Vill inte bo med min kompis, vad ska jag göra?
Drar historian lite snabbt från början: Min kompis och hennes sambo har separerat, och hon och hennes barn (ett barn) (exet är ej bio-pappa) ska nu ha någonstans att bo. Jag har erbjudit henne att de kan bo här, men då menade jag kanske en vecka, kan tänka mig några dagar längre än så också, men absolut inte längre än två veckor. Det är vad jag skulle stå ut. Missförstå mig inte, min kompis är jättetrevlig och hennes barn är väl inte direkt ouppfostrad eller så, men jag vill inte ha människor i mitt hem längre än så.
Mitt hem ligger nära hennes jobb, och hennes barn kan gå kvar på samma förskola, så hon blev naturligtvis jätteglad. Stämningsläget förändrades helt när jag sa att jag kunde tänka mig en till två veckor. Helt plötsligt började hon försöka övertyga mig om att få stanna längre än så, och hon ställde en massa frågor om varför det inte gick att hon bodde här längre, och hon erbjöd sig att betala en hög summa i hyra för mitt extra sovrum.
Jag har en stor lägenhet, men inte överdrivet stor och jag vet att vi skulle vara för nära inpå varandra, och det klarar jag inte av. Men som på så många andra orter råder det bostadsbrist här, och hennes kontaktnät här i staden är inte så stort. De flesta bor trångbott, Jag bor ju inte trångbott, så hon antog väl att jag skulle öppna upp mitt hem.
Känns jobbigt, och jag ångrar att jag ens erbjöd henne att bo här i en vecka. jag bor ensam ifall någon undrar.