• Anonym (kluven)

    extremt kluven

    Hej på er!
    Jag har sedan 5-6 år tillbaka en riktigt god vän som jag pratat lite då och då med. Denna vännen har barn och sambo. Jag har under hela mitt liv aldrig haft problem med att prata sex och sånt öppet. Jag skäms inte för det och jag är långt ifrån pryd. Vilket har gjort att många gillar att snacka sex med mig. Inklusive min vän. 

    Det snacket eskalerade ungefär ett år innan jag träffade min sambo. Då fick jag även lite känslor för min vän. Jag sade klart och tydligt att ska detta fortsätta så bör du tänka över din familjesituation. För jag vill verkligen inte såra någon. 

    Det blev såklart inget och vi slutade där och då. Sedan blev jag gravid med min sambo och han är så bra för mig på alla sätt. Bästa jag någonsin haft då jag har haft en del otur med relationer. Problemet hos oss är väl att jag inte riktigt får den uppmärksamheten jag ber om och behöver för att må bra. Sexlusten är tillbaka nu efter ca 2 ½ år då jag bytte preventivmedel och jag har fått tillbaka stor del av mig själv. 

    Problemet är också att min vän börjar prata mer sex med mig igen. Inga problem för varken mig eller min sambo som vet hur jag är och älskar mig för den jag är. Men däremot så känner jag igen en sån galen dragningskraft till min vän. 

    Nu är vi båda dessutom i exakt samma familjesituation och jag hatar denna känslan. Min sambo är lite småtrött på mig då jag vill ligga typ 1 eller gärna 2ggr om dagen (han kommer lite för fort ibland så jag vill ju bli tillräckligt tillfredställd) 

    Min vän är galet het, är inte heller för på och slutar om jag ber om det. Problemet är att jag både vill och inte vill att det ska sluta. Jag har aldrig tidigare varit otrogen, jag vet hur det känns att få veta att ens partner vait det. Men samtidigt så är den här dragningskraften så extrem!! Jag menar, jag har haft ett gott öga på min vän i 5-6 år och detsamma för vännen till mig. 

    Vafan ska jag göra!? 

    Jag har pratat med min sambo om vad jag behöver, inte bara sex utan beröring och kyssar med och lite gulligull emellanåt och sånt som håller kärleken vid liv. Vi har kämpat med det ett tag då småbarnsåldern är tuff. 

    Har ni några goda råd att ge mig? Är så extremt kluven!!

  • Svar på tråden extremt kluven
  • holidodi

    Om du älskar din man, lägg band på dig själv och jobba med din man för ett bättre sexliv eftersom du säger att du har fått tillbaka dig själv. Om du är otrogen så slänger du dig själv över axeln som ihopskrynglat papper. och vad har du då att gå tillbaka till?
    Jag pratar också sex med mina vänner, ibland eggande men mer bara som en naturligt samtal. När sex pratatet blir eggande, så blir det bara det senare med min partner. Så tappa inte fokus på din man bara för att du "tror" att gräset är grönare på andra sidan staketet.

  • Anonym (delad)

    känns som du och din sambo kämpar på för att hitta en bra kompromiss. Räcker det om ni hittar en kompromiss som fungerar eller är detta något du behöver få ur systemet för att kunna gå vidare? Osynkad lust är ingen lätt sak att reda ut om inte båda försöker förstå varandras situation och tankar och känslor. Har någon i relationen även svårt att prata om det, blir det inte lättare. Vissa män går runt som äggsjuka hönor under sin kvinnas graviditet och några månader där efter fyllda av lust där kvinnan i vissa fall är helt oförstående över frustrationen som uppstår. Hur var ert läge när du var gravid och innan du kände som du gör nu? Var din lust lika hög då? 

  • Anonym (kluven)
    Anonym (delad) skrev 2017-01-09 15:52:08 följande:

    känns som du och din sambo kämpar på för att hitta en bra kompromiss. Räcker det om ni hittar en kompromiss som fungerar eller är detta något du behöver få ur systemet för att kunna gå vidare? Osynkad lust är ingen lätt sak att reda ut om inte båda försöker förstå varandras situation och tankar och känslor. Har någon i relationen även svårt att prata om det, blir det inte lättare. Vissa män går runt som äggsjuka hönor under sin kvinnas graviditet och några månader där efter fyllda av lust där kvinnan i vissa fall är helt oförstående över frustrationen som uppstår. Hur var ert läge när du var gravid och innan du kände som du gör nu? Var din lust lika hög då? 


    Det är svårt och svara på det. Jag vet inte om det räcker med att få ut detta ur systemet. Inte heller om jag vill nöja mig med en kompromiss. Vill såklart att båda av oss ska ha det bra. 

    Jag var snäppet värre under graviditeten. Extremt kåt. Sen efteråt var det både trötthet, lätt depression och p-piller som ställde till det i kroppen. Min sambo har aldrig heller visat någon typ av frustation över att vi inte hade så mycket. Jag nekade inte så ofta heller för jag vet att om jag bara har mer sex så kommer lusten igång. Utan tvång, helt på mina villkor.

    Lusten är lika hög nu som innan graviditet. 
  • Anonym (kluven)
    holidodi skrev 2017-01-09 15:46:50 följande:

    Om du älskar din man, lägg band på dig själv och jobba med din man för ett bättre sexliv eftersom du säger att du har fått tillbaka dig själv. Om du är otrogen så slänger du dig själv över axeln som ihopskrynglat papper. och vad har du då att gå tillbaka till?
    Jag pratar också sex med mina vänner, ibland eggande men mer bara som en naturligt samtal. När sex pratatet blir eggande, så blir det bara det senare med min partner. Så tappa inte fokus på din man bara för att du "tror" att gräset är grönare på andra sidan staketet.


    Sexlivet är inte ens dåligt. Just nu är det bara jag som är mer pigg på det än han. Han har vanligtvis väldigt hög lust med. Men jobb, småbarn och sånt tar ju på en. 

    Såklart det är det som jag tänker på hela tiden med. Men hur fan ska jag göra med dessa känslor som ändå funnits där så länge. 

    Jag tror absolut inte att gräset är grönare på andra sidan. Hade jag trott det hade jag förmodligen testat utan att ens tänka på saken. Nej, det är inte vad jag tror.
  • Anonym (delad)

    Det du och din vän gör/håller på med är givetvis lite spännande, kanske upphetsande och något som du beskriver har funnits där en lång tid till och ifrån. Vad är det som gör att du idag känner att det är "mer ok" än tidigare? Låter som du tycker lite så. Som att era situationer idag är mer lika och då på något vis lite mer på lika villkor?? Om du/ni nu väljer att träffas och få ut det ur systemet. Attraktioner kommer och går och inte minst i en familjerelation som svajar lite framåt och bakåt med det mesta. Att fantisera sig iväg till annan plats med någon annan tror jag är relativt vanligt när man trampar i vardag och rutiner om och om igen. 

    Tänk på det du har och lär dig uppskatta det mer...prata mer med din sambo och se till att gör vardagen lite mer spännande tillsammans...

  • holidodi
    Anonym (kluven) skrev 2017-01-09 16:28:45 följande:
    Sexlivet är inte ens dåligt. Just nu är det bara jag som är mer pigg på det än han. Han har vanligtvis väldigt hög lust med. Men jobb, småbarn och sånt tar ju på en. 

    Såklart det är det som jag tänker på hela tiden med. Men hur fan ska jag göra med dessa känslor som ändå funnits där så länge. 

    Jag tror absolut inte att gräset är grönare på andra sidan. Hade jag trott det hade jag förmodligen testat utan att ens tänka på saken. Nej, det är inte vad jag tror.
    Ja, vad man gör man. Man har fokus på det man älskar. Allt annat är oviktigt. Om det är mitt sätt. Det kanske fungerar för dig. :)
  • Anonym (kluven)
    Anonym (delad) skrev 2017-01-10 06:58:42 följande:

    Det du och din vän gör/håller på med är givetvis lite spännande, kanske upphetsande och något som du beskriver har funnits där en lång tid till och ifrån. Vad är det som gör att du idag känner att det är "mer ok" än tidigare? Låter som du tycker lite så. Som att era situationer idag är mer lika och då på något vis lite mer på lika villkor?? Om du/ni nu väljer att träffas och få ut det ur systemet. Attraktioner kommer och går och inte minst i en familjerelation som svajar lite framåt och bakåt med det mesta. Att fantisera sig iväg till annan plats med någon annan tror jag är relativt vanligt när man trampar i vardag och rutiner om och om igen. 

    Tänk på det du har och lär dig uppskatta det mer...prata mer med din sambo och se till att gör vardagen lite mer spännande tillsammans...


    Ja som du skriver så är det såklart spännande. Det har det vart från första dagen så egentligen inget nytt. Innan jag träffade min sambo var jag nog mer på han och visade vad jag ville. Nu är det mer tvärt om. Eller var, för nu har han inte svarat när jag skriver.

    Precis. Det kankse är just så det är. Att det är på lika villkor och inte jag som är "boven som snor killen"

    Låter skitlöjligt faktiskt! Men tack för att du pratar med mig om detta. Pratar jag om dessa känslor med kompisar så är det mer "Nej gör det inte" typ av diskussion så jag får ju liksom inte heller prata ut ordentligt. För kanske är det som behövs med!?

    Jag pratar och har pratat mycket med min sambo gällade att göra vardagen mer spännande men får alltid till svar att "jag är trött" "så du tycker vi inte har det bra" 

    Han fattar inte vad jag menar med att jag önskar mer hetta och mer passion i det vi väljer att göra och speciellt i sexet. Jag förstår att han inte kan vara någon som han inte är och göra saker som går emot hans moral. Så jag har ändå försökt att finna mig i det. 

    Vi har väldigt god kommunikation för övrigt. Vi är väl i en småbarnssvacka... 
  • Anonym (kluven)
    holidodi skrev 2017-01-10 09:36:11 följande:
    Ja, vad man gör man. Man har fokus på det man älskar. Allt annat är oviktigt. Om det är mitt sätt. Det kanske fungerar för dig. :)
    Om man har käsnlor för båda då? Hur gör man då? Vad väljer man. Hur tar man reda på att känslorna för den andra bara är kåthet och fantasier och inte äkta? 

    Det är lättare sagt än gjort att fokusera på det man älskar. Och jag säger inte så för att jag vill något jag inte får. Utan för att det faktiskt är svårt!! 
  • Anonym (delad)
    Anonym (kluven) skrev 2017-01-11 14:05:52 följande:
    Ja som du skriver så är det såklart spännande. Det har det vart från första dagen så egentligen inget nytt. Innan jag träffade min sambo var jag nog mer på han och visade vad jag ville. Nu är det mer tvärt om. Eller var, för nu har han inte svarat när jag skriver.

    Precis. Det kankse är just så det är. Att det är på lika villkor och inte jag som är "boven som snor killen"

    Låter skitlöjligt faktiskt! Men tack för att du pratar med mig om detta. Pratar jag om dessa känslor med kompisar så är det mer "Nej gör det inte" typ av diskussion så jag får ju liksom inte heller prata ut ordentligt. För kanske är det som behövs med!?

    Jag pratar och har pratat mycket med min sambo gällade att göra vardagen mer spännande men får alltid till svar att "jag är trött" "så du tycker vi inte har det bra" 

    Han fattar inte vad jag menar med att jag önskar mer hetta och mer passion i det vi väljer att göra och speciellt i sexet. Jag förstår att han inte kan vara någon som han inte är och göra saker som går emot hans moral. Så jag har ändå försökt att finna mig i det. 

    Vi har väldigt god kommunikation för övrigt. Vi är väl i en småbarnssvacka... 
    Att prata om det och få lite perspektiv på det hela är inte alls dumt. Anser dock personligen att det är och blir väldigt orättvist att jämföra en fast längre relation med något helt annat som man attraheras av och fantiserar om. 

    Lätt att tappa lite fart med det intima under perioder...framför allt under småbarnsperioden känner jag. Ges vare sig tid, utrymme och eller energi till det. Tror dock att en weekend då och då och eller andra gemensamma aktiviteter ökar möjligheterna till att hitta tillbaka till varandra, så man inte låter sig distraheras och eller irriteras för mycket av annat.
  • Anonym (Ouä)
    Anonym (kluven) skrev 2017-01-11 14:08:16 följande:
    Om man har käsnlor för båda då? Hur gör man då? Vad väljer man. Hur tar man reda på att känslorna för den andra bara är kåthet och fantasier och inte äkta? 

    Det är lättare sagt än gjort att fokusera på det man älskar. Och jag säger inte så för att jag vill något jag inte får. Utan för att det faktiskt är svårt!! 
    Sorry, men så är det att vara vuxen. Man bestämmer sig, man väljer. Att välja innebär att man också väljer bort det andra. Så då gör man det, man släpper taget och fokuserar. Svårt? Tja, visst kan det vara det. Det är lik förbannat så man gör.
    Mycket handlar det om att se vad man har istället för att ägna en massa energi åt att tråna efter det man inte har. DET är svårigheten.
    För min del är jag rätt trött på alla överåriga barnungar som vägrar ta ansvar, ens för sitt eget liv.
  • Anonym (...)

    Jag har inga relationsråd utöver det klassiska och rent logiska, kort och gott- PRATA, försök mötas, möjligen parterapi, var ärlig. Slutsteg- lämna om det känns som det rätta.

    Däremot har jag ett annat råd du BÖR lyssna till, vad du än känner, hur frustrerad du än är och hur du än mår så rättfärdigar det ALDRIG en otrohet. Aldrig. Vi är inga djur som maniskt måste ligga med någon annan för hen är så fruktansvärt het/tilldragande/charmig/vacker etc. Det är lama ursäkter som du innerst inne vet själv.
    Lämna innan du ser till någon annan- om du vill jobba på förhållandet så klipper du kontakten med din vän helt och hållet tills du inte känner denna dragning längre.

  • PeterGB3G

    Definitionen på otrohet är svår och varierar, men har du talat sex och blivit upphetsad med din vän har du enligt mig gått långt över gränsen. Är du seriös på att satsa med din sambo bryter du helt med din vän. "Gör slut" med honom. Annars kan det bara gå åt ett håll. Du kommer ligga med din vän förr eller senare.


    "Jag förväntar mig inte att du ska hålla med, inte ens att du ska förstå"
  • Anonym (kluven)
    PeterGB3G skrev 2017-01-14 18:26:06 följande:

    Definitionen på otrohet är svår och varierar, men har du talat sex och blivit upphetsad med din vän har du enligt mig gått långt över gränsen. Är du seriös på att satsa med din sambo bryter du helt med din vän. "Gör slut" med honom. Annars kan det bara gå åt ett håll. Du kommer ligga med din vän förr eller senare.


    Det är ju ganska hårt skrivet av dig. Vad man anser är otrohet är olika från person till person. Hos oss är det inte att man pratar om det och blir upphetsad. Hade min sambo tagit illa vid sig redan där hade han inte tagit steget och bli tillsammans med mig. Det är ju inte så att jag sexchattar på sånt sätt utan prata rent allmänt som man brukar göra på jobbet mm. Säger ord på anspelar på sex. Jag tror du fattar vad jag menar.

    Att sen påstå att jag kommer ligga med min vän förr eller senare är ju lite som att säga att "det är ingen idé att ge dig råd för du kommer göra det är då"

    Känns inte alls rättvist. Hade jag inte brytt mig om känslorna som uppstått och bara tänkt på mig själv, ja då hade jag ju knappast lagt in ett inlägg på familjeliv. Eller hur!?

    Att göra slut med min vän kommer jag inte att göra. Men han fattar ett nej och att det stannar där det är.
  • Anonym (kluven)
    Anonym (...) skrev 2017-01-14 17:46:53 följande:

    Jag har inga relationsråd utöver det klassiska och rent logiska, kort och gott- PRATA, försök mötas, möjligen parterapi, var ärlig. Slutsteg- lämna om det känns som det rätta.

    Däremot har jag ett annat råd du BÖR lyssna till, vad du än känner, hur frustrerad du än är och hur du än mår så rättfärdigar det ALDRIG en otrohet. Aldrig. Vi är inga djur som maniskt måste ligga med någon annan för hen är så fruktansvärt het/tilldragande/charmig/vacker etc. Det är lama ursäkter som du innerst inne vet själv.

    Lämna innan du ser till någon annan- om du vill jobba på förhållandet så klipper du kontakten med din vän helt och hållet tills du inte känner denna dragning längre.


    Tack för ditt råd. Jag är verkligen inte ute efter att hitta enågon anledning som rättfärdigar en otrohet. Då jag faktiskt inte har någon att ventilera med om detta valde jag att skriva här.
  • Anonym (kluven)
    Anonym (...) skrev 2017-01-14 17:46:53 följande:

    Jag har inga relationsråd utöver det klassiska och rent logiska, kort och gott- PRATA, försök mötas, möjligen parterapi, var ärlig. Slutsteg- lämna om det känns som det rätta.

    Däremot har jag ett annat råd du BÖR lyssna till, vad du än känner, hur frustrerad du än är och hur du än mår så rättfärdigar det ALDRIG en otrohet. Aldrig. Vi är inga djur som maniskt måste ligga med någon annan för hen är så fruktansvärt het/tilldragande/charmig/vacker etc. Det är lama ursäkter som du innerst inne vet själv.

    Lämna innan du ser till någon annan- om du vill jobba på förhållandet så klipper du kontakten med din vän helt och hållet tills du inte känner denna dragning längre.


    Tack för ditt råd. Jag är verkligen inte ute efter att hitta enågon anledning som rättfärdigar en otrohet. Då jag faktiskt inte har någon att ventilera med om detta valde jag att skriva här.
    Anonym (delad) skrev 2017-01-11 14:46:15 följande:

    Att prata om det och få lite perspektiv på det hela är inte alls dumt. Anser dock personligen att det är och blir väldigt orättvist att jämföra en fast längre relation med något helt annat som man attraheras av och fantiserar om. 

    Lätt att tappa lite fart med det intima under perioder...framför allt under småbarnsperioden känner jag. Ges vare sig tid, utrymme och eller energi till det. Tror dock att en weekend då och då och eller andra gemensamma aktiviteter ökar möjligheterna till att hitta tillbaka till varandra, så man inte låter sig distraheras och eller irriteras för mycket av annat.


    Tack ????

    Ja, det låter inte alls dumt.

    Jag har insett en hel del efter jäkligt mycket funderande och det är att jag Älskar uppmärksamhet. Min sambo gav mig överflöd av det när vi träffades. Han kämpade faktiskt ganska hårt för att få mig på fall. Kan vara så att jag saknar det, eftersom ungen tagit extremt mycket tid och energi så har den biten fallit bort. Nu påstår han att han ger mig uppmärksamhet men det känns liksom inte lika spontant som tidigare. Sexet är som innan iaf. Lika fantastiskt som vanligt ????
  • Anonym (håller med)
    Anonym (Ouä) skrev 2017-01-12 00:50:38 följande:
    Sorry, men så är det att vara vuxen. Man bestämmer sig, man väljer. Att välja innebär att man också väljer bort det andra. Så då gör man det, man släpper taget och fokuserar. Svårt? Tja, visst kan det vara det. Det är lik förbannat så man gör.
    Mycket handlar det om att se vad man har istället för att ägna en massa energi åt att tråna efter det man inte har. DET är svårigheten.
    För min del är jag rätt trött på alla överåriga barnungar som vägrar ta ansvar, ens för sitt eget liv.
    Håller med, det är så jävla typiskt 2016 att vilja ha allt och tycka synd om sig själv för att man inte kan få allt, känns så jävla barnsligt att det är svårt att förstå att fullt vuxna människor resonerar så. Om de själva resonerar så hur fan uppfostrar de sina barn kan man undra?
  • Anonym (håller med)
    Anonym (kluven) skrev 2017-01-18 12:27:15 följande:
    Tack för ditt råd. Jag är verkligen inte ute efter att hitta enågon anledning som rättfärdigar en otrohet. Då jag faktiskt inte har någon att ventilera med om detta valde jag att skriva här.
    Det har du visst, din sambo... han är den du borde vara den du ventilerar med, han borde vara den som står din närmast, han borde vara den du anförtror dig åt, han borde vara den du respekterar mest, vafan är ni annars ihop för?
  • PeterGB3G
    Anonym (kluven) skrev 2017-01-18 12:25:30 följande:

    Det är ju ganska hårt skrivet av dig. Vad man anser är otrohet är olika från person till person. Hos oss är det inte att man pratar om det och blir upphetsad. Hade min sambo tagit illa vid sig redan där hade han inte tagit steget och bli tillsammans med mig. Det är ju inte så att jag sexchattar på sånt sätt utan prata rent allmänt som man brukar göra på jobbet mm. Säger ord på anspelar på sex. Jag tror du fattar vad jag menar.

    Att sen påstå att jag kommer ligga med min vän förr eller senare är ju lite som att säga att "det är ingen idé att ge dig råd för du kommer göra det är då"

    Känns inte alls rättvist. Hade jag inte brytt mig om känslorna som uppstått och bara tänkt på mig själv, ja då hade jag ju knappast lagt in ett inlägg på familjeliv. Eller hur!?

    Att göra slut med min vän kommer jag inte att göra. Men han fattar ett nej och att det stannar där det är.


    Inte menat som hårda ord, jag dömer inte dig. Det går inte att kontrollera vem man blir attraherad av. Inget man bestämmer, det sköter kroppen. Därför jag rekommenderar att inte umgås med din vän om du inte vill ta risken att det ska hända något. Bara så jag menar.
    "Jag förväntar mig inte att du ska hålla med, inte ens att du ska förstå"
Svar på tråden extremt kluven