Han fanns inte där under aborten..

Jag hade lämnat honom. Ett sånt svek hade jag nog inte kunnat förlåta.

Jag förstår att du är ledsen och sårad. Har du pratat med honom om det? Berättat hur sårad du blev och frågat varför han valde bort dig. Han borde förstått hur svår den dagen var för dig. Hade du sagt att du ville ha honom där?

Ett annat fantastiskt exempel på att pappor inte verkar bry sig särskilt mycket om sina barn. I alla fall inte i den utsträckning som mammor gör. Nu generaliserar jag (naturligtvis), men det får man lov att göra ibland, och känner man sig inte träffad, då bör man ej heller ta åt sig.

Självklart skulle han ha varit där. Det förstår varenda människa som är normalt funtad. Men precis som du skriver så valde han bort dig för att åka ut och ha kul istället. Slippa ta ansvar, lämna dig ensam med skiten.

Men det är klart, för somliga är en borttagning av en cellklump som bildas av den man älskar och en del av en själv, inte särskilt viktigt att närvara vid.

Hade jag varit kvinna och haft en pojkvän som gjorde så, då hade jag inte tvekat en sekund på att lämna honom. Ett sånt svek kan gå att förlåta (även om det lär ta ett bra tag), men jag tror inte att jag hade velat förlåta.

Vad har han att säga till sitt försvar? Jag hade också haft väldigt svårt att förlåta en sådan sak, om det hade varit viktigt för mig att ha honom med. Att följa med känns verkligen som det minsta man kan begära, om han också ville slippa få barn...

Han är en jävla skit. Gör slut ts.

Samma här.

Aldrig att jag hade stannat med en sådan kille.

Snacka går ju. Att säga och att göra är två helt olika saker. Mitt ex tjatade ofta om att ställa upp och hur bra han skulle vara om jag hade problem eller mådde dåligt. När jag faktiskt mådde dåligt stack han snabbare än en avlöning och kom tillbaka när det jobbiga var över. Lämna!

Så ledsamt att höra.
Han låter ung, väldigt omogen och allra mest som en man (?) jag aldrig i livet skulle vilka satsa på. Och definitivt INTE få barn med.

Det finns bättre män därute, TS. Jag lovar. Lycka till!

Hur gammal är han ts?

Jag hade lämnat honom. Direkt. Ett sådant svek hade jag aldrig kunnat förlåta! Vill du verkligen leva med en sådan egoist till partner? Jag hade vägrat.

Är ni tonåringar? Är ni lite äldre och du menar allvar med att han är den Stora kärleken så är det självklart inte något man lämnar för. Men ni verkar vara ett betydligt yngre par som kanske inte kommunicerar så mycket när det verkligen gäller?

Hur menar du att det självklart inte är något man lämnar för?

Jag är gift, har två barn och min man är min stora kärlek. Men skulle vi hamna i en situation där vi var tvungna att välja abort, men han valde att umgås med kompisar istället för att hålla mig i handen så hade jag allvarligt funderat på att lämna honom. Det är ett sånt fruktansvärt själviskt och vidrigt beteende. Ett svek som hade vart väldigt svårt att förlåta.

Håller med Schack73. Förstår absolut att du är ledsen och sårad. Vet varken hur gamla ni är eller hur pass erfarna ni är av att hantera andra svåra situationer tillsammans. Att lämna är kanske den enkla vägen men ska man hantera allt så blir det inga långvariga relationer.

Har själv inte alltid varit den bästa och ibland inte tänkt mig för eller funderat på vad mitt agerande sänder för signaler. Men jag skulle också verkligen vilja hävda att jag repat mig. Har för egen del bara haft ett förhållande så jag krävde kanske lite inkörning.

Det bästa ni kan göra är att prata med varandra och se till att han verkligen förstår hur sviken du känner dig. Utifrån hur han reagerar på det och väljer att hantera situationen därifrån skulle jag säga att du har ett mycket bättre underlag för att välja att avsluta eller gå vidare med er relation.

Jag menar att man i det skedet antagligen går igenom en jäkla kris, pratar och vrider och vänder på allt - tar reda på vad som ligger bakom sveket. Sedan kan det kanske leda till att man lämnar, men knappast genast utan kamp som man kanske skulle göra efter en otrohet? Men kanske andra inte tänker som jag kring det. Jag skulle också ha svårt att förlåta om min man skulle svika mig så men till skillnad från ifall han var otrogen så skulle jag vilja veta varför det hände och varför han inte klarade av att stöda mej.

Jag genomgick en medicinsk abort och min dåvarande pojkvän vägrade följa med. Eller svara i telefonen.

Hur mycket jag än trodde mig älska honom så visade han då sin rätta sida. Någon som säger sig älska en person är vid dennes sida när det är svårt. Även om ni fortsätter tillsammans, skulle du kunna lita på honom? Att han är där vid tuffa tider? För dem kommer komma.

Jag hade lämnat honom, och sagt att jag inte gjort ngn abort flr jag vågade inte själv. Hörs om underhåll!

Så hade han fått ha ångest X antal månader som straff. Det skulle vara kul.

Lämna honom han bryr sig ändå inte om dig. Han har ju visat sitt rätta jag nu, varför tvekar TS ens...

Detta är definitivt en sådan sak som skulle få mig att göra slut med pojkvännen. Aldrig att jag skulle kunna förlåta honom. Han har visat att han och hans vänner är viktigare än vad du är.