• Anonym (Ensamstående får inte ihop vardagen, HUR gör ni?)

    Stressad

    Har blivit ensam med tre barn 1, 7 och 8 år. Hela livet känns bara som ett jävla kaos får inte ihop vardagen. Är så trött och kontant sönderstressad så håller på att bryta ihop. HUR FAN FÅR MAN IHOP LIVET?

    Kommer hem 15.30-16 ca om dagarna. Tre timmar till nattning. Då ska det lagas mat, samtidigt ska man hålla koll på 1-åringen som är helt hopplös och är på allt hela tiden. Jag ska kämpa med 8-åringens läxor, barnet har dessutom koncentrationssvårigheter och hatar läxorna. 7-åringen blir automatiskt tilldelad barnpassarrollen och får hålla koll på 1-åringen. Men de kör race i hemmet, trissar upp varandra och slutar med att nån slår sig. 7-åringen får bara massa negativt "snälla va lite tyst så storasyster kan koncentrerar sig", "kan du ha koll på lillebror?", "tjata inte just nu jag är skitstressad". Hon är dessutom ett känslobarn och tar väldigt illa vid sig om jag höjer rösten exempelvis, sätter sig på tvären med ALLT. Får så sjukt dåligt samvete då hon aldrig får nån tid i vardagen.. Lillebror kräver extremt mycket och storasyster måste får hjälp med läxor osv. Hon klarar det inte själv då sitter hon bara och glor. Ingen av dom stora barnen är självgående utan det ska hela tiden påminnas och tjatas om ALLT. Går jag iväg en timme hemifrån och ber att stora ska läsa igenom sin läsläxa bara så går inte ens det. Jag måste vakta konstant så saker blir gjorda och jag är så jävla trött. Finns ingen lugn tid att göra läxan, de har aktiviteter en kväll i veckan, har ingen avlastning nära, vardagen är bara en enda soppa än så länge och hemmet är kaaaaos. Har bara levt själv en månad ännu men pallar inte ha det såhär framöver. HUR gör ni som äe helt själva för att få ihop livet utan magsår? Kan inte ens beskriva hur mycket jag längtar tills lilla blir äldre, det känns så sorgligt att inte kunna njuta av hans tid som liten pga stressen.

  • Svar på tråden Stressad
  • Anonym (Anna)

    Hej! Jag är ensamstående sedan dag ett till ett barn som är 8 år. Jag kommer hem ca:17.00 och har också tre timmar till nattning. Mitt barn får läxor från fredag och lämnas in veckan efter på torsdag. Vi har löst det så att läxorna påbörjad på Söndag eftm. Då blir det mesta gjort och det blir mest upprepning de övriga kvällarna,lite i taget. Maten förbered jag så gott jag kan,tex: i morgon steker jag upp ett helt paket kycklingfiléer som jag skall använda till två olika maträtter. Den ena med rostade grönsaker och kall sås som vi äter i morgon,de andra filéerna använder jag på fredag till tortillas. På fredagarna har vi ALLTID "brödmiddag" vilket innebär olika bröd samt tacos med tillbehör,snabbt,gott och enkelt. Vi har även en soppdag i veckan,går snabbt och vi har toast eller baguette till. Jag beställer även hem mat från Willys,så skönt att slippa släpa hem allt och ta helgerna till det. Jag går även upp en timme innan jag väcker mitt barn,fixar mig själv och fikar en stund i lugn och ro. Ibland förbered jag även middagen,tex: skalar upp potatis/grönsaker till kvällens middag. Ett tips är att under soppkvällen slänga in en köttbit i en grillpåse i ugnen på svag värme och ta ut innan sovdags,då har du middagen så gott som klart till nästkommande dag. Jag kokar även mycket av pastan ,potatisen och riset så jag kan göra pytt med dem senare under veckan...pastan åker ofta ner i gräddiga tomatsoppan! Riset hamnar i kycklingsoppan och potatisen steks upp med lite korv,lök och majs. Vi äter även ofta rester till helgen...vi kallar det för buffé! Fixar bara en sallad till det och en efterrätt är aldrig fel. Spar mycket tid till annat. Kanske det blev mycket fokus kring mat...men det är det jag tycker själ mycket tid från barnet/barnen. Nu är du nyskild och har kanske inte vant dig att rodda allt...så det tar sin tid att hitta nya vanor. Men förberedelse och att vakna en stund innan barnen vaknar är i alla fall guld för mig. Sedan går jag i sängs samtidigt med min dotter ca:1-2 ggr veckan för att samla nya krafter...dagen efter känner jag av de extra timmars vila och orkar städa hemma,typ dammsuga.Den dagen har jag även oftast väldigt lätt matlagning. Ps. Har timer på min tvättmaskin så den laddar jag på morgonen och så är det bara att hänga upp efter middagen,perfekt! Sedan det där med självgående barn...alla är ju olika...min har fått lära sig tidigt att ta ansvar...mycket för att hen har varit tvungen...men det ger resultat nu. Går alla tre barn och sover samtidigt..?

  • Anonym (Inka)

    Jag är också ensamstående med tre barn. Jag har gått ner lite i tjänst eftersom jag precis som du tyckte att det blev allt för stressigt. Jag försöker förbereda så mycket jag kan i förväg med maten. Jag har ett barn som är väldigt aktiv i en sport dessutom så det är mycket och ibland långt körande flera gånger i veckan. Jag arbetar 75 % just nu och har lagt upp det så att jag är helt ledig måndagar, arbetar full tid tisdag och onsdag samt slutar tidigare torsdag och fredag. Den tiden gör oerhört mycket! När jag arbetade heltid fick jag ihop det men jag var helt slutkörd.

  • Anonym (Ensamstående får inte ihop vardagen, HUR gör ni?)
    Anonym (Anna) skrev 2017-02-08 21:18:20 följande:

    Hej! Jag är ensamstående sedan dag ett till ett barn som är 8 år. Jag kommer hem ca:17.00 och har också tre timmar till nattning. Mitt barn får läxor från fredag och lämnas in veckan efter på torsdag. Vi har löst det så att läxorna påbörjad på Söndag eftm. Då blir det mesta gjort och det blir mest upprepning de övriga kvällarna,lite i taget. Maten förbered jag så gott jag kan,tex: i morgon steker jag upp ett helt paket kycklingfiléer som jag skall använda till två olika maträtter. Den ena med rostade grönsaker och kall sås som vi äter i morgon,de andra filéerna använder jag på fredag till tortillas. På fredagarna har vi ALLTID "brödmiddag" vilket innebär olika bröd samt tacos med tillbehör,snabbt,gott och enkelt. Vi har även en soppdag i veckan,går snabbt och vi har toast eller baguette till. Jag beställer även hem mat från Willys,så skönt att slippa släpa hem allt och ta helgerna till det. Jag går även upp en timme innan jag väcker mitt barn,fixar mig själv och fikar en stund i lugn och ro. Ibland förbered jag även middagen,tex: skalar upp potatis/grönsaker till kvällens middag. Ett tips är att under soppkvällen slänga in en köttbit i en grillpåse i ugnen på svag värme och ta ut innan sovdags,då har du middagen så gott som klart till nästkommande dag. Jag kokar även mycket av pastan ,potatisen och riset så jag kan göra pytt med dem senare under veckan...pastan åker ofta ner i gräddiga tomatsoppan! Riset hamnar i kycklingsoppan och potatisen steks upp med lite korv,lök och majs. Vi äter även ofta rester till helgen...vi kallar det för buffé! Fixar bara en sallad till det och en efterrätt är aldrig fel. Spar mycket tid till annat. Kanske det blev mycket fokus kring mat...men det är det jag tycker själ mycket tid från barnet/barnen. Nu är du nyskild och har kanske inte vant dig att rodda allt...så det tar sin tid att hitta nya vanor. Men förberedelse och att vakna en stund innan barnen vaknar är i alla fall guld för mig. Sedan går jag i sängs samtidigt med min dotter ca:1-2 ggr veckan för att samla nya krafter...dagen efter känner jag av de extra timmars vila och orkar städa hemma,typ dammsuga.Den dagen har jag även oftast väldigt lätt matlagning. Ps. Har timer på min tvättmaskin så den laddar jag på morgonen och så är det bara att hänga upp efter middagen,perfekt! Sedan det där med självgående barn...alla är ju olika...min har fått lära sig tidigt att ta ansvar...mycket för att hen har varit tvungen...men det ger resultat nu. Går alla tre barn och sover samtidigt..?


    Hade jag haft ett av mina barn bara hade det varit lätt som en plätt. Tre, inte så lätt. Hade lilla varit några år äldre så hade det varit betydligt lättare. Men man kan inte bara sätta honom nånstans och räkna med att han sitter där. Blir så sjukt stressad när jag hela tiden måste springa och jaga honom och aldrig hinner lyssna på en mening de stora säger färdigt. Försökt avsätta tid för läxorna i lugn och ro när lillebror sover middag på typ söndagen. Men sen är man ofta iväg på helgen, barnen vill leka med sina kompisar, 8-åringen nästan gråter av uppgivenhet för hon aldrig får va ledig säger hon. Jag förstår att det är tungt för henne, hon ska ev utredas för ADD/adhd .

    På kvällarna tvingas alla lägga sig samtidigt nu för det kan ta en timme nästan att natta den lilla sen vi tog bort spjälsängen. Jag måste ligga bredvid honom då. Och vi går upp 5.45 och tjejerna är morgontrötta så de behöver komma i säng i tid. Tidigare kunde jag lägga lilla vid 18.30-19 sen kunde jag ta en halvtimme-timme till de stora bara innan de behövde sova. Men nu krävs som sagt 45-60 min nattande. Så hinner ingenting längre när den timmen går bort varje kväll. Hinner knappt varva ner heller längre för nu är kl minst 20 innan lilla somnat och då ska jag packa väskor, tvätta, plocka i ordning, diska osv innan jag kan sätta mig då är kl 21. Senast 22 måste jag lägga mig om jag ska orka. Blir så uppgiven!

    Tack för tips. Men är nog med konstellationen av barn som blir kaos. Hade den lilla varit äldre eller alla tre små (inga läxor, inga problem i livet) så hade det varit betydligt mycket lättare. Försöker se ljuset, om 2-3 år kanske det är mycket bättre! Men man ska orka dit.
  • Anonym (Ensamstående får inte ihop vardagen, HUR gör ni?)
    Anonym (Inka) skrev 2017-02-08 21:40:46 följande:

    Jag är också ensamstående med tre barn. Jag har gått ner lite i tjänst eftersom jag precis som du tyckte att det blev allt för stressigt. Jag försöker förbereda så mycket jag kan i förväg med maten. Jag har ett barn som är väldigt aktiv i en sport dessutom så det är mycket och ibland långt körande flera gånger i veckan. Jag arbetar 75 % just nu och har lagt upp det så att jag är helt ledig måndagar, arbetar full tid tisdag och onsdag samt slutar tidigare torsdag och fredag. Den tiden gör oerhört mycket! När jag arbetade heltid fick jag ihop det men jag var helt slutkörd.


    Hur gamla är dina barn? Har tyvärr inte möjlighet att gå ner i tid ekonomiskt just nu. Jobbar inte 100% som det är idag, 8-15 men sen ska barnen lämnas på två olika ställen osv så åker hemifrån vid 7 och hemma 15.30-16. Man får väl ruta in livet till Max (tycker om rutiner men hatar att leva i ett excel-ark) den tiden lillebror är liten. Tycker jag har bra planering ofta men det ändå skiter sig för nån sätter sig på tvären och inget får liksom gå fel om planeringen ska hålla. Försöker ge de stora små ansvarsområden osv men det funkar inte. De städar inte sina rum, kan ta varenda pryl de bryr sig inte. De hjälper inte till här hemma, och det är jobbigare att tjata och bråka än att bara skita i det och göra det själv.. Blir galen för de lyssnar aldrig, tar alltid 20 min och 15 tillsägningar innan de gör det man ber om. Hur får man dom att förstå? Har pratat med dom, försökt med scheman, förklara hur det känns för mig osv. Snällt, gråtit och gud vet allt.. Men samma visa nästa dag. Vet att det är JAG som är vuxen och måste klara detta men så stora barn som 7 och 8 borde väl klara av att sköta vissa saker själva tänker jag?
  • Anonym (Också ensam med 3)

    Är ensamstående med 3 barn sedan 9 år och måste säga att jag verkligen känner igen de du beskriver från första tiden som 100% ensam med barnen. Tre barn med totalt olika behov som alla hade behövt få en vuxens odelade uppmärksamhet ibland, samtidigt som tvättberget växter, syskonen är hungriga eller bråkar... -kaos!!! Dessutom måste man ju jobba 100% minst för att ha en changs att hålla alla munnar mätta.

    Min yngsta var också 1 när jag blev själv och jag tänkte som du, hur 17 ska det gå??? Efter mycket gråt och ångest började jag märka att det gick att få flyt på vardagen om allt planerades i minsta detalj. Är ju en jätte utmaning om man verkligen aldrig har någon avlastning, finns ju inte en sekund över till egna aktiviteter, men märkligt nog kan det funka.

    Skulle kunna skriva en hel bok om scheman, planering och rutiner (som förmodligen inte någon skulle orka läsa) men mitt tips är att du ska försöka ta kontroll över situationen genom att strukturera upp och planera.

    Nu är ju mina barn ganska stora, men dom tycker att det är helt normalt att ha en stor kalender på väggen där allas aktiviteter står, matsedel för hela vackan, duchscheman, anteckningar om hur dom ska ta sig till alla träningar, lista på vilka mellanmål som gäller denna veckan, ja typ allt!!!

    Finns inte mycket tid över, men det funkar:) Nu hinner jag inte skriva mer för nu ska här sägas godnatt till tonåringar, hänga en tvätt + lägga i ny mm...

    Kämpa på, kram!!!

  • hon mot strömmen

    Rutiner är erhört viktigt om man ska orka, ge barnen en smörgås när ni kommer hem så de klarar sig till middagen. (Andningspaus).

    Nu är jag inte ensamsrående med gubben har jobbat/jobbar borta under veckorna men min räddning har varit att bara fokusera på det viktigaste såsom mat, läxor och ta disken på kvällen. Har en son med Adhd, en med koncentrationssvårigheter och ett sk normalt barn.

    När jag kommer hem tar ungarna sig någon smörgås sedan så har vi ca 30-45 minutet då vi tittar på tv, dator el dyl. Bara slappar

    Sedan så börjar jag med maten och då gör de läxan under tiden. Efter det äter vi och är ibte läxan klar så fortsätter man med den och jag tar disken.

    Vid kl 20 så lägger jag yngsta sonen och de andra har egentid med vad de vill göra.

    Gör bara det nödvändigaste inför morgondagen.

    Vid 21.30 så går de andra barnen i säng och jag lägger mig vid 22.

    Städa och tvätta samt annat låter jag vara till helgen då det finns mer tid.

    Nu blev detta långt men du behöver plocka bort många "måsten" och bara fokusera på det mest nödvändiga som ska göras hemna oå kvällarna.

  • Anonym (Pappa36)

    Har ni inseminerat ?

    Eller valde ni fel man?

  • Anonym (annan mamma)

    Använd tv eller paddan som barnvakt för något/några barn i taget.

  • Anonym (annan mamma)

    Och tror rutiner, struktur och planering är a och o.

  • Anonym (Ensamstående får inte ihop vardagen, HUR gör ni?)
    Anonym (Pappa36) skrev 2017-02-08 23:07:24 följande:

    Har ni inseminerat ?

    Eller valde ni fel man?


    Känns som en otroligt dum kommentar. Pappan kanske har dött? Men i mitt fall är det så att pappan gått in i väggen och checkat ut från verkligheten med droger (inget sånt när vi var tillsammans under dom åren utan kom efteråt).
  • Anonym (Elin76)

    Är själv med 2 + 9 + 13-åring så jag känner till problematiken och din totala brist på ork! I vårt fall är jag boendeförälder och pappan har varannan helg, mer än så behöver vi inte gå in på. Alla mår bra.

    Men, nu till mitt bästa tips: styr upp med pålitlig förskole/skol-förälder så att ni hämtar/tar hem varandras barn schemalagt!

    När ditt barn går hem med dem ges du mer tid till de andra två. När ditt barn har en kompis hemma så leker de (förhoppningsvis) och du får mer tid till de andra två. Win Win.

    Det kan kännas helt fel väg att gå att ta hem ÄNNU FLER barn men tro mig, det funkar kalasbra! Min mellandotter (9 år) går hem med kompis måndag + tisdag och jag tar hem deras flicka onsdag + torsdag. Ett upplägg som alla inblandade är väldigt nöjda med. Den andra familjen har inga fler barn men då kan föräldrarna passa på att jobba lite längre eller vad som helst, det lägger jag mig inte i. Men det har underlättat enormt för mig!!

  • Anonym (JJ)

    Är ensamstående, men har bara ett barn, men han har adhd och Autism så är rätt mycket kring honom ändå. Han behöver ju konstant stöd/hjälp med allt och det är mycket kring skolan, BUP, möten, kompisar, aktiviteter m.m och så arbetar jag heltid på det. Så ibland känns det som dygnet har för få timmar. Jag säger: planering och matlådor. Att slippa laga mat varje dag gör otroligt mycket.

    Men min fundering är: Har skolan någon läxhjälp? Hur mycket läxor får dom? Min son brukar göra läxorna på fritids då han inte orkar göra dom hemma för han är så trött, men vet dom även har läxhjälp en gång i veckan som alla barnen får gå på.

Svar på tråden Stressad