Jag har gått och blivit kär i en kille som jobbar på avdelningen jag ibland är inlagd. Det är nästan så att jag vill bli inlagd för att träffa honom. Skulle det vara sådär jättefel och hemskt att berätta för honom vad jag känner och fråga om han vill träffas utanför jobbet? Han kan ju antingen tacka ja eller nej, det handlar inte om utnyttjande osv från hans sida, för det är jag som tar initiativet till det? (om han skulle vilja?)
Blev du inspirerad från tråden ang psykologen? 
Jag har gått och blivit kär i en kille som jobbar på avdelningen jag ibland är inlagd. Det är nästan så att jag vill bli inlagd för att träffa honom. Skulle det vara sådär jättefel och hemskt att berätta för honom vad jag känner och fråga om han vill träffas utanför jobbet? Han kan ju antingen tacka ja eller nej, det handlar inte om utnyttjande osv från hans sida, för det är jag som tar initiativet till det? (om han skulle vilja?)
Men om jag är utskriven då, och ses utanför arbetstid? Jag går ju inte i öppenvård där utan bara när jag är inlagd.
Jag har inte ens berättat vad jag känner för honom eller föreslagit något än. Men det känns som att det faktiskt finns ömsesidig attraktion, mer än att han är snäll, lyssnar och är trevlig mot mig. När han var mitt "vak" och jag skulle duscha blev han tydligt generad och liknande saker som pekar mot det.
Men om jag är utskriven då, och ses utanför arbetstid? Jag går ju inte i öppenvård där utan bara när jag är inlagd.
Jag har inte ens berättat vad jag känner för honom eller föreslagit något än. Men det känns som att det faktiskt finns ömsesidig attraktion, mer än att han är snäll, lyssnar och är trevlig mot mig. När han var mitt "vak" och jag skulle duscha blev han tydligt generad och liknande saker som pekar mot det.