Hur håller man kärleken vid liv när ena parten gjort en radikal livsstilsförändring?

Vad är det du vill göra då? Har du roliga idéer som han inte gillar eller?

Tycker det låter som att han är den tråkiga.

De jag känner där en part har gjort en sån radikal förändring:

Par 1: Den andra parten var redan där, så det blev mer lika än tidigare. Det gick bra.

Par 2: Den andra parten följde efter och gjorde samma förändring. Det gick bra.

Par 3: Den förändrade parten gick tillbaka till sitt gamla liv. Båda var missnöjda men löste sin relation.

Alla andra har slutat i skilsmässa. Oavsett om det har handlat om gastric bypass (vanligast), "leva hälsosamt", sluta dricka eller vad.

Det har varit lite olika, sällskapsspel, ligga i soffan och kramas och lyssna på musik eller få undan hushållsbestyr så vi kan göra roliga utflykter med vårt barn på helgen istället för att fixa med sådant.

Så det gäller alltså att locka över honom på min sida för att få förhållandet att funka.  Hur gör man det?

Min exman och jag föll ifrån varandra just på det där. Men egentligen handlade det nog mest om hur man ser på umgänge. Jag tycker helt enkelt att det är urtrist att sitta och glo på TV varje kväll, ville hellre sitta och diskutera saker, läsa högt för varandra, spela spel eller gitarr och jamma. Umgås med folk - vad som helst. 

Det fanns nog olikheter där innan barnen föddes. men med deras ankomst så blev det tydligare vilka skillnader vi hade. Jag tycker absolut att det är kul att titta på film - ibland. Ser hellre på debatt- och panelprogram dock. Och vill gärna diskutera det jag ser. Han lägger fokus på musik-/underhållningsprogram och att ha snacks till. 
Jag gillar djur, natur och skog/fjäll. Han gillar filmer och böcker, och bilsemestrar. Sedan har jag nog alltid gillat de kvällar jag sitter uppe i köket över en kopp te och diskuterar livet med mina tonårsdöttrar. Det tycker jag ger närhet och att man lär känna varandra.

Vi skilde oss, jaglever numera med en (kvinnlig,även om det inte spelar roll) partner som har samma syn på det här som jag. Mindre friktion. 

Tack för ditt svar. Intressant att höra din upplevelse även om det är lite olika situationer iom att det är jag som har ändrat mig. 

Det går inte alls att få till någon form av kompromiss då? Sällskapsspel vissa kvällar (eller vad du nu tänker att ni kan göra), TV andra kvällar, och aktiviteter på varsina håll ibland? Förstår du hur jag tänker?

Jag skulle också bli körd i huvudet om jag glodde på TV:n jämt, men samtidigt är det mysigt ibland. Jag och min man tycker exempelvis om att titta på dart-tävlingar på TV:n (men vi är båda jättedåliga på dart själva!). Så det tittar vi på ibland. Andra kvällar blir det att vi bakar tillsammans, eller gör storkok. Vi tycker båda om att läsa och lyssna på ljudböcker, så vi brukar ha igång en spännande ljudbok medan vi pysslar i köket. Vissa kvällar spelar han datorspel, medan jag tvättar. Andra kvällar dammsuger han, medan jag har hemmaspa för mig själv.

Förstår du hur jag tänker..?

(Hade tyckt det vore jättetråkigt att slöglo på TV varenda kväll)

Jag blir lite nyfiken på hur det var innan om det du räknar upp i ditt inlägg exemplifierar en radikal livsstilsförändring.

I övrigt håller jag med om fjantens inlägg. Det är för mig en balanserad tillvaro.

Efter att middag, disk och nattning av vår son var avklarade så var det alltid ett par timmar i TV soffan. Tar gärna emot tips på roligare saker att göra på kvällen.

Ja, fast jag vill ju inte titta på tv ens någon kväll per vecka.

Du tyckte att våra historier skilde sig, men jag tror att vår kris kom av exakt samma orsak. Jag anpassade mig mer till hans val tidigare och bortsåg ifrån mina egna värderingar och önskemål. Så jag genomgick kanske inte en förändring, men blev mer sann mot mig själv. Ur hans synvinkel ändrade jag mig nog radikalt dock. Prata, prata och åter prata. Om ni fortsätter att ha helt olika syn på hur ni vill umgås på fritiden så kommer ni att växa isär tids nog.

För vår del var det nog inte vara kontrasten passiv/aktiv som var problemen utan även olika syn på kost och mat. Jag ser inget som helst behov hos vare sig mig eller barnen av att ha enorma mängder dricka, godis och chips varje helgs alla kvällar. För honom är det det ENDA sättet att mysa. Jag kan lika gärna ta gurk-och morotsstänger och doppa i creme fraiche....eller äta nötter. Jag äter både choklad och godis och kakor ibland, men det är inte obligat!

...och jag och min sambo har inte ens TV numera. Så vi tittar inga kvällar per vecka. Vi pratar desto mer, spelar mycket spel och piano/gitarr, bäver, stickar. Barnen har inga som helst problem med Det, inte ens tonåringarna....

Du vill alltså inte hitta en fungerande kompromiss utan få reda på hur du ska få honom att göra som DU vill?

Ok, då förstår jag hur du menar. 
Vi har ju byggt en stor del av vår relation på att vi är två soffpotatisar, även om det inte varit uttalat. Vi har tagit oss igenom olika svårigheter i livet kramandes  i soffan framför ett serie marathon. Så vår passiva livsstil har på sätt och vis varit kittet i vår relation. 
Jag har börjat att försöka prata om det så smått om att jag ville ha en mer aktiv livsstil och blev till en början överraskad av det positiva gensvar jag tyckte att jag fick. Tills min sambo sa att han tyckte att var en aktiv person innan jag blev gravid. 

Det där med kosten är ju också något vi skulle behöva prata om men jag tar en sak i taget. man måste höja temperaturen försiktigt när man ska koka en groda.

Det låter mysigt. även om jag är totalt omusikalisk och inte kan handarbeta. men tänk vad jag kunnat göra under all den tid jag bara kastat bort framför tv.

Det låter inte rabiat hälsofreakigt att kramas i soffan till musik (nyttigt mentalt iofs), eller spela sällskapsspel. Båda grejerna är lika stillasittande som tv så egentligen har du inget hälsoargument att stänga av tv. Jag tror du ska göra egna grejer några kvällar typ träna baka vara kreativ promenera eller vad du vill, bestäm en dag när ni ska städa o fixa så ni slipper på helgen, och så ser du ett par serier eller en film ihop med honom . Jag tror du kan locka med honom på nya grejer men inte om han måste ge upp tv helt. Tv blir vad man gör det till , jag har ett stort intresse för film och skulle inte gilla om någon försökte få mej att skämmas för det men det är absolut bra att inte bara fastna framför vad som helst så man inte hinner med annat man vill /behöver.

Han kanske är som min sambo han stressar av att sitta framför tv'n han träffar mkt folk på dagarna och har ofta ganska full fart men hans stress släpper av att se på tv. I alla fall på vintern han är ute mer sommartid. Är jag ensam hemma är tv'n sällan på.. Men som det är nu ser han på tv och jag sitter i soffan och läser. Men vi tofflor inte eller så vi pratar ju med varandra ändå... Men din sambo borde absolut gå med på att lämna tv'n för att hjälpa till att göra undan vissa hushållsysslor

...nej det går ju inte. TS vill inte se på TV alls utan vill att sambon ska anpassa sig efter henne helt.

Om skälet till att du inte vill se på teve är att du blir trött och passiv av det kan du väl pröva att göra något medan du sitter i soffan, tex någon form av handarbete. Många program kan man ju ta del av även om händerna sysselsätter sig med att sticka, virka eller sy eller vad du nu kan hitta på. Är du dessutom inte så intresserad av programmen så gör det ju inget om du måste ägna en del av din uppmärksamhet åt handarbetet.

fjanten skrev 2016-12-28 20:09:04 följande:[/quote-nick]...nej det går ju inte. TS vill inte se på TV alls utan vill att sambon ska anpassa sig efter henne helt.[/quote]

Ja det blir nog svårt. Bättre att föreslå ngt roligt än att förbjuda något totalt. Möjligen testa radikalt ett experiment

" fyra veckor utan tv", men jag skulle hellre göra det testet på sommarhalvåret än på vintern. Och inte just när det släpps en ny säsong av något riktigt bra