• Principen

    Hur gör ni?

    Hej, min dotter fyller 3år om någon vecka. Hennes utbrott är inte av denna jord! Hon skriker för fulla muggar och kastar saker. Jag försåt att detta är någorlunda vanligt, men min fråga är: hur gör ni? Det kanske är jag som gör fel och är för hård? Jag håller på mina principer och viker ibland inte för jag tänker att det har med uppfostran att göra. Men jag kanske är för tidigt på det. Min dotter är vältalig och förstår mycket väl när hon gjort fel. Bör jag kanske låte henne få sin vilja igenom eller låta henne bestämma trots att det är "fel" för att lugna situationen? Mvh En förvirrad pappa

  • Svar på tråden Hur gör ni?
  • Linnis92

    Min son får bli sur, han vet vad som gäller. Och han vet att det inte lönar sig med gap och skrik så till slut slutar han x)

    Någon enstaka gång har jag "givit med mig" men för det mesta gör jag det inte.

  • Principen

    Här slutas det inte tyvärr. Det bara eskalerar hela tiden. Kan ge ett exempel, hon har en lillebror som är mer behov av hjälp vid matning eller nattning tex. Hon kan somna själv utan beskymmer, men måste ändå alltid sova på ens arm och säger man nej så är det skriv till oändligheten.

  • Gunnel Hansson

    Vi väljer striderna med vår 2,5-åring. Men vi försöker hålla oss till vårt första svar. Har vi sagt nej så är det nej som gäller. Vi ändrar oss inte mitt i konflikten. Vi säger ifrån argt när hon kastar och tar sönder saker men skriker och skäller inte.

    Är hon bara arg och skriker försöker vi hålla oss lugna. Frågar vad hon vill/inte vill. Ibland funkar det bäst att bara låta henne vara ifred.

    Hon lugnar sig snabbare med sin nalle. Idag vägrade hon sätta sig vid matbordet. Illvrålade. Vi lät henne vara på golvet bredvid och gav henne nallen. En minut senare kravlade hon upp i stolen. Hon vill bestämma själv om när och hur. Låter man henne göra det på sitt sätt (om det går) går det oftast lättare.

  • Gunnel Hansson
    Principen skrev 2016-11-10 20:15:04 följande:

    Här slutas det inte tyvärr. Det bara eskalerar hela tiden. Kan ge ett exempel, hon har en lillebror som är mer behov av hjälp vid matning eller nattning tex. Hon kan somna själv utan beskymmer, men måste ändå alltid sova på ens arm och säger man nej så är det skriv till oändligheten.


    Vad gäller sömn har vi valt att alltid natta på det sätt barnet vill. Vi har velat undvika nattningsstrider till nästan varje pris... Men är man ensam med två små barn förstår jag att det är svårt! Kan hon titta på TV eller lyssna på sagoskiva eller nåt när lillebror nattas?
  • Principen

    Jag har testat lite olika, men då vi har gjort om och gjort rätt på vissa saker pga erfarenhet med lillebror så börjar det ordna upp sig. Jag är extremt envis men har nog mött min övertjej när det gäller min dotter. Hon ger sig aldrig. Kul att få höra hur ni gör, jag tar striderna nu mycket för att förebygga saker i framtiden. Men som sagt det kanske är lite tidigt.

Svar på tråden Hur gör ni?