Ångest

Ja det är jättevanligt. Vi längtade och planerade och fick tillslut kämpa med ivf så vi ville verkligen ha barn, men var läskigt när det närmade sig ändå, haha. Kändes helt sjukt när vi skulle hem från BB med första barnet. Alla bara vinkade hejdå och log och vi tänkte mest "ska de verkligen släppa iväg oss ensamma med detta stackars barn" haha. Vi kan ju inget?! Men det gick bra och det gör det nästan alltid och i de andra få fallen finns jättebra stöd och hjälp att få så det blir bra. Det är sunt att känn oron. Så länge det inte går överstyr helt. Då kanske du behöver prata med någon. Klart det är nervöst med något helt nytt och vad det kommer innebära. Men föräldrar är generellt otroligt bra på att få till det. Det kommer du med!

Tack för stödet!:) Haha tror man också kommer känna så när man lämnar BB. Nä man tycker man pratat så mycket om detta innan vi skaffade men fått dessa stunder då det känns mäktigt.

Skönt och höra att fler går igenom eller kan känna liknande :)

Jag kände lika med första barnet. Jag var ensamstående. Minns när jag kom hem från bb och pappa och min syster åkte hem. Då kom alla tårar och jag stod vid sängen och tittade på min fina son och frågade högt vad fan jag gjort! Men sen när jag haft mitt lilla breakdown så ramlade allt på plats och sen gick allt på räls :D det kommer gå så bra så för er :)

Skönt och höra att allt ramlade på plats.

Tror man går in i någon roll att man bara vill ge sitt barn det bästa och vara en sån bra mamma man kan därav oron som kommer ibland. Det och att man känner jag kan ju ingenting hur gör jag. Vad gör jag...men vem visste det med första barnet. Vi lär oss ngt nytt och som du skrev det faller nog på plats :) Ska försöka ta dessa tankar med ro men ja våra hjärnor och tankar spökar gärna med oss ibland :D