• Diyo

    Rodnar jämt. Nervös inför att söka jobb. Hur gör ni?

    Ja som rubriken lyder.. Jag har alltid haft problem med att rodna. Kan inte sitta stilla i samma rum som kollegor utan att bli nervös oc bli röd, ju "viktigare" och mer "officiellt" och uppstyrt tillfället är desto nervösare blir jag, för det blir svårare att gå därifrån. Så jag hatar att gå på bröllop ochfina middagar och kurs med jobbet och allt sånt. Kan må dåligt flera dagar i förväg när jag vet att jag ska hålla nån dragning om nåt och jag måste alltid kolla upp vem som kommer vara närvarande och vilken lokal det gäller osv. Det här har förstört mitt liv så länge jag kan minnas. Och nu har jag ändå tagit mig igenom en högskoleutbildning och pluggat i tre år. Det har varit skitjobbigt men jag har gjort det. Har hatat alla föreläsningar och seminarier och redovisningar men på nåt sätt har jag tagit mig igenom det ändå (fast med massa, massa ångest såklart).
    Men nu när jag är färdig med min utildning och ska söka jobb så mår jag jättedåligt över det, för jag vill ju inte ha ett jobb där jag måste sitta i massa möten och hålla föredrag. Och det har jag utbildat mig till innebär att jag förmodligen måste träffa en massa företag och partners och representera mitt jobb och åka på konferenser och sånt. Det är ju en bransch jag är intresserad av men det känns såå jobbigt att det krävs av en att man är social och kan hantera oväntade situationer, för jag är verkligen inte bra på oväntade situationer, jag måste förbereda mig mentalt flera veckor i förväg och måste veta exakt vad som ska hända och när och vem som kommer vara där...

    Jag har fått Inderal utskrivet men tycker inte att det hjälper helt. Det kapar topparna på ångesten och rödheten, men jag har ju ändå ångest och blir ändå röd. Har också gått i terapi (KBT) men det är ett stort steg från att klara saker i terapirummet till att klara det själv ute i vanliga livet... Så tycker inte det har hjälpt så mycket heller.

    Jag vill verkligen inte leva hela livet såhär, och jag vill liksom inte ha ett jobb där jag mår dåligt varenda dag för att jag måste gå på möten och träffa både kända och okända människor i jobbiga situatioer och vara social på beställning. Det värsta är att jag egentligen har ganska bra självförtroende och jag vet att jag är smart, men det här förstör verkligen för mig att våga visa det. Jag har haft några andra jobb som har funkat ganska bra för att jag sluppit massa möten hela tiden.. Ibland önskar jag att jag utbildat mig till nåt som inte kräver en massa möten, typ målare eller veterinär eller konstnär :) 

    Vad jobbar ni andra rödingar med? Har ni valt yrke utefter att slippa jobbiga situationer eller kör ni på ändå? Hur funkar det med era jobb när ni blir röda hela tiden?

  • Svar på tråden Rodnar jämt. Nervös inför att söka jobb. Hur gör ni?
  • Lena

    Jag struntar i om jag blir röd eller börjar gråta. Det påverkar inte min kompetens.

    På jobbet är jag min jobbperson och ringer samtal och annat jag avskyr att göra privat.

  • Laurina

    Jag använder ett puder som heter isadora antiredness. Jag lägger först fondation och pudrar sedan över med pudret. Det fungerar toppenbra och det syns inte när jag rodnar.

    Eftersom jag vet att man inte ser att jag rodnar känner jag mig lugnare och får mindre ångest, och nu efter några år rodnar jag knappt längre. Så det är ett tips!

  • Mooomin

    Det finns en "bas"-creme som är grön, den neutraliserar röda toner i huden. Sen kan du lägga på en foundation. Ta en som täcker bra och som går åt det gula hållet och inte åt det rosa.. lägg sedan på tex pudret som någon tipsade om här ovan! Det hjälper rätt bra att bara veta om att det inte syns lika mycket, så blir man inte lika röd heller..

  • Anonym (H)

    Jag jobbar som förskollärare. Inför barnen rodnar jag aldrig så det är bra på så sätt, även om det också förekommer möten av olika slag då jag rodnar. Men jag har insett att det bara blir ännu värre om jag tänker på det så jag försöker tänka att det mest är jag som känner av det och att andra nog inte tänker på det lika mycket som jag eller kanske bara tänker att jag är varm eller nåt. Jag kan ju ändå inte göra något åt det och att undvika sådana situationer bara för att jag rodnar känns inte som ett alternativ.

  • Karin Röd

    Jag har börjat att skoja om att jag rodnar. Om jag börjar min presentation med nåt i stil med "första gången jag pratar inför er och så rodnar jag! " Det hjälper. Jag slappnar av och rodnar mindre. Är det allvarligt och inte passar sig att skoja, så låter jag bara rodnaden komma. Vad ska jag annars göra? Det bör ju inte störa någon. 
    Det känns som ett tecken på svaghet, så jag förstår dig precis, men vi som rodnar måste lära oss att leva med det på nåt sätt. 
    Lycka till!

  • Anonym (anoröd)
    Diyo skrev 2016-11-25 13:28:01 följande:

    Ja som rubriken lyder.. Jag har alltid haft problem med att rodna. Kan inte sitta stilla i samma rum som kollegor utan att bli nervös oc bli röd, ju "viktigare" och mer "officiellt" och uppstyrt tillfället är desto nervösare blir jag, för det blir svårare att gå därifrån. Så jag hatar att gå på bröllop ochfina middagar och kurs med jobbet och allt sånt. Kan må dåligt flera dagar i förväg när jag vet att jag ska hålla nån dragning om nåt och jag måste alltid kolla upp vem som kommer vara närvarande och vilken lokal det gäller osv. Det här har förstört mitt liv så länge jag kan minnas. Och nu har jag ändå tagit mig igenom en högskoleutbildning och pluggat i tre år. Det har varit skitjobbigt men jag har gjort det. Har hatat alla föreläsningar och seminarier och redovisningar men på nåt sätt har jag tagit mig igenom det ändå (fast med massa, massa ångest såklart).
    Men nu när jag är färdig med min utildning och ska söka jobb så mår jag jättedåligt över det, för jag vill ju inte ha ett jobb där jag måste sitta i massa möten och hålla föredrag. Och det har jag utbildat mig till innebär att jag förmodligen måste träffa en massa företag och partners och representera mitt jobb och åka på konferenser och sånt. Det är ju en bransch jag är intresserad av men det känns såå jobbigt att det krävs av en att man är social och kan hantera oväntade situationer, för jag är verkligen inte bra på oväntade situationer, jag måste förbereda mig mentalt flera veckor i förväg och måste veta exakt vad som ska hända och när och vem som kommer vara där...

    Jag har fått Inderal utskrivet men tycker inte att det hjälper helt. Det kapar topparna på ångesten och rödheten, men jag har ju ändå ångest och blir ändå röd. Har också gått i terapi (KBT) men det är ett stort steg från att klara saker i terapirummet till att klara det själv ute i vanliga livet... Så tycker inte det har hjälpt så mycket heller.

    Jag vill verkligen inte leva hela livet såhär, och jag vill liksom inte ha ett jobb där jag mår dåligt varenda dag för att jag måste gå på möten och träffa både kända och okända människor i jobbiga situatioer och vara social på beställning. Det värsta är att jag egentligen har ganska bra självförtroende och jag vet att jag är smart, men det här förstör verkligen för mig att våga visa det. Jag har haft några andra jobb som har funkat ganska bra för att jag sluppit massa möten hela tiden.. Ibland önskar jag att jag utbildat mig till nåt som inte kräver en massa möten, typ målare eller veterinär eller konstnär :) 

    Vad jobbar ni andra rödingar med? Har ni valt yrke utefter att slippa jobbiga situationer eller kör ni på ändå? Hur funkar det med era jobb när ni blir röda hela tiden?


    Så har jag haft det i ca 50 år. Det har förstört hela mitt liv. Både socialt och känslomässigt. Fysiskt har man också tagit skada, eftersom man oftast är på helspänn ute bland folk. Möten o.d är rena mardrömmen. Vara kär o titta någon djupt i ögonen kan man glömma.

    Har också gått på KBT. Hjälpte lite, men det är ju en färskvara med KBT.

    Man är hela tiden på "flykt". 

    Jag känner en så stor sorg över mitt förlorade liv. Tog till alkohol som yngre. Då var det inga problem. Men man kan ju inte dricka bara för att man ska fika med någon. Sedan blev det droger. Det hjälpte inte det heller.

    Hade gärna studerat, skaffat mej ett fast bra jobb en gång i tiden. Men efter att ha drabbats av depression o ångest, tappat lusten att leva, har jag lagt ner tanken att det blir bättre, ju äldre jag blir. Sjukersättning sedan 1999. Jag är drygt 50 år. Sjukdomar kommer smygande efter all stress man levt med hela livet. Blodtryck, hjärta, magen..

    Med detta följer även andra fobier.

    Jag har slutat använda syntetiska kläder. Bara bomull. Och märkt att jag inte blir varm i ansiktet så lätt. Skaffa en liten handfläkt och ha med dej. Ofta kan det hjälpa på mej med svalka.

    Andning är också hjälpande vissa gånger. 
    Slappna av, blunda och andas långsamt in o ut. In genom näsan, o ut genom munnen. Koncentrera dej bara på detta i några minuter!!

    Gör sedan det du ska göra med tanken: "det här fixar jag, ingen som sitter o väntar på att jag ska bli röd i ansiktet. löjlig jag är."

    Få inte ditt liv förstört du oxå, pga denna hemska fobi!

    Prova allt du kan för att få det att sluta.

    Lycka till önskar jag av hela mitt hjärta! :)
Svar på tråden Rodnar jämt. Nervös inför att söka jobb. Hur gör ni?