Gravid o rädd för att bli förälder

Det är självklart olika från barn till barn hur tufft det är att vara förälder. Kärleken till barnet överväger allt annat. Vi har tre barn och alla är väldigt olika. 1a barnen sov knappt alls dagtid och somnade bara i sjalen. Där var det väldigt tufft medan nästa barn sov 3-4h i sträck på nätterna vilket var som en dröm....

Lycka till det är helt okey att ha funderingar men går inte säga hur det kommer bli. 

Mitt tips är att lyssna på barnet och ha det nära så mycket som möjligt. Det felet gjorde vi lite med första barnet att vi försökte ha honom i egen säng en period... gick inte alls.

Sover man bara nära och liggammar på nätterna så gör det att man klara sömnbristen bättre. 

Visst är det jobbigt och mycket ansvar.Men man kommer in i det ganska fort.Sen är det att vissa får lättare bebisar som sover bra och tvärtom.Man växer i sin mammaroll.Jag har två barn och nätterna var svåra när dom var bebisar,men nu sover dom hela nätterna,vilken skillnad!

Din sambo är säkert mer förberedd än du tror. I värsta fall får han hoppa in och vara föräldraledig om du skulle bli väldigt sjuk.

Det är ett lotteri hur ens bebis kommer att vara. Men mycket tålamod och att massor av tid går åt till att planera och förbereda, både innan barnet kommer och senare när det är här.

Det är ju verkligen beroende på hur barnet är också. Får barnet kolik så blir det massor av sömnlösa nätter med otröstlig gråt från bebisen. Eller så kan barnet vara helt tvärtom, att du får ställa larm så barnet ammas var tredje timme nattetid. Sen så kommer kärleken till barnet, till det lilla livet, vara 100 gånger större som gör det uthärdligt att ta sig igenom den perioden. Försök att inte stressa upp dig över hemska scenarion som du drömmer om som att det skulle bli din verklighet.

19?

Vad fick dig att kasta in dig i föräldralivet så hastigt?

Det är underbart att vara mamma. För mig iaf.

Det klart att en del inte blev som planerat.
Många känslor jag trängt undan kom upp till ytan, det var skitjobbigt!
Jag hade sådan ångest innan förlossning. Tänkte på hur livet skulle bli. Vad hade jag ställt till med? Vi hade det ju så bra bara vi två.

Jag och min sambo bråkar mycket mer. Fast vi bråkade iof aldrig innan så det kanske var dags nu :)

Det är mycket enklare att vara förälder än jag trodde. Och mycket roligare!
Jag älskar mitt nya liv.

Jag har lite svårt att förstå dom (som fått friska barn) som tycker att livet har blivit ett helvete med barn. Då har man nog haft helt andra förväntningar än jag.
Man är inte i första rummet längre. Jag ligger bortglömd i en liten trasig skokartong i ett uteförråd. Men det är helt okej för mig :)

Vissa barn är lätta, vissa mer krävande. Men alla barn har sina "jobbiga" sidor.

Man får sänka sina krav på vad man tycker ska bli gjort på en dag. Vissa dagar får man sitta på röven i soffan heeela dagen, för barnet kräver det. Det är ingen rolig dag för mig men för mitt barn är det den bästa dagen. När hon bara får prata med och titta på mig. Hon är bara 3.5 månad så då räcker det alldeles utmärkt för henne att bara titta på och leka med mig en hel dag.

All lycka till!

Det ÄR tufft. Utan tvekan. De flesta kan inte ens föreställa sig hur det kommer att vara ibland. Men vill man ha barn är det ju såklart värt det. Men jag vill aldrig mer gå igenom det iallafall. Är skönt att ha barn över tre år!

Det är väl olika så berättar hur det var för oss.

Stundtals är det så där jobbigt, ja. Det går inte att stickas under stol med. Speciellt i början då våran hade kolik. Även nyfödda utan kolik stället ju väldigt, väldigt höga krav på framför allt mat och närhet. Det blir inte mycket sova av och än mindre ensamtid. Men vet du vad? Det är värt det. Alla gånger.

Om du däremot har problem med just stress och sömnbrist borde du nog ha en utarbetad plan för hur du ska göra om du inte orkar. För dina gränser kommer troligtvis testas hårt. Har du en sambo som kan ta föräldraledigt samtidigt med dig i början om det behövs? Ett bra nätverk med möjlighet till avlastning?

Det kommer att bli bra oavsett. Jag hat mörka stunder då jag ångrar att jag skaffade barn. De är ingenting jämfört med alla de ljusa. Lycka till!

Kärleken till barnet gör att man klarar mer än vad man tror. Vissa tycker att det är väldigt jobbigt att ta hand om en nyfödd, andra inte. Det är mycket individuellt beroende på både barnet och föräldrarna.

Jag hade inga problem, trots att pojken ville äta var tredje timme, dygnet runt. Men han var också väldigt lugn och skrek aldrig om han inte var hungrig eller trött. Sen sov jag också så fort han sov, och släppte alla andra sysslor i hemmet om dom inte hanns med. Sömnen var viktigare för mig och vårt barn.

Oroa dig inte :) ni är två föräldrar, att barnet skriker hela tiden hör inte till det mest normala, då brukar det finnas en bakomliggande orsak som magproblem och annat och det finns en del hjälp att få, men det bekymret får man ta om det kommer.

Försök att inte läsa om de som skriver om hur jobbigt det är.

Det finns inte många trådar om hur bra det går för vissa barn/föräldrar, och det är för att det är inget man skriver om eftersom det inte är ett problem.

Lycka till och var inte rädd för att prata om din rädsla med din barnmorska.

Det kommer alla gånger att gå jättebra! Just för att du har den här oron, dvs du har inte helt felaktiga förväntningar som gör att föräldraskapet blir total chock.

Förutom de jobbiga bitarna som du redan oroar dig för så kommer du att bli alldeles golvad av den kärlek och glädje som föräldraskapet också innebär!
Grattis!