Anonym (TS) skrev 2016-11-26 23:44:08 följande:
Hur ska jag kunna öppna mig och vara ärlig med risk att de anmäler? Det är det som komplicerar saker och drar mig från göra det. Riskzonen ja, den finns ju alltid, men är inte elak mot mitt barn. Bråken blir inte så nasty när den är hos oss.
Ja, men som sagt, man har bara anmälningsplikt om det föreligger risk för att skada barn och för vissa typer av brott. Och det gäller ju inte här om jag förstått dig rätt?
Jag är hypnosterapeut och om en klient kommer till mig och berättar det du har skrivit här så skulle jag göra valet att inte berätta. Du vill ju göra något åt saken och om jag anmäler = du tappar förtroendet för mig. De hypnosterapeuter jag känner har samma inställning. Jag skulle troligen göra samma bedömning om du berättar att du misshandlat din kvinna fysiskt eftersom du som sagt försöker lära dig att inte göra det. Som du ser nedan är det anmälningsplikt för vissa saker, så som pågående brott. Tex, om du kommer till mig onykter och sen sätter dig i din bil för att köra hem så skulle jag ringa och anmäla om du inte gett mig nycklarna, för det skulle jag be om först.
Som du ser nedan så får man bryta tystnadsplikten om brotten man har begått och berättar om ger minst ett års fängelse, men man MÅSTE inte. Du kan fråga om terapeutens inställning innan du börjar prata med hen om du vill.
Sekretessbrytande bestämmelser
Tystnadsplikten kan brytas om patienten samtycker till det. Men den kan också brytas i de fall när det föreligger en anmälnings- och rapporteringsskyldighet. Dessa situationer är reglerade i lagstiftningen.
Några exempel på sådana anmälnings- och uppgiftsskyldigheter som kan vara aktuella är:
? Barn som far illa. Om man får kännedom om, eller misstänker att ett barn far illa, måste man som psykolog anmäla det till socialnämnden, se 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Man är som psykolog också skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.
? Vissa pågående brott. Alla medborgare har en lagreglerad skyldighet att avslöja/anmäla vissa allvarliga brott som är ?å färde? det vill säga pågående brott (Brottsbalken 23 kap. 6 §). Bestämmelsen avser endast de grövsta brotten som exempel mord, dråp, grov misshandel, rån och högförräderi. Om brottet redan har fullbordats har man inte längre någon skyldighet att avslöja det.
? Vittnesplikt. Trots att psykologer omfattas av ett sk frågeförbud, dvs enligt 36 kap. 5 § Rättegångsbalken inte får vittna om uppgifter som de anförtrotts i sin yrkesutövning, har de trots allt skyldighet att vittna i vissa brottmål.
Det gäller om det är fråga om ett brottmål där minimistraffet/det lindrigaste straffet är ett års fängelse eller om det handlar om försök till brott där det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.
Detsamma gäller om brottet riktas mot någon som inte fyllt arton år och brottet avser något av de brott som uppräknas i 3, 4 och 6 kap. Brottsbalken.
När det gäller misstanke om brott som är så allvarligt att det ger minst ett års fängelse har en psykolog rätt att bryta mot tystnadsplikten genom att göra en polisanmälan om brottet. Vid utredning av sådana brott är psykologen också skyldig att svara på frågor från såväl polis- som åklagarmyndigheterna.
Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt och grov misshandel. För brott som riktats mot barn gäller det alla brott mot liv och hälsa i 3, 4 och 6 kap. Brottsbalken. Observera att det rör sig om en rätt att polisanmäla, inte någon skyldighet.
Frågeförbudet gäller dock inte i LVU-mål. I dessa mål är psykologer alltså skyldig att vittna. Det följer av 3 punkten i RB 36 kap 5 §:
I den punkten bryts frågeförbudet för den som har anmälningsplikt angående barn som far illa i vissa typer av mål ? nämligen mål om besöksförbud enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § SoL eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.Sålunda blir alltså i nämnda måltyper psykologer, vare sig de arbetar i allmän eller privat verksamhet, skyldiga att vittna om sådant som de är skyldiga att lämna uppgifter om till ansvarig socialnämnd.
Om man misstänker att någon är på väg att begå rattfylleri, så hindrar inte Offentlighets- och sekretesslagen att man anmäler misstanke om detta till polismyndigheten (se 10 kap. 19 § OSL).