det med disken, jag har bett henne att ställa tallriken i diskmaskinen för att det samlas massa bananflugor om det står rester på diskbänken men även det struntar hon fullkomligt i, även det "glömmer" hon varje måltid. Hon städar aldrig sitt rum utan tjat och gnäll. Vid läggdags tar det ca 1-2 timmar innan hon är färdig, och då med massor av tjat. Morgonrutinen däremot går kalasbra, av någon anledning! Då gör hon allt själv och vill inte komma sent till skolan.

    Hon är otroligt snäll egentligen och vill inte en fluga förnär, och jag trodde verkligen att hon skulle ändra sig när hon fick katten. Hon älskar katten, men tydligen tycker hon att det där med att ge den mat och rensa lådan är så tråkigt att hon hellre ser katten gå hungrig. Jag förstår det bara inte!

    Då jag själv var precis tvärtom när jag var liten har jag väldigt svårt att förstå det här beteendet. Jag älskade skolan, tog hand om mina kaniner och katter helt själv och hjälpte till hemma, jag tyckte det var en självklarhet att hjälpa min ensamstående mamma. Så tyvärr känner jag ibland en stor frustration över detta vilket inte hjälper någon... Relationen mellan mamman och pappan är väl OK men de är VÄLDIGT olika som personer... Mamman har som jag förstått låtit barnet vara uppe sent på skoldagar och har helt andra åsikter om hennes uppfostran (mer låt-gå-varianten) och hon är inte beredd att ändra sig på den punkten (jag gjorde ett litet försök till diskussion men då slog hon bakut) Pappan och jag försöker få till någon form av rutiner för läggdags osv men det går bara inte, kanske för att hon slipper hos mamman?

    Hur sjutton ska vi göra? Jag vill henne bara väl, men allt detta tjatande leder bara till en sämre relation mellan oss. Vi har för övrigt försökt med positiv förstärkning, villkora veckopeng osv men det hjälper inte, hon struntar hellre i kattlådan än får sin veckopeng, det har hon uttryckligen sagt själv. Ska vi ta bort paddan och datorn för henne kanske? Det blir himla massa gnäll och tjat då och oftast struntar hon i läxan ändå och hittar något annat att göra istället, och då är vi två förlorare i den striden och så känner jag mig som en elak häxa. Ifrågasätter mig själv och vad jag kan ha gjort för fel osv, egentligen är ju målet att hon ska göra dessa saker av egen fri vilja och motivation men hon har verkligen inget driv alls. Likadant när det gäller aktiviteter, hon vill helst av allt inte syssla med någon aktivitet alls utanför skolan och vi lyckas oftast bara tjata med henne på en aktivitet under en termins tid innan vi ger upp...

    Tacksam för råd på vad vi kan göra!!

    /Frustrerad och lite orolig

  • Svar på tråden 10-åring avskyr ansvar
  • Birgitta02

    Omplacera katten om hon inte sköter den och ni inte vill ta ansvaret. Skaffar man husdjur till barn så måste man vara beredd på att som vuxen ta hela ansvaret. Så är det bara.

    Jag hade nog sagt till henne att läxor och sysslor skall göras innan datorn får användas. Det är bara att koppla ur den. Det hade jag gjort.

    Skriv ett veckoschema. Kattlådan rensas när hon kommer hem från skolan (om ni bestämmer er för att behålla katten). Därefter är det läxor. Om dessa inte görs får datorn överhuvudtaget inte röras. Ni får koppla ur den helt enkelt. Och koppla in den när hon gjort det hon ska. Tjat blir ingen glad av. Sluta tjata. Och be att läraren dagligen messar er vilka läxor som finns. Se också till att kontrollera att hon gjort läxan genom läxförhör.

    Om hon inte vill ha några aktiviteter utanför skolan så låt henne slippa det. Sånt ska vara skoj.

    Uppenbarligen behöver hon den här övervakningen. Och är ni konsekventa nåt halvår, ett år, så kanske hon sen fått in rutiner och faktiskt tycker det är roligt.

  • Trixess
    Birgitta02 skrev 2016-11-08 10:24:32 följande:

    Omplacera katten om hon inte sköter den och ni inte vill ta ansvaret. Skaffar man husdjur till barn så måste man vara beredd på att som vuxen ta hela ansvaret. Så är det bara.

    Jag hade nog sagt till henne att läxor och sysslor skall göras innan datorn får användas. Det är bara att koppla ur den. Det hade jag gjort.

    Skriv ett veckoschema. Kattlådan rensas när hon kommer hem från skolan (om ni bestämmer er för att behålla katten). Därefter är det läxor. Om dessa inte görs får datorn överhuvudtaget inte röras. Ni får koppla ur den helt enkelt. Och koppla in den när hon gjort det hon ska. Tjat blir ingen glad av. Sluta tjata. Och be att läraren dagligen messar er vilka läxor som finns. Se också till att kontrollera att hon gjort läxan genom läxförhör.

    Om hon inte vill ha några aktiviteter utanför skolan så låt henne slippa det. Sånt ska vara skoj.

    Uppenbarligen behöver hon den här övervakningen. Och är ni konsekventa nåt halvår, ett år, så kanske hon sen fått in rutiner och faktiskt tycker det är roligt.


    Självklart ska vi behålla katten, den är ju vår kära familjemedlem nu. Vi tar självklart hand om den när hon struntar i det, men jag tycker det är synd för hon älskar ju djur och jag trodde det var den bästa moroten hon kunde få för att börja ta lite ansvar... Hon pratar om att hon vill ha en katt till, vilket vi också tycker skulle vara roligt, men då har vi sagt att hon behöver sköta lådan och maten bättre. Då struntar hon i det...

    Vi har försökt med taktiken "gör läxorna först, sen får du göra vad du vill fram till läggdags" men då måste vi ändå tjata på henne för att få det att hända... Även om hon har gått med på en sådan överenskommelse så kan hon sitta och kela med katten eller rita fram tills att det är försent och så blir det sura miner när man påminner om överenskommelsen. Det känns som att problemet är att vi inte hittar något som ger henne tillräckligt med motivation för att göra vardagens tråkiga sysslor.
  • Birgitta02
    Trixess skrev 2016-11-08 10:37:06 följande:
    Självklart ska vi behålla katten, den är ju vår kära familjemedlem nu. Vi tar självklart hand om den när hon struntar i det, men jag tycker det är synd för hon älskar ju djur och jag trodde det var den bästa moroten hon kunde få för att börja ta lite ansvar... Hon pratar om att hon vill ha en katt till, vilket vi också tycker skulle vara roligt, men då har vi sagt att hon behöver sköta lådan och maten bättre. Då struntar hon i det...

    Vi har försökt med taktiken "gör läxorna först, sen får du göra vad du vill fram till läggdags" men då måste vi ändå tjata på henne för att få det att hända... Även om hon har gått med på en sådan överenskommelse så kan hon sitta och kela med katten eller rita fram tills att det är försent och så blir det sura miner när man påminner om överenskommelsen. Det känns som att problemet är att vi inte hittar något som ger henne tillräckligt med motivation för att göra vardagens tråkiga sysslor.
    Sätt henne vid köksbordet, med läxböckerna, och sitt med henne där. Hon ska inte göra nåt alls innan läxorna är gjorda. Man kan leda hästen till vattnet men du kan inte få hästen att dricka.

    Om ni uthärdar, om det så går tre-fyra timmar för läxläsningen, så kommer hon snart begripa. Men ni MÅSTE vara totalkonsekventa. Nån av er lagar middag, medan den andre sitter med flickan och hennes läxor. Utan tjat. Utan sura miner. Bara sitt där. Det kommer ta några dagar, och massor av frustration som ni inte får visa. Hon ska sitta där tills läxorna är gjorda eller det är dags att gå och lägga sig. Vilket som kommer först. Jag kan nog lova att hon kommer fatta att det nog är lika bra att fixa läxorna. Har hon läsläxa så förhör henne efteråt så ni ser att hon faktiskt tagit in det hon läst.
  • Birgitta02

    Sen kanske hon inte är mogen att göra vardagssysslor. Och det kanske ni kan låta stryka på foten ett tag. Men hon SKA göra läxorna. Och ställa sin egen tallrik i diskmaskinen när hon ätit. Går hon ifrån bordet utan att göra det, så är det bara att kalla tillbaka henne: "Tallrik, bestick och glas i diskmaskinen". Men jag tror att det kan bli lite övermäktigt att mata katt, fixa kattlåda, ställa in disk, städa sitt rum osv. Ni får sänka kraven lite, börja lite från början igen. Hon har ju inga rutiner hos mamman, så omställningen blir ju stor varannan vecka.

  • Trixess
    Birgitta02 skrev 2016-11-08 11:01:47 följande:

    Sen kanske hon inte är mogen att göra vardagssysslor. Och det kanske ni kan låta stryka på foten ett tag. Men hon SKA göra läxorna. Och ställa sin egen tallrik i diskmaskinen när hon ätit. Går hon ifrån bordet utan att göra det, så är det bara att kalla tillbaka henne: "Tallrik, bestick och glas i diskmaskinen". Men jag tror att det kan bli lite övermäktigt att mata katt, fixa kattlåda, ställa in disk, städa sitt rum osv. Ni får sänka kraven lite, börja lite från början igen. Hon har ju inga rutiner hos mamman, så omställningen blir ju stor varannan vecka.


    Ja det är kanske bättre att fokusera på en sak i taget. Städning av rum har vi inte sagt något om på länge men som du säger är det kanske bäst att fokusera helt på läxorna till att börja med så tar vi katten helt och hållet själva. Värt ett försök! Tack för input :)
  • Birgitta02
    Trixess skrev 2016-11-08 11:17:34 följande:
    Ja det är kanske bättre att fokusera på en sak i taget. Städning av rum har vi inte sagt något om på länge men som du säger är det kanske bäst att fokusera helt på läxorna till att börja med så tar vi katten helt och hållet själva. Värt ett försök! Tack för input :)
    Jag vet hur jag skulle gjort med mina om de var så. Är ni två vuxna så är det ju lättare. En av er fokuserar på läxor och en får sköta markservicen. Så byts ni av varannan dag. Kan tyckas vara tidsslöseri att behöva sitta i timmar och inte göra något alls ifall hon vägrar läsa läxor. Men tror det är väl använd tid i förlängningen.

    Men även om ni blir sittande så var aldrig irriterad. Sitt med egen bok och försök se ut som om du har all tid i världen. Men så fort hon visar minsta intresse för läxan så släpper du boken/tidskriften och hjälper henne. Jag tror du kommer bli förvånad.
    Lycka till!!Solig
  • Anonym (H)

    Har ni frågat henne själv vad som skulle kunna motivera henne?

    Och jag hade nog prioriterat att få en sak i taget att fungera, tex börja med att få henne att ta ansvar för sina läxor och när det fungerar bra prioriterar ni vad som är näst viktigast osv så att det inte blir övermäktigt för henne.

  • Fru Ve

    Min son är 9 år och det funkar bra att han själv får bestämma en dag/tid då läxorna ska göras. Sedan frångår vi inte detta och det har blivit en rutin (han gör det samma dag varje vecka). Jag ställer inte så mycket krav på honom annars gällande hushållsarbete m.m. Han får veckopeng om han städar rummet. Ibland gör han det och ibland tycker han det hellre är värt att inte få några pengar.... Tänker väl att han kanske med stigande ålder blir mer motiverad till att få pengar. Gällande husdjur tänker jag att det kanske är ett väl stort ansvar att de ska ta det själva. Barn tröttnar fort på sådant. Så sköt om katten själva om ni vill ha den kvar, men skaffa inga fler djur. Förklara det för henne varför ni inte kan skaffa fler också.

  • nnnnnnnn

    Försök att sluta tjata. Och prata om förväntat beteende istället för att belysa olämpligt beteende => sluta säga: glöm inte att ställa in tallriken. Säg istället: Kom ihåg att ställa in tallriken.
    Och när hon reser sig så stoppa henne direkt, 2 steg från bordet = Stopp! Vart ska tallriken?
    När hon själv säger: "in i diskmaskinen" så är det troligare att den hamnar där.

    Läxorna: 1 tillsägelse - nu är det dags att göra läxan, sätt dej här när jag lagar mat/diskar/läser tidningen så kan du säga till när du behöver hjälp.
    BARA läxgrejor framme. Händer annat,så plockas detta bort (ritpapper, dator osv).

    Eller får hon välja: läxor eller städa toaletten? När toan är städad, nytt val: Läxor eller slänga soporna? osv. När hon val "fel" några gånger och inser att läxan inte försvinner och att det är sysslor och inte kul grejor som är alternativet, så görs nog läxan lättare.
    Från det att barnet kommer hem tills det är läggdags, så är det bara läxorna eller hemsysslor som är alternativet till läxorna är gjorda. Sitter barnet och slöar, leker, ritar osv. och det inte räcker att ta bort det som stör tex ritpapper, så får man vara konsekvent och bestämd: "Nu ser jag att du inte gör läxorna. Då kan du lika gärna hjälpa mej att städa kylskåpet. Sen när det är klart eller om du känner att du kan arbeta koncentrerat med läxorna igen, så gör du klart dina läxor på ett effektivare sätt."

Svar på tråden 10-åring avskyr ansvar